Login Form

Länsstyrelsen har nu inventerat den avverkningsanmälda skogen vid Lill-Skarja och funnit att den hyser höga naturvärden. Foto: Björn Mildh.

Nu har Länsstyrelsen inventerat den avverkningshotade skogen vid Lill-Skarja utanför Arjeplog och funnit att området har höga naturvärden. Sveaskog var i färd med att avverka den gamla naturskogen vid Lill-Skarja i april 2019, men avbröt avverkningen efter protester i skogen. Skogen är dock inte skyddad än.

Trots att Länsstyrelsen upprepade gånger bett Sveaskog avvakta med avverkning tills de hunnit inventera skogen under barmark gick skogsbolaget in med en skördare i skogen vid Lill-Skarja i april 2019. På plats i skogen fanns två skogsengagerade personer vilket fick Sveaskog att avbryta sina avverkningsplaner tills vidare.

Länsstyrelsen har nu hunnit inventera skogen. Myndigheten planerar att göra ett naturreservat i närheten av den avverkningsanmälda skogen och vill undersöka möjligheten att inkludera det avverkningsanmälda området. Den avverkningsanmälda skogen utgörs av en barrblandskog med en övervikt av tall som är ca 170-180 år med ett visst inslag av ännu äldre överståndare. Det finns även en hel del död ved. Träden är till stor del draperade i hänglav. Länsstyrelsen har funnit ett flertal rödlistade arter i området.

Sveaskog har dessvärre hunnit med att underröja hela området i förväg, men skogen har ändå påtagliga naturvärden på grund av sin höga ålder, kontinuitet, riklig förekomst av hänglav och tillgång på död ved. Skogen är också en viktig renbetesplats och kalvningsområde.

För Piteå-Tidningen berättar en naturvårdshandläggare från Länsstyrelsen att det fortfarande är oklart huruvida området är helt fredat från avverkning. Diskussioner om skydd av skogen måste föras med Sveaskog och beslut kan fattas tidigast i höst.

Skydda Skogen och 11 andra organisationer skrev ett öppet brev till Sveaskog i mars 2019 med krav på att naturskogen vid Lill-Skarja och andra äldre skogar med höga naturvärden måste skyddas långsiktigt, men detta brev har inte besvarats. Skydda Skogen har även skickat ett brev till landshövdingen och Länsstyrelsen i Norrbotten med en begäran om ett interimistiskt reservat vid Lill-Skarja.

Läs om det brev som Skydda Skogen skickade till Sveaskogs styrelse i maj 2019 om den planerade avverkningen vid Lill-Skarja här.

Läs om hur avverkningen i Lill-Skarja avbröts i april 2019, tack vare protester, här.

Läs det öppna brev som Björn Mildh, medlem i Naturskyddsföreningen, Leif Lundberg från Maskaure sameby och Johanna Nilsson, medlem i Naturskyddsföreningen i Luleå, skrev till Sveaskog i augusti 2019 om att skogsbolaget hemlighåller sin naturvårdsbedömning vid Lill-Skarja, här.

Den 9 oktober anordnar Plockhugget en utbildningsdag där de berättar om den kalhyggesfria skogens ekologi. Du får svar på hur man väljer träd för avverkning, planerar stickvägar och tar hänsyn till friluftsliv och mångfald.

Xavier de Maupeou, enhetschef på Göteborgs kommun och Torsten Andersen, skogsansvarig, finns på plats och kan svara på frågor om varför Göteborgs kommun brukar sina skogar kalhyggesfritt, hur avverkningarna genomförs och hur det påverkar ekonomi, ekologi och rekreation.

Kursledare: Martin Jentzen, expert på naturnära skogsbruk
Tid: kl 10-17, 9 oktober 2019
Plats: Kronhusbodarna, centralt i Göteborg (varifrån vi åker
med gemensam buss till skogen).
Pris: 1 050 kr plus moms (inkl lunch och kaffe)

Anmälan, klicka här.

Sveaskog har avverkningsanmält den biologiskt värdefulla skogen vid Lill-Skarja i Arjeplogs kommun. På bilden syns en av flera vätor (småvatten) som finns i skogen. Vätor är nyckelelement vid naturvärdesbedömning. Foto: Björn Mildh.

7 augusti 2019

Björn Mildh, medlem i Naturskyddsföreningen, Leif Lundberg från Maskaure sameby och Johanna Nilsson, medlem i Naturskyddsföreningen i Luleå, skriver ett öppet brev till Sveaskog. Nedan följer brevet i sin helhet.

Foto: Ian Britton via Flickr
DRAX kraftverk i Storbritannien. Foto: Ian Britton via Flickr

En ny kritisk rapport om biobränsle ”Misguided strategy Burning Wood to Mitigate Climate Change” har kommit från Tyskland där WWF är en av de organisationer som står bakom. Ökande mängd biobränsle från skogen ska ersätta kol och olja och eldas upp i stora kraftverk för att ge elektricitet, för det anses ”klimatneutralt”. Detta trots att förbränning av biobränsle ger upphov till stora koldioxidutsläpp och ökar trycket på världens sista skogar.

Världens skogar ska räcka till pappersmassa, till virke, marken förvandlas till jordbruksmark, plantager eller gruvprojekt och nu stiger efterfrågan på bioenergi från skogen. Allt fler skogar huggs ned och eldas upp som pellets i tron att det motverkar klimatförändringarna. Något som är felaktigt då koldioxidutsläpp avges vid förbränning av biobränsle. EU har nyligen uppdaterat förnyelsebardirektivet (RED II) som siktar på att öka andelen förnyelsebara bränslen till 32% till 2030, från nuvarande 17%. EU har bestämt att förbränning av biobränsle från skog är klimatneutralt- ett beslut som gör det möjligt för medlemsländerna att subventionera skoglig biobränsle som en åtgärd mot klimatförändringen. I rapporten står det:

'När de som driver kolkraftverk pratar om hur de kan bidra för att motverka klimatförändringarna så handlar det sällan om att stänga ned kraftverk. Istället ska kolet ersättas av biobränslen från skogen, som anses vara klimatneutralt”. Elbolagen har dammat av sina motorsågar och riktar blickarna mot världens skogar som ses som en energikälla. Konkurrensen om dessa skogar har intensifierats. Uppköpare från europeiska elproducenter reser världen runt från Afrika till USA för att få ihop tillräckligt med trä för sin subventionerade produktion av “grön elektricitet”. '

Ett exempel är det största kraftverket i världen- DRAX i Storbritannien, som har konverterats från att elda kol till 100% skogligt biobränsle. Enligt organisationen Biofuelwatch, eldades två miljoner ton träpellets från över 14 miljoner ton trä förra året för att driva detta kraftverk som producerar elektricitet. Det är mycket mer trä än vad Storbritannien själv har så nästan alla pellets var importerade från USA, Kanada och de baltiska staterna. I Danmark, Belgien och Nederländerna är liknande kraftverk på gång. Enligt rapporten så förutspås Europa bli den största internationella mottagaren av träpellets och det hela drivs på och är finansierat via offentliga bidrag.

Rapporten avslutas med några rekommendationer, bland annat det måste införas hårda och övergripande kriterier för all användning gällande träprodukter och att subventionerna- som möjliggör att kraftverk övergår till biobränsle istället för kol, måste bort.
Läs hela rapporten här.

Greta Thunberg talar på klimatmanifestationen i Kungsträdgården 24 maj. Foto: Jana Eriksson.

25 juli 2019

Öppet brev från svenska Fridays for Future signerad Greta Thunberg:

Vi är Fridaysforfuture, en folkrörelse av ungdomar som strejkar för klimatet. I Sverige strejkar vi varje fredag med kravet att våra politiker ska föra en politik som går i linje med Parisavtalet och att vi globalt ska hålla oss under 1,5 graders global uppvärmning.
Och vi växer. På vår första globala demonstration den 15 mars var vi runt 2,5 miljoner människor runt om i världen, på alla kontinenter, inklusive Antarktis.

Men nu är det bråttom. Nästa år, 2020, måste vi ha sänkt utsläppskurvan drastiskt för att ha en chans att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader. Om detta inte sker riskerar vi fullständig samhällskollaps.

Därför uppmanar vi vuxna att gå ut i strejk med oss den 27 september. Skolan och jobben utgör tillsammans samhällets grund och om båda strejkar stannar samhället av. Ungdomarna har redan begärt förändring, nu kräver klimatkrisen att de vuxna gör detsamma.

Vi uppmanar alla fackföreningar och förbund att utlysa strejk den 27 september. Det är fackens uppgift att säkerställa arbetarnas rättigheter och trygghet och en kris som denna kommer medfölja stora ekonomiska förändringar, och problem, om vi inte ställer om. Därför bör fackföreningar gå med oss och uppmana politikerna att genast agera i klimatkrisen.

Vi är ungdomar. Vi som skrivit det här är mellan åldrarna 10-20 år. Vi har suttit utanför Sveriges rikstag och utanför olika komunhus runt om i landet varje fredag i snart ett år nu.

Vi trodde det skulle vara en tillräckligt stark signal om vi strejkade från skolan varje fredag. Om vi offrade en del av vår utbildning för att kräva en framtid.

Men uppenbarligen har det inte hjälpt. Sveriges utsläpp minskar inte, och vi följer fortfarande inte parisavtalet.

Ni vuxna säger att ni bryr er om era barn över allt annat, nu har ni er chans att visa det. Ta vara på den!

Vi ber om er hjälp. För allas skull. Strejka i september.

Vänligen
Greta Thunberg, Edit Liedberg, Mina Pohankova, Isabelle Axelsson, Eira Fröhling, Ell Jarl
Och hela Svenska FridaysForFuture

Klimatmanifestation i Stockholm 24 maj. Foto: Jana Eriksson.