Login Form

Mellanskog har avverkat en stor del av skogen intill Unnån där den enda kända populationen av gallmyggan Neurolyga interrupta finns i Sverige. Foto: Bengt Oldhammer.

Unnån är en fyra mil lång oreglerad å i Dalarna omgiven av artrika naturskogar och svämskogsmiljöer. Flera av skogarna har kalavverkats och ofta saknas kantzoner till de känsliga vattnen. En av skogarna med en ny insektsart för Sverige har till stor del redan avverkats. Oacceptabelt, anser forskare men inga medel finns för skydd, enligt Skogsstyrelsen.

Vid Unnån har hittills fyra nya insektsarter för vetenskapen hittats samt en helt ny insektsart för Sverige. Forskarna Mathias och Catrin Jaschhof skriver i en nypublicerad artikel i Entomologisk Tidskrift att skogen med den enda kända populationen av gallmyggan Neurolyga interrupta i Sverige numera är avverkad. De skriver (fri översättning från engelska):

”På ett sätt känner vi oss helt avväpnade: Var finns den moraliska grunden för oss medborgare i ett av de rikaste länderna i världen, att ställa den pågående förstörelsen av skogslandskap i länder som Brasilien, Myanmar eller Ryssland vid skampålen?”

Forskarnas slutsats är att de tänker fortsätta producera vetenskapliga data som i händerna på ansvarsfulla människor kan rädda arternas livsmiljöer. De skriver också att förlusten av levande miljöer för otaliga skogslevande organismer, varav många är rödlistade, är oacceptabel. De menar att de nya artbeskrivningarna från Unnån bör användas för att öka medvetenheten om naturmiljöernas egenvärden, särskilt på lokal och regional nivå. De efterlyser omtanke vilket de framhåller är en genuin nordisk försiktighetsprincip.

Naturskyddsföreningen i Orsa och dess skogsgrupp har under de senaste åren skickat ett flertal skrivelser till Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen om att skydda den gröna infrastrukturen längs Unnån. Hittills har de inte fått gehör från myndigheterna. Skogsstyrelsen menar att de inte kan prioritera området för skydd trots att de är medvetna om att Unnån har dokumenterade höga naturvärden.

- I dagsläget har Skogsstyrelsen inga medel till områdesskydd utanför fjällnära området. Anledningen är den dom som kom i somras som innebär att objekt ovanför fjällnära gränsen har rätt till ersättning om de nekas avverkningstillstånd på grund av höga naturvärden, skriver Skogsstyrelsen i ett yttrande till Naturskyddsföreningen i Orsa i december 2020.

Skogsstyrelsen betonar också att de har en kölista med markägare som ansökt om områdesskyddspengar där de prioriterar markägare med högst andel nyckelbiotoper på sin mark. De understryker också att den verkliga kantzonen mot Unnån bör klaras med vardaglig hänsyn inom skogsbruket.

Naturskyddsföreningens skogsgrupp i Orsa frågar sig vad den verkliga kantzonen är i ett nytt brev till Skogsstyrelsen, landshövdingen i Dalarna och Orsa kommun i december 2020. De poängterar att otillräckliga eller obefintliga kantzoner hittills har lämnats av skogsbolagen.

- Jag fick en chock när jag i december såg att det var kalavverkat i det område där den enda kända populationen med gallmygga Neurolyga interrupta påträffats. Kantzonen till vattnet var endast 2 meter, om man nu kan kalla det kantzon. Där hängde Mellanskogs snitslar. Det här är skogar som bör skyddas i sin helhet istälet för att avverkas och bli pappersmassa. Under mitt besök hörde och såg jag en skogsmaskin på andra sidan Unnån nära vattnet. Dessutom har nu ytterligare en avverkningsanmälan inkommit i samma område nära ån, men det är ännu inte avverkat, säger Bengt Oldhammer från Naturskyddsföreningens skogsgrupp i Orsa.

Han fortsätter:

- Enstaka besök av forskare avslöjar nya arter för vetenskapen längs Unnån och det är sådant vi mestadels hör talas om från Amazonas och Borneo. Hur ska dessa överleva om vi kvaddar miljöerna för dem? Vi hinner inte ens beskriva arterna. Vi vet att det finns mängder, troligen tusentals, nya arter för vetenskapen i Sverige. Detta diskuteras aldrig. Man anser att bara bland insekterna finns 5000 nya arter för Sverige att upptäcka varav många nya för vetenskapen vilket visar på en betydande biologisk mångfald och stora genetiska skillnader hos våra organismer i Sverige som vi ännu inte förstått vidden av.

Naturskyddsföreningens skogsgrupp i Orsa poängterar att ingen av skogarna i området särskilt vid Djupnäs-Långflot - där flera av de unika insektsfynden har gjorts, ska få avverkas. Många av skogarna är privatägda och köps av bland annat Mellanskog och Billerud Korsnäs. Skogsgruppen tillägger att det för övrigt är otjälat och vattensjukt i svämskogspartierna vilket skulle ge upphov till körskador om skogarna avverkades.

- Alla vackra ord om att skydda denna mångfald och livskraftiga populationer över deras utbredningsområden framstår ju bara alltmer som tomma ord. Hur mycket finns då inte att upptäcka i naturskogarna längs med Unnån om skogen intill ån skyddas? Unnån utgör en pulsåder och att den blir allt viktigare ju mer kalhyggena och virkesplantagerna i dess omgivning breder ut sig, säger Bengt Oldhammer från Naturskyddsföreningens skogsgrupp i Orsa.

Flera forskare (Wagner m.fl., 2021) skriver i en nypublicerad vetenskaplig artikel att insektspopulationer minskar i skrämmande hastigheter på grund av förlust av livsmiljöer, klimatförändringar, bekämpningsmedel och ljusföroreningar, vilket river sönder livets väv.

Läs Naturskyddsföreningens skogsgrupp i Orsas brev till landshövdingen i Dalarna, Skogsstyrelsen och Orsa kommun (21 dec 2020) här.

Jaschhof, M. & Jaschhof, C. (2020). Addendum to: Jaschhof, M. & Jaschhof, C.: High time for omtanke: New mycophagous gall midges (Diptera: Cecidomyiidae) from a floodplain forest in central Sweden threatened by continuous clear-felling. Ent. Tidskr. 141 (2020).

Wagner, D. L. et al. (2021). Insect decline in the Anthropocene: Death by a thousand cuts. PNAS January 12, 2021 118 (2).

Tidigare artiklar om Unnån på Skydda Skogens hemsida:

Unika svämskogar i Dalarna avverkas;

Ny rapport: Gör Unnån och dess säregna svämskogar till reservat!

Nytt skogsområde vid Djupnäs-Unnån som är planerad för avverkning av Billerud Korsnäs. Snitslingen avslöjar att kantzonen som kommer att lämnas mot ån är mycket smal. Foto: Bengt Oldhammer.