Login Form

Till Red. för ev. publicering 10 okt. 2002.

I den standard som utarbetades för FSC (Forest Stewardship Council) och antogs den 5 maj 1998 och som de svenska skogsbolagen anslöt sig till, finns § 6.4.1 med lydelsen: "Markägare som tillför … kväve … skall senast vid utgången av år 2002 med stöd av övergripande dokumentation visa att åtgärderna inte … skadar biologisk mångfald".

Skogsbolagen initierade och finansierade därefter en serie studier över skogsgödslingens effekter på skogens produktionsförmåga och naturvärden. Lars Högbom och Staffan Jacobsson vid SkogForsk har sammanfattat studierna i en rapport som heter "Kväve-2002, en konsekvensbeskrivning av skogsmarksgödsling i Sverige".

Av denna rapport kan man bl.a. utläsa följande:

# Förekomsten av rödlistade mossor och lavar och signalarter i dessa artgrupper undersöktes i 74 bestånd där gödsling planerades. Åttiofem procent av arealen var talldominerad skog. Inom bestånden fanns dock även våtare partier som enligt instruktionen skall undantas från gödsling. Tio rödlistade arter (totalt 58 fynd) och 37 signalarter (totalt 428 fynd) påträffades. Tjugonio procent av fynden av rödlistade arter och 65 % av fynden av signalarter gjordes i de delar av bestånden som enligt instruktionen skulle gödslas. Svampar undersöktes inte i denna studie.

# Förekomsten av mykorrhizasvampar undersöktes före och efter kvävegödsling av fem ytor. Man fann minskning av spindlingar och ökning av riskor. Det framgår inte av rapporten vilka arter av spindlingar och riskor det var fråga om. I den svenska rödlistan finns 62 spindlingar och 5 riskor.

# Gödslingspåverkan på mossor och lavar på lågor studerades på 221 provytor. Totala mängden mossor och lavar gick ned, och 10 lavar och en mossa minskade som följd av kvävegödslingen. En av de arter som reagerade mest negativt var den rödlistade dvärgbägarlaven Cladonia parasitica.

De i rapporten citerade studierna handlar i rätt liten utsträckning om den artgrupp som möjligen kan förväntas reagera mest negativt på kvävegödsling, mykorrhizasvamparna. Delvis kan det bero på att sådana studier är svåra att genomföra. Om fruktkroppar ska ligga till grund för studien tar det många år, sannolikt flera decennier, med växlande väder, innan man kan med statistisk säkerhet uttala sig om effekter av gödsling. Många av de rödlistade mykorrhizasvamparna är sällsynta och det kan vara svårt att finna lämpliga försöksytor där de förekommer. Det är inte osannolikt att - om sådana studier kunde göras - man skulle finna betydande negativa effekter på rödlistade mykorrhizasvampar.

De nämnda studierna visar tydligt att skogsbolagen inte har lyckats visa det som skulle visas, nämligen att kvävegödsling inte skadar biologisk mångfald. Kvävegödsling i skog bör alltså inte tillåtas inom ramen för FSC-certifieringen.

De studier som här har refererats presenterades i SkogForsks pressmeddelande den 14 juni 2002 på följande vis:
"Gödsling av skogsmark ger inga allvarliga miljöeffekter
- men gödselmedlet måste hamna på rätt ställe
Kvävegödsling av skogsmark har pågått sedan 1960-talet och ger i dagsläget svenskt skogsbruk extraintäkter på ca 75 miljoner kronor per år. Nu visar en ny forskningsrapport från SkogForsk att skogsgödsling inte ger några allvarliga miljöeffekter. Men förutsättningen är att gödselmedlet hamnar på rätt ställe. Annars finns risk för att känsliga arter kan skadas."

Detta pressmeddelande citerades under de följande dagarna i ett stort antal tidningar. Ingen analys eller debatt har kommit för mina ögon. Det är uppenbart att pressmeddelandet inte svarar mot rapportens innehåll. Skogsnäringen underskattar grovt de risker som skogsgödsling för med sig för den biologiska mångfalden, speciellt rödlistade arter. Skogsnäringen har inte lyckats med sitt uppsåt att inför revisionen av FSC-standarden bevisa att skogsgödsling är ofarlig.

Anders Delin

 

Anders Delin, Kulgatan 40, 81171 Järbo, 0290-70821, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Publicerad:
Skog 25 okt. 2002., sid. 10, rubrik som min egen.