Login Form

I en debatt om skog på Almedalen är det uppenbart att C, S och KDs politiker inte har tagit till sig forskningen som säger att vi måste skydda mer skog och restaurera stora skogsområden för att klara både klimatmål och biologisk mångfald. Rebecka Le Moine (MP) gav mothugg och sa att dagens skogsbruk inte är hållbart och att skogen bör omfattas av miljöbalken.

Debatten ”Dragkampen om skogen” hölls av Naturskyddsföreningen med ordförande Johanna Sandahl som moderator. I publiken satt bland annat generaldirektörerna för både Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket. Jon Andersson, ekolog och även med styrelsen i Skydda Skogen, inledde debatten med att säga att det finns lite gammal skog kvar, att arter håller på att utrotas och att stora områden måste restaureras om arter ska kunna överleva:

-Ju längre vi väntar med det, ju mer kommer det att kosta oss i både pengar och utdöenden.

Samråden mellan skogsbruk och renskötande samer måste bli bättre, menar Marita Stinnerbom ordförande i Rennäringsnämnden.

-Vi måste delta på lika villkor, vilket inte sker idag.

Samer och skogsbruket måste möta klimatförändringen tillsammans, för de (skogsnäringen) måste få se hur renbetet påverkas på plats, menar Marita. Många renskötare har lång erfarenhet av skogsskötsel, de kan lika mycket om skogsbruk som skogsägarna eller som de som sitter med i samråden men de får inget att säga till om.

- Om man likställer samråden med samebyarna och lyssnar på oss då kan vi säkert få in mer biologisk mångfald i skogen.

Ulf Silvander, generalsekreterare för Svenskt friluftsliv betonade hur viktigt friluftslivet är för Sveriges befolkning. Vi rör oss lika mycket nu i skogen som på 1970-talet och cirka 50% av svenskarna säger att friluftslivet har påverkat valet av bostadsort. Två tredjedelar av Sveriges befolkning har sagt att utevistelse gör vardagen mera meningsfull. Men den tätortsnära skogen är viktigast för oss (eftersom de flesta bor i tätorter), menar Ulf Silvander.

”Det finns väldigt lite gammal skog kvar, arter håller på att utrotas och skogar måste restaureras i stor skala om arter ska kunna överleva. Ju längre vi väntar med det, ju mer kommer det att kosta oss i både pengar och utdöenden” Jon Andersson, ekolog

Leif Öster, skogsägare, sa bland annat att man pratar i riksdagen och på myndigheter om produktionsmål för skogsägare och skogsbruket - men det är inget bra.

-Jag tycker inte att man ska pilla i vårt brukande. Jag är inne på att vi ska ta bort hela skogsvårdslagen och lägga in några lagparagrafer i miljöbalken istället och sen köra väldigt fritt i vårt land. Vi har ingen skogsvårdslag i Sverige, vi har en virkesproduktionslag som är skriven för industrin och inte för oss som bor på landsbygden!

Leif Öster menar att de små skogsägarna vill ta ansvar. De vill ha biologisk mångfald, de vill skydda skog och de vill ha incitament från politikerna för att göra detta.

-Det är fullkomligt orimligt att de skogsägare som tar minst hänsyn och som är brutalast i sitt skogsbruk blir ekonomiska vinnare medan det stora flertalet som är schyssta markägare blir ekonomiska förlorare med den modell vi har idag. Där borde man hitta incitament för att göra bra saker som premierar folk på landsbygden som skyddar sin natur.

”Det är fullkomligt orimligt att de skogsägare som tar minst hänsyn och som är brutalast i sitt skogsbruk blir ekonomiska vinnare medan det stora flertalet som är schyssta markägare blir ekonomiska förlorare med den modell vi har idag.” Leif Öster, skogsägare

När Kjell-Arne Ottosson, Kristdemokraterna, fick komma till tals pratade han om hur viktig äganderätten är för skogen.

-Det som du äger, det vårdar du. Vi har 230 000 privata markägare i Sverige som är små markägare vilket ger den mångfald vi får idag. Vi ser skillnad när storebror staten härjar- vi pratar om bland annat om lövträd - för inte så länge sen skulle allt löv utrotas. Då var det staten som pekade med hela handen, vi ser idag vad det har lett till.

Han får mothugg av Jon Andersson som säger att det inte stämmer att ett stort antal privata skogsbrukare ger mångfald i skogen.

-Vi som jobbar med det här ser att det är en likformighet i skogen rakt över hela spektrumet. Det blir precis likadant överallt - man kalavverkar och man skördar.

Kjell-Arne Ottosson sa även att han hört att de miljömål som gäller för skogen är utopiska och inte mätbara när det gäller miljökvalitet. Kjell-Arne menar att målen måste göras om men hur de ska vara utformade har han inte satt sig in i. Sen säger han att ”Frihet under ansvar” har byggt den skog och den biologiska mångfald vi har idag:

-När storskogsbruket slog igenom var det inte mycket hänsyn att se men trots det så har vi den biologiska mångfald vi har idag. Vi tar hänsyn, vi avsätter och vi vårdar den biologiska mångfalden alltmer så jag ser inte lika mörkt på framtiden som en del av de andra i panelen gör.

”Om man likställer samråden med samebyarna och lyssnar på oss då kan vi säkert få in mer biologisk mångfald i skogen”. Marita Stinnerbom ordförande i Rennäringsnämnden.

Isak From, Socialdemokraterna, anser att vi bör titta på hur vi säkrar den biologiska mångfalden. Är det genom stora avsättningar eller är det genom att kvalitetssäkra de avsättningar som görs? 

-Jag tycker att riksrevisionen gjorde en väldigt bra rapport där de tycker att vi från statligt håll inte har premierat kvalité i avsättningarna. Vi behöver ju titta betydligt mer på de typer av mark som avsätts. Skog där sociala värden finns måste premieras, där människor bor ska också finnas trivsam skog att vara i.

Magnus Ek, Centerpartiet säger att det inte är politikens sak att lösa vad skogsråvaran ska användas till utan det måste marknaden få sköta.

-Går vi in i det här och petar politiskt är det risk för att vi bromsar utvecklingen. Har jag redan tagit upp allt för att använda till byggnader finns det väldigt lite utrymme för något annat ute i branschen. Man kommer ju att tävla om den här råvaran ute på en öppen marknad. Vi måste ha ett visst förtroende för att det här är nog en sak som marknaden kan sköta. Anledningen att vi har den lagstiftning vi har är ju att få behålla biologisk mångfald. Men vi borde kolla hur lirar våra avsättningar med varann, vad har de för kvaliteter.

Han säger även att skogsägarna är de som ser framtiden och de långa perspektiven och att vi måste man ha tillit till dem.

-Vi måste veta vad för förutsättningar vi kommer ha, vi måste räkna med att om man gör en avsättning så måste man få en ersättning för det man levererar. Jag tror inte att vi står milsvida ifrån varann: att vi kan komma överens om att vi vill använda skogsråvaran, vi vill bevara den biologiska mångfalden så långt som det är möjligt och vi vill bevara de sociala värdena i skogen som långt som det är möjligt.

Idag så har vi inte ett hållbart skogsbruk i Sverige trots att det är den bilden som ges gång på gång på gång. Vi har inte skyddat tillräckligt med skog så vi når inte våra egna miljömål”.  Rebecka Le Moine, (MP)

Rebecka Le Moine, talesperson för biologisk mångfald, Miljöpartiet, möter Magnus Ek med motargument:

- Jag tror inte vi kan lämna allting åt marknaden. Jag tror att det är vi politiker som är intresserade av framtiden som måste sätta ned foten och måla upp en vision om vad vi vill med skogen. För värden som biologisk mångfald och rekreation finns inte med i det monetära systemet. Vi måste våga sätta upp en vision om vad vi vill. Idag så har vi inte ett hållbart skogsbruk i Sverige trots att det är den bilden som ges gång på gång på gång. Vi har inte skyddat tillräckligt med skog så vi når inte våra egna miljömål.

Rebecka säger att idag är det trakthyggesbruk som gäller, punkt slut och det finns inget annat alternativ. Vi måste rannsaka oss själva och våga skifta skogsbruksmetoder.

Jon Andersson säger att det finns jättemånga avsättningar och de är små och de lider av kantzonseffekter. Därför går det inte att räkna arealer rakt av; det är inte samma sak.

-Små avsättningar är kass för biologisk mångfald, så är det bara.

Rebecka Le Moine säger att skogsbruket och skogspolitiken saknar tydlighet idag. Lagstiftningen som inkluderar skogsindustri och skogsbruk är skogsvårdslagen för 1993. Det finns fortfarande stora frågetecken.

-Jag som har jobbat som biolog och konsult förut tycker att det är väldigt märkligt att vi har en stark miljöbalk som inte innefattar skogen i Sverige. Trots att skogen täcker 70% av vår yta. Det som händer i skogen går under en egen miljölag, det är som bäddat för konflikter och frågetecken. Så vi måste förtydliga vilka lagar som gäller och hur vi kan lösa de här konflikterna. Att uppdatera den här föråldrade lagstiftningen från 1993 är nyckeln framåt, gör om och gör rätt, så vi vet vad det är som gäller.

Medverkande på "Dragkampen om skogen":
Jon Andersson, Ekolog
Ulf Silvander, generalsekreterare, Svenskt friluftsliv
Leif Öster, skogsägare
Rebecka LeMoine, talesperson för biologisk mångfald , Miljöpartiet
Isak From, riksdagsledamot, Socialdemokraterna
Kjell-Arne Ottosson, Kristdemokraterna
Magnus Ek, Centerpartiet
Marita Stinnerbom, ordförande, Rennäringsnämnden
Johanna Sandahl, ordförande (moderator), Naturskyddsföreningen

Se hela debatten här:https://www.facebook.com/naturskyddsforeningen/