Login Form

Holmens avverkning intill Hedlandets naturreservat, Södermanland 2020.  Foto: K Bäck

I veckan höll LRF ett seminarium för att lansera sin rapport om miljömålet Levande skogar. "Miljömålet Levande skogar kommer aldrig att nås oavsett vilka åtgärder som vidtas", menar LRF, som också anser att miljömålet används som en missvisande källa till kritik mot skogsägare.  Huvudtesen i LRF-rapporten, som presenterades av Gunnar Lindén som är naturvårdsansvarig på LRF, är att miljömålet Levande skogar är "utopiskt".

Miljömålet Levande skogar är en hägring som aldrig kan nås, säger LRF. Enligt Gunnar Lindén är målet för vagt formulerat, det går inte att säga om det är uppnått eller inte och det saknas "balans med andra samhällsmål" som stipuleras av FN, t ex lokala intressen och lokalproduktion. Lindén anser att miljömålet står i konflikt med andra miljömål, som bioenergi-användning.

Skydda Skogen anser att miljömålet Levande skogar förblir utopiskt när skogsbruket fortsätter som vanligt med kalavverkning, markberedning och plantering av monokulturer utan att ta tillräcklig hänsyn till biologisk mångfald eller klimat. Sverige når inte sina miljömål och potentialen att nå miljömålen minskar varje gång avverkning sker i skogar med höga naturvärden, vilket sker kontinuerligt. Bioenergi från skogen leder till stora koldioxidutsläpp vid förbränning och kommer vanligtvis från kalhuggna skogar. Något som är förödande både för klimatet och för den biologiska mångfalden.

Klimatlösningar och biologisk mångfald ska inte ställas mot varandra. Om de naturskogar som finns kvar bevaras istället för avverkas och mer skog restaureras, så lagras kol samtidigt som den biologiska mångfalden gynnas. En bra klimatlösning är att stoppa kalavverkning, restaurera skogar och återbeskoga delar av världen där det tidigare funnits skog. Den svenska skogen gör därför bäst klimatnytta om den får stå kvar. Fungerande ekosystem är en förutsättning för att människan och alla andra arter ska kunna överleva i ett klimat som förändras. Vi har allt kortare tid på oss för att klara 1,5 graders målet och därför är det mycket viktigt att undvika att släppa ut något kol alls, varken från biobränsle eller fossila bränslen.

Enligt Gunnar Lindén är rödlistan över hotade arter statisk och saknar verklighetsförankring. På seminariet sa han att större delen av alla arter ju per definition är "sällsynta" om man tittar på en viss ort. Ett exempel är taigablåstjärt, en fågel som är sällsynt i Sverige men som flyttat hit bara de senaste decennierna. Det är ju något vi borde vara glada över, tyckte han. Han poängterade att ekosystem inte är statiska och att arter dör ut helt naturligt. Biologisk mångfald bör därför omdefinieras från att prioritera "oförändrade ekosystem" till "lika rika, men föränderliga" system.

LRF ifrågasätter rödlistan samtidigt som hela 14 av 15 skogliga naturtyper i EU:s habitatdirektiv har otillfredsställande eller dålig bevarandestatus i den boreala skogen i Sverige. Avverkning och förlust av livsmiljöer är stora bidragande orsaker till att ca 2 000 skogslevande växt-, djur-och svamparter är rödlistade, det vill säga nära hotade eller hotade, i landet i dag. 

Lindén menar att många av indikatorerna för Levande skogar är av negativ typ. "Avverkning av nyckelbiotoper" är till exempel ett negativt kriterium som inte säger någonting om man inte samtidigt vet hur mycket nyckelbiotoper som tillkommer.

Skydda Skogens kommentar: Endast ca 2 procent av den produktiva skogsmarksarealen i hela Sverige är klassad som nyckelbiotoper. Majoriteten av dessa, hela ca 85 procent, är inte långsiktigt skyddade. Många nyckelbiotoper är dessutom små och ligger utspridda i fragmenterade skogslandskap. Bara i nordvästra Sverige avverkades ca 55 000 hektar nyckelbiotoper mellan år 2000-2018. Det innebär att hela ca 3 000 hektar nyckelbiotoper avverkades per år. Samtidigt registrerades i genomsnitt ca 1 200 hektar nyckelbiotoper per år i samband med avverkningsanmälningar under perioden 2007-2016. Nyckelbiotopsregistreringen i nordvästra Sverige pausades helt 2017.  Skogsstyrelsen har tidigare gått ut med att avverkningar av nyckelbiotoper är en av orsakerna till att miljömålet ”Levande Skogar” inte uppnås.

Miljömål som Levande skogar skapas av politiker men tolkas sedan av tjänstemän, enligt Gunnar Lindén. För att målet ska upplevas som eftersträvansvärt måste det vara motiverande och upplevas som möjligt att nå, skriver LRF. De vill se en ny oberoende aktör som följer upp miljömålet, där Riksskogstaxeringen, Svensk Fågeltaxering och Markinventeringen bör utgöra en grund. 

På en fråga från publiken om vilka vetenskapliga grunder som LRF-rapporten lutar sig emot, särskilt vad gäller "utbytbara arter" och "föränderliga ekosystem", svarade Lindén undvikande. Han sa att han inte kunde "gå in på alla de vetenskapliga rön som ligger bakom rapporten", och underströk att den huvudsakliga poängen i vilket fall som helst är att det handlar om AVVÄGNINGAR mellan miljö och andra intressen.

Skydda Skogen ifrågasätter varför LRF och deras naturvårdsansvarige tar stark ställning för skogsnäringens intressen trots att de ska representera alla markägare. Alla markägare är inte kritiska till naturvård. Exempelvis så finns det allt fler skogsägare som håller på med hyggesfritt skogsbruk istället för kalhyggesbruk. Kalhyggesfritt skogsbruk ger större andel timmer jämfört med massaved. Detta är fördelaktigt ur klimatsynpunkt eftersom andelen långlivade produkter därmed kan öka. Ett annat exempel är föreningen Skogens Mångbruk  som vill gynna ett skogsföretagande som främjar ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart mångbruk av skogen.