Login Form

Hönorna väntar på tuppen som jagat iväg en rival. Foto: Svante Joelsson

Ett 30-tal erfarna tjäderkunniga skogsmänniskor är samstämmiga– tjädern har påverkats starkt negativt av de senaste 70 årens kalhyggesbruk och flera forskningsrapporter säger samma sak. Detta enligt den nyutkomna och välskrivna lilla boken ”Tjädern och kalhyggesbruket” av Göran Rönning och Bengt Oldhammar.

Två upprop som Tjäderkommittén/Tjäderobservatörerna har gjort med tio års mellanrum redovisas i boken. Tjäder- och skogskunniga personer i hela Sverige har fått svara på en utskickad enkät. Deras svar är berättelser om hur skogsmaskiner har förstört hundraåriga spelplatser och gammelskog och om hur dessa levande skogar har ersatts av hyggen och sterila barrträdsplantager. Tjäderspelen har upphört och tjädrarna har decimerats eller helt försvunnit från landskapen tillsammans med de äldre skogarna och alla dess arter. Ibland är enstaka tuppar kvar och spelar här och där men det är inte alls som förr. De forskningsrapporter och studier som tas upp av författarna stärker denna berättelse med tydliga fakta. Författarna skriver:

-Vi hoppas att den här lilla skriften ska bli en väckarklocka för alla som vill värna gammelskogen och tjäderns lekplatser. Fortfarande finns inga kantzoner på 20-25 meter längs bäckar och åar, det finns inget hyggesfritt skogsbruk och naturskogarna/kontinuitetsskogarna fortsätter att falla. Man kör så det ryker.

”Tjädern och kalhyggesbruket” kan beställas från Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., 100kr+frakt 39kr. Eller betalas med Swish 1234272449, där man då anger namn och postadress.  

Skriften ”Tjädern och kalhyggesbruket” är liten men innehållsrik, allt som sägs i den backas upp med källor. Det är fina och ovanliga foton på tjädrar i gammelskogsmiljöer av Svante Joelsson: tjädrar som spelar, tjäderhonor i närbild, stridande tuppar och tjädertupp i språng.Tjädern är sedan årmiljoner anpassad till ett helt annat landskap än vad skogsbruket idag kan erbjuda.  Så om tjädern själv får välja så vill den ha gammal skiktad skog med tallar i ett större sammanhängande landskap, helst med så få hyggen och bilvägar som möjligt. Det ska finnas blåbärsris, sumpskog, småmyrar, mossar med gamla tallar och tuvull, enligt flera studier och böcker som författarna tar upp. Tjädern har dessutom pekats ut som en paraplyart av flera forskare, vilket betyder att dess miljöer är värdefulla för många andra krävande eller rödlistade arter. Göran Rönning som har ägnat hela sitt liv åt att studera tjädrar och specifika spelplatser säger:

-Sveriges längst studerade tjäderspelplats i skogsbruklandskapet i 40 år är unikt i sammanhanget. Det finns ingen annan publicerad studie som har följts under så lång tid och som nu finns redovisad i vår rapport.

Kycklingbiotoperna är de miljöer tjädern brukar och som skogsbruket har påverkat mest negativt de sista 50 åren, efter att kalhyggesbruket blev infört. Då fuktiga blåbärsskogar blir kalhuggna blir den ursprungliga vegetationen undanträngd av gräsarter, framförallt av kruståtel. Miljön blir då för torr, och insekterna som kycklingarna är beroende av försvinner.

Tjädrarna tvingas ständigt byta spelplats då avverkningarna drar fram. Saken blir inte bättre av att slutavverkningsåldern hela tiden sjunker inom skogsbruket. I många europeiska länder har tjädern försvunnit och i södra och mellersta Sverige bedöms tjädern vara under lokalt och regionalt utdöende. 

Stridande tuppar. Förr var 20-30 tuppar på en lekplats inte ovanligt, idag är det ett unikum. Foto: Svante Joelsson
Stridande tuppar. Förr var 20-30 tuppar på en lekplats inte ovanligt, idag är det ett unikum. Foto: Svante Joelsson

Sammanfattningsvis säger författarna:

-För att tjädern och dess miljöer ska få gynnsam status krävs att kvarvarande naturskogar i Sverige skyddas, särskilt större sammanhängande arealer. Skogsbruket måste tvingas att ta större naturhänsyn och övergå till hyggesfritt skogsbruk istället för kalhyggesbruk. Trenden att plantera monokulturer där få arter kan överleva måste brytas.

Enligt Tjäderkommittén/Tjäderobservatörerna har varken de optimala tjäderhabitaten, till följd av förstörelsen av artens optimala habitat, eller tjädern en gynnsam bevarandestatus i Sverige, skriver Göran Rönning i förordet.

”Tjädern och kalhyggesbruket” kan beställas från Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., 100kr+frakt 39kr. Eller betalas med Swish 1234272449, där man då anger namn och postadress.