Login Form

I avverkningsanmälningen vid bäcken finns rosenticka (NT). Foto: Olli Manninen, Wikimedia Commons

En nyckelbiotop har avverkningsanmälts vid Nybäcken i Ragunda kommun, Jämtland. Den utgörs av en smal remsa skog som har lämnats intill bäcken som hänsyn efter tidigare avverkningar. All annan skog i området är redan kalavverkad. Jämtlands Skogsgrupp och Skydda Skogen ställer sig frågande till varför denna smala remsa har snitslats. Är det Skogsstyrelsen som placerat ut snitselbanden?

Det är snitslat längs med bäckkanten i en örtrik biotop där det växer lunglav och de ovanliga vedsvamparna rosenticka samt ullticka, alla tre arter är rödlistade som nära hotade(NT). Rosenticka är även en signalart som växer i de finare barrnaturskogarna och där den växer finns nästan alltid flera andra arter som indikerar rik biologisk mångfald. Dessa arter är beroende av hög luftfuktighet och kommer inte att överleva om mer avverkas inom hänsynsytan. På många ställen utgör själva den avverkningsanmälda nyckelbiotopen inte ens en trädlängd (en trädlängd är minst 12 meter). Jämtlands Skogsgrupp och Skydda Skogen har nu begärt ut alla handlingar om området från Skogsstyrelsen.

I en broschyr från Skogsstyrelsen- ”Målbilder för en god miljöhänsyn” står det att hänsynskrävande biotoper mot vatten ska lämnas utan skogsbruk. Men tyvärr finns många exempel på att otillräckliga eller inga kantzoner alls ofta lämnas inom skogsbruket. Skogsvårdslagen är tandlös vad gäller miljöhänsyn eftersom den bygger på välvilja och frivillighet hos markägarna.

Sparade kantzoner vid vatten underlättar spridningen av arter i det avverkade skogslandskapet. Lämnade kantzoner är viktiga för den biologiska mångfalden, enligt en rapport från SLU. När det gäller mossor ger en sparad kantzon 2-3 gånger fler rödlistade arter än att inte spara någon trädridå alls. Ju bredare kantzon som lämnas, desto fler arter. Fåglar behöver en kantzon på minst 30 meter, enligt rapporten.

Träd har en stor förmåga att suga upp vatten och binda näringsämnen, så om de huggs ned vid en bäck blir det näringsläckage och erosion. Vid en kalavverkning avvattnas området vilket ökar erosionen och flödena till bäcken vilket orsakar övergödning. När träden försvinner blir det mindre skugga vilket gör att vattentemperaturen ökar. Ligger solen på en het sommardag så dör allt liv i vattnet.