Årets Forskningsresa utgår från Öje i Dalarna den 25/7 – 29/7. Boka in datumen redan idag! Anmälningen öppnar vid månadsskiftet mars-april. Du är då välkommen att anmäla dig! Antalet platser är begränsat
Skogsstyrelsens generaldirektör: "Det finns inga kalhyggen längre"
Brev från Björn Mildh till Herman Sundqvist:
Bäste Herman
I en intervju i programmet Naturmorgon i P1 den 5 mars poängterade du att det inte finns några kalhyggen längre.
Varför kom du med denna osanning i stället för ett svar som stämmer med verkligheten? Du vilseledde lyssnarna.
Det finns kalhyggen mer än nog i Norrbotten. Fråga dem som bor i inlandsbyarna. Eller folk som kör längs vägarna i inlandet. Eller ännu bättre; åka själv och titta.
Här kommer dokumentation som visar två av Sveaskogs många kalhyggen. Filmerna är tagna i augusti 2014 när du var bolagets skogschef. Det första hygget finns på Vuolver i Arvidsjaurs kommun, det andra kan ses på bägge sidor om väg 95 vid kommungränsen mellan Arvidsjaur och Arjeplog.
Den sista filmen visar en av Sveaskogs nerklassade naturvårdsskogar som redan hade avverkningsplanerats för att bli ännu ett kalhygge. Den skogen lyckades vi naturvårdare rädda, åtminstone för stunden.
Nu när du är generaldirektör föreslår vi att Skogsstyrelsen omgående - innan Sveaskog hinner avverka skogen - klassar den som nyckelbiotop, vilket den rätteligen är.
Lycka till som Skogsstyrelsens nye generaldirektör.
Vänliga hälsningar Björn Mildh, ideell naturvårdare medlem i Naturskyddsföreningen och Skydda Skogen
Globala organisationer kräver att svenskstött klimatprojekt i Uganda stoppas
Flera miljöorganisationer från hela världen kräver idag i ett öppet brev till Energimyndigheten att myndighetens avtal om kolkrediter med det norska skogsbolaget Green Resources i Uganda ska upphöra omedelbart.
Energimyndigheten kritiseras för att de köper kolkrediter från ett stort trädplanteringsprojekt i Kachung i Uganda. Myndigheten har skrivit under ett 20-årigt avtal, värt drygt 36 miljoner kronor, med Green Resources. De ca 6000 bönder som tidigare har brukat markerna eller haft bete där har tvingats bort från sina marker. De har förlorat sina inkomstkällor och flera har gripits, fängslats eller fått sina djur beslagtagna.
- Green Resources omvandlar gräsmarker, savann och småskaliga jordbruksmarker till plantager med främmande och invasiva trädarter. Detta har en förödande påverkan på den naturliga miljön och de ekosystemtjänster som den bidrar med, säger Wally Menne från Timberwatch i Sydafrika.
Amanda Tas från svenska organisationen Skydda Skogen tillägger: - Det råder dessutom osäkerhet kring skogsplantagers potential att ta upp kol. Studier visar att det finns ett samband mellan kolminskning i ekosystem bestående av plantager till skillnad från naturliga skogar.
- Det effektivaste sättet att motverka klimatförändringarna är att undvika utsläpp av kol från alla källor, säger Simone Lovera, chef på Global Forest Coalition. Det vill säga upphöra med användandet av fossila bränslen. Utsläpp kan också undvikas genom att skydda naturliga ekosystem från markanvändning men de kan inte kompensera för fortsatta utsläpp från andra källor orsakade av människan.
Energimyndigheten och den svenska regeringen uppmanas, av brevets undertecknare, att minska sina växthusgasutsläpp nationellt genom minskad energiförbrukning och ökad energieffektivisering istället för att stödja ”land-grabbing” i utvecklingsländer. Kolförrådet i de svenska skogarna kan också bevaras och öka genom att skydda äldre naturliga skogar och restaurera skogar till ett mer naturligt tillstånd.
- Bevisen talar sitt tydliga språk, och detta har bekräftats av forskare under många år, säger Kristen Lyons, lektor och forskardocent vid Oakland Institute. Green Resources misslyckas rejält med att leva upp till omvärldens förväntningar på sociala och miljömässigt ansvarsfulla former av utveckling. Energimyndigheten riskerar att förstöra sin offentliga image genom att associeras med denna tvivelaktiga verksamhet.
Det öppna brevet till Energimyndigheten kan läsas här (på engelska).
Amanda Tas, Skydda Skogen (www.skyddaskogen.se), Mobil: +46 73 5860099, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Wally Menne, Timberwatch (www.timberwatch.org), Mobil: +27 82 444 2083,Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Dr. Kristen Lyons, lektor och forskardocent, Oakland Institute (www.oaklandinstitute.org), Mobil: +61 437 332 732, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Simone Lovera, Executive Director, Global Forest Coalition (www.globalforestcoalition.org) Mobil: +595-981-407375 (Paraguay), Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Tallpllantage i Kachung. Inhemska arter har fått ge plats för monokulturer av tall och eucalyptus. Foto: Kristen Lyons.
Ett av de många möten som hölls med lokala samhällen påverkade av Green Resources tillsammans med Oakland Institutes forskargrupp. Här ges byborna information om en djuplodande rapport baserad på intervjuer med över 170 personer påverkade av Green Resources. Foto: Emma Karake.
Green Resources personal som arbetar för den lokala samhällsutvecklingen tillsammans med Dr. Peter Westoby från Universitetet i Queensland. Forskningsgruppen från Queensland spenderade långa perioder i fält, inklusive genomförde upprepade intervjuer med företagspersonal från Green Resources. Foto: Kristen Lyons.
Ny generaldirektör ett hot mot skogens mångfald och klimatet
Pressmeddelande från Skydda skogen 2016-02-25
Skogsstyrelsen ska verka för två jämställda mål, produktionsmålet och miljömålet. Då är det mycket olyckligt att regeringen utser Herman Sundqvist till generaldirektör, som så tydligt står endast för produktionssidan i skogsbruket. Skydda Skogen känner en stark oro inför vad som nu kan komma att hända inom den svenska skogen och det svenska skogsbruket.
Läget för växt- och djurlivet i Sveriges skogar är idag alarmerande med runt 2000 rödlistade skogsarter och snabbt minskande areal skogar med höga naturvärden. Skogsbruket följer inte EU:s miljölagstiftning, avverkar skyddsvärda skogar och lever inte upp till de svenska miljömålen. Att regeringen då väljer att utse en av de mest kontroversiella företrädarna för skogsbruket och skogsindustrin tyder på mycket dåligt omdöme och på att skogsnäringen nu flyttat fram sina positioner inom regeringen och den statliga skogssektorn.
Sundqvist har varit anställd på det statliga bolaget Sveaskog, som har hela svenska folket som ägare. Men hans uppträdande har knappast speglat uppfattningen bland allmänheten, där majoriteten enligt opinionsundersökningar anser att den svenska skogens biologiska mångfald ska bevaras och att skogen främst ska användas till detta syfte. Istället har Sundqvist drivit opinionsbildning för skogsindustrin och uttryckt sig negativt om den ideella naturvården.
Ett exempel på Sundqvists agerande: miljöhänsynen på hyggen är viktig för den biologiska mångfalden, och i det ingår naturligtvis att hänsynen får stå kvar. Men i ett domslut från 2015 i Sundsvalls kammarrätt (mål 3312-13) ville Sveaskog gå tillbaka och avverka en gammal hänsynsyta åtta år efter avverkning, men fick avslag av rätten. Sundqvist, som uttalade sig för Sveaskog, fann tanken på att hänsynen skulle stå kvar under hela omloppsperioden "svindlande". Vill vi ha den attityden hos Skogsstyrelsens generaldirektör?
Skogsindustrin, med Sundqvist i spetsen, har lobbat hårt för att sprida idén att intensivt skogsbruk och kalhyggen är bra för klimatet (vilket också råkar gynna skogsindustrins ekonomiska intressen). Men många ledande forskare håller inte med. En ny artikel i Science säger t ex att "250 års skogsskötsel i Europa har inte kylt klimatet". Vi måste istället minska vår totala konsumtion - att hugga ner en skog och göra papper av den släpper ut koldioxid och gynnar knappast klimatet. Sundqvist låtsas att det finns en vetenskaplig konsensus kring det intensiva skogsbrukets klimatpåverkan, och kallar dem i miljörörelsen som pekar på den motsatta forskningen för "klimatförnekare", trots att dessa har som mål just att minska klimatförändringarna.
Sundqvist har mycket att bevisa innan han kan få förtroende från miljörörelsen, och vi hoppas att regeringen trots denna oroväckande signal tar miljöproblemen i skogen på allvar.
Elin Götmark, talesperson för Skydda Skogen (070-6787423, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.) David van der Spoel, styrelseledamot i Skydda Skogen (0703-157044, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.)
Så här såg Sveaskogs skogsbruk ut under Herman Sundqvist (foto från Norrbotten 2014 av Björn Olin).
Lär känna din motståndare
av Anders Delin
Skogsnäringen sätter spår på miljontals hektar. Vem som helst kan granska den, men det är få som granskar. Jag vill försöka ge en rättvisande bild av Skogsnäringens innersta väsen och dess verksamhet i skogen.
Skogsnäringen utgår från skapelseberättelsen. Människan ska vara jordens härskare och utnyttja de andra varelserna. Den berättelsen är dock många tusen år gammal. Nu vet vi att resurserna är ändliga och att vi inte får ohämmat utnyttja de andra varelserna.
Skogsnäringens historia präglas av respektlöshet mot näringens naturgivna förutsättningar, träden, de andra varelserna, naturens hela rikedom.
Svensk skogsskötsel började för ett par hundra år sedan i Götaland, med bl.a. ek- och bokplantering.
För 170 år sedan började man avverka i Norrland. Där fanns mycket virke i skog som hade kommit upp alldeles av sig själv. Man glömde dock att räkna årsringarna. Man såg inte att det skulle ta 300 år eller mer innan grovt timmer stod där igen.
Under avverkningen i Skrälldalen i Hälsingland på 1850-talet fann man tallar som var så grova att den vanliga tvåmans stocksågen inte räckte till. Extra långa sågar beställdes. Den grövsta tallen var 1,7 meter i diameter och kunde så fällas.
Skogspatronerna hade aggressiva uppköpare för att komma åt virket i urskogen. Skogsbönderna blev arrendatorer på de gårdar de tidigare hade ägt och arbetade som huggare eller körare. Patronen bestämde lönen. Folket led.
Skogspatronerna högg utan att veta vad de gjorde. En av de få som ville undersöka skogen innan den höggs var Henrik Hesselman, som 1906 skrev: ”Forskningen står dock ännu vid de första trefvande försöken att tolka våra skogars lif.” Då hade dock större delen av de norrländska urskogarna redan exploaterats.
När timret var borta malde skogsnäringen de uppväxande träden till massa och kokade och manglade fram papper och Masonit ur soppan.
Man tyckte att lövved var värdelös och sprutade Hormoslyr över ungskogarna. Sedan blev lövved en bristvara.
För att skynda på föryngringen på kalhyggena plöjde man, backe upp och backe ned. Jordmassor spolades bort. Bäckar fylldes med grus och bråte.
Skogsnäringen trodde att skog med bara en art gav mest virke, men på de flesta marker ger blandskog mer.
Skogsnäringen trodde att plantering gav ny skog. Majoriteten av de plantor som kom upp var dock självsådda, inte planterade.
Trädplantor odlades i små papperskrukor. Rötterna växte i spiral. När trädet blev större kunde rötterna strypa sig själva. Det kallades rotsnurr.
Skogsnäringen påstår att kalhyggesbruk är den lönsammaste metoden, men det har aldrig bevisats.
Skogsnäringen försöker lura i folk att 25 % av skogen nu är skyddad från avverkning. Då räknar den in impedimenten. Dessa lågproduktiva marker är ointressanta för näringen, utom just nu, som sifferpost i propagandan mot naturvård.
För att se dvärgbägarlaven och andra mycket små arter måste man gå ner på knä. Knäfall markerar underdånighet och är inget för skogsmän. Därför är de omedvetna om dessa arter och hugger skogar med höga naturvärden.
Skogsnäringen betraktar naturen som mindervärdig. Naturvård ses som intrång i dess maktsfär, och bekämpas med näringens hela ekonomiska övermakt.
Skogsnäringen styr Skogsstyrelsen, trots att maktförhållandet borde vara det omvända.
En ny lagstiftning i skogen bör ta ifrån skogsnäringen rätten att hugga var, vad och hur den vill. Skogsnäringen bör tvingas att be om lov, som andra exploatörer, annars tar naturskogen helt slut.
Debatt: Miljörörelsen har koll på historien
Publicerad 12/2 i Land.
Kerstin Davidson argumenterar i sin ledare i Land (23 januari) mot Skydda Skogen när vi säger att Sverige har mindre gammelskog i dag än på många hundra år.
Men skogshistorikerna Per Linder och Lars Östlund vid SLU skriver i artikeln ”Förändringar i norra Sveriges skogar 1870-1991” att ”under historisk tid har Sveriges boreala skogar aldrig haft så lite gammal skog, så lite grova träd och så lite död ved som nu”. Enligt Linder och Östlund fanns det i skogarna 1991 bara en tiondel av de riktigt grova träd och torrträd som fanns i oexploaterade skogar. Visst, virkesförrådet har fördubblats sedan 1920-talet, men då var skogarna uthuggna. Trots återhämtningen har vi kanske fortfarande mindre virke i Norrland än på 1860-talet – och i dag är det unga träd som står tätt, i stället för gamla grova träd som står glesare.
Södra Sveriges skogar formades i högre grad än Norrlands av människan. Forna tiders bondskogar hade en mer varierad struktur än dagens moderna skogsbruk ger, eftersom folk ofta höll djur i skogen och högg träd lite nu och då, i stället för att kalhugga och plantera. Så dagens bondskogar är knappast likadana som för 200 år sedan. Dock är små privata markägares skogsbruk än i dag mer varierat än stora skogsbolags – alla vill inte ha enformiga plantageskogar. Skydda Skogen har också skogsägare som medlemmar.
En skog som har kalhuggits och planterats sedan 1950-talet är inte en gammelskog, och denna andel av skogen ökar ständigt. Skog som kan öka i ålder finns i reservat eller frivilliga avsättningar, så när all sådan skog fått tillräckligt hög medelålder kommer ökningen av gammal skog upphöra. Skogsstyrelsens KVA 15-analys extrapolerar dagens skogsbruk framåt: ”Efter hundra år är knappt någon skog på virkesproduktionsmark äldre än 80 år.” Om vi inte ändrar vårt skogsbruk, förstås.
Tyvärr huggs fortfarande rester av värdefull naturskog, trots att det kan ta många hundra år att få tillbaka ett liknande ekosystem, om det går alls. Vi måste värna om skogen, inte bara virket.
Marcus Sydh Göransson förmedlar en bild av att det mesta är frid och fröjd i den svenska skogen och att skogsbruket därför ska få fortgå som vanligt utan några större förändringar. Han menar sig tillhöra en majoritet och kommer med ett antal påhopp och felaktiga antaganden gällande undertecknad.
I själva verket tillhör han en minoritet som krampaktigt håller sig fast vid ett rättfärdigande av dagens ohållbara skogsbruksmetoder. Ett överutnyttjande av skogsekosystemen som ger klirr i kassan hos ett fåtal. Faktum är att majoriteten av det svenska folket anser att skogen i första hand ska vara till för växter och djur. Enligt en av WWF nyligen gjord undersökning uppger 92 procent av svenskarna att de tycker att lagen behöver skärpas för att skydda den svenska skogen och att mer ekonomiska resurser behöver tillföras.
Men nej, jag är inte emot skogsbruk. Jag känner inte ens någon som är det, men skogsbruket och dess metoder behöver förändras i grunden och anpassas efter vad naturen tål, vilket inte minst rödlistan med sina omkring 2000 missgynnade och hotade skogslevande arter är ett tydligt bevis på. Det är också angeläget av hänsyn till alla de människor som använder sig av skogen för rekreation, bär- och svampplockning och så vidare. Liksom för turismen - som för övrigt har en större andel av BNP än vad skogsnäringen har.
Sedan kan man undra vem som saknar historiskt perspektiv. Arterna, samspelet mellan dessa samt deras anpassning till olika livsmiljöer har ju utvecklats under årmiljoner. Inte menar väl Marcus att människan brukat skogen under all denna tid? I Sverige finns idag betydligt mindre areal skog med höga naturvärden än vad som enligt forskningen krävs för att alla arter ska kunna överleva på sikt. Då kan vem som helst räkna ut att om man fortsätter att kalhugga sådana skogar så minskar naturvärdena trots att lite mer lämnas kvar på hyggena. Pratet om den ökade hänsynen är med andra ord en bluff. I verkligheten fortsätter utarmningen.
Marcus Sydh Göransson fulländar sin skönmålning genom att skriva att förutsättningarna för den vitryggiga hackspetten (Sveriges mest hotade fågel) har konstaterats vara goda. Idag finns några få individer kvar, men det är knappast skogsbrukets förtjänst - tvärtom. Det beror enbart på de stora insatser som gjorts inom Naturskyddsföreningens Projekt Vitrygg. Utan det arbetet skulle den sedan länge ha varit utdöd.
Föreningen Skogen hävdar att skogsavverkningar kan rädda klimatet - med skogens hjälp kan vi fortsätta som förut, bara vi ersätter fossil olja med trä! Men det är tyvärr en önskedröm.
De citerar forskning som stöd, men nämner inte bristen på vetenskaplig konsensus. Enligt en ny utvärdering av den svenska skogsmodellen i forskningsprogrammet Future Forests så ignorerar svensk skogspolicy den vetenskapliga debatten och osäkerheten kring skog och klimat. Istället väljs den tolkning som bäst passar det ekonomiska målet att ha så hög produktion som möjligt.
Är vårt skogsbruk koldioxidneutralt? Nej. När en skog avverkas hamnar det mesta av kolet i atmosfären, och tas inte upp förrän skogen vuxit upp igen. Mycket kol finns också lagrat i marken, och en fjärdedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser kommer från marken på kalhyggen (enligt forskning från Lunds universitet). Det tar lång tid för marken att ta upp kol igen efter störning, och vid intensivt brukande får skogsekosystemet ett totalt sett lägre kolinnehåll.
Bränsle från skog är fortfarande bättre än fossilt bränsle som ju tillför helt nytt kol till kolcykeln, men på kort sikt (några tiotals år) är det lika dåligt och ger samma växthuseffekt. Och om några tiotals år kan skadan på klimatet redan vara för stor. Valet verkar då stå mellan något mycket dåligt (fossila bränslen) och något dåligt (skogsavverkning). Då ska vi inte hylla det som är lite mindre dåligt och avverka så mycket skog som möjligt - för vi kan ju också minska vår konsumtion.
Förlust av biologisk mångfald är ett minst lika stort hot mot mänskligheten som klimatförändringar, eftersom jordens artmångfald är grunden för vår existens. Dagens skogsbruk ger stora påfrestningar på ekosystem och artmångfald. Att avverka ännu mer för att ersätta fossila bränslen till t ex flyg och massbilism i städerna är inte hållbart. Vi måste också hitta skonsammare brukningsmetoder som hjälper till att bevara både biologisk mångfald och skogens kolförråd, genom att marken inte lämnas kal.
Självklart är vi överens om att använda trä för våra grundbehov. Folk har alltid byggt hus i trä och eldat för uppvärmning. Men om skogsindustrin menade allvar med att bidra till att rädda klimatet borde de fundera över sin egen energianvändning, 20-25 % av Sveriges energi, som främst går åt till pappers- och massaprodukter. Är det försvarbart? Används alla de produkterna till att tillfredsställa verkliga mänskliga behov?
Skogsindustrin har förstås svårt att tänka så, därför att de har en stark drivkraft att gå med vinst. Det är upp till oss alla att vara med och bestämma vad vi ska göra med skogen. Visst är det svårt att ändra ett ekonomiskt system! Men vi har inget val, för vårt ekonomiska system bygger på ständig tillväxt, och vi kan inte i grunden ändra det ekologiska systemet, som har gränser. Gör vi inte det, blir konsekvenserna värre längre fram. Vi måste helt enkelt dela demokratiskt på de resurser som det finns ekologiskt utrymme att använda.
Elin Götmark Talesperson för Skydda Skogen
Ny internationell rapport om bioenergi
Global Forest Coalition har idag släppt en ny kritisk rapport om bioenergi på klimatmötet i Paris: "Biomyths - the costly carbon scam of bioenergy". Läs mer om rapportens slutsatser här. Global Forest Coalition är en samarbetsorganisation som består av miljöorganisationer från många olika länder; Skydda Skogen är en av dem.
Slavokgraven: nytt exempel på Sveaskogs nedklassningar
Uppdatering: Sveaskog har meddelat att Slavokgraven är klassad som nyckelbiotop och en avsättning som de inte tänker byta ut. På grund av en teknisk miss syntes inte detta i Sveaskogs kartor på nätet eller på Skogens Pärlor, men de ska rätta till det. Vi välkomnar detta besked!
(Fortsättningen är vår ursprungliga artikel.) Inga gammelskogar står säkra när Sveaskogs nerklassningståg drar fram. Även urskog som innan varit klassad som ej utbytbar naturvårdsskog och nyckelbiotop har degraderats till produktionsskog för slutavverkning. Slavokgraven är en sådan urskogsrest ägd av Sveaskog, avsides i Arvidsjaurs kommun. Som framgår av namnet ligger urskogen kring en gravsänka med flera olika biotoper omgivet av hyggeslandskap. Området är på uppskattningsvis 10 hektar och har koordinaterna: x 7289456; y 1695400.
Nere i gravsänkan rinner en liten skogsbäck genom sumpskog. Här finns även en liten myr omkransad av urskog. På sluttningarna där marken gradvis blir torrare växer gammal barrskog och sparsamt med lövträd, främst björk, men även grova sälgar. Skogen är mycket olikåldrig och fullskiktad. Gammelgranar håller en ålder på upp till 300 år. På den sydvända sluttningen finns många grova gammeltallar vars ålder torde vara 400 år eller mer. Det finns ovanligt rikligt med död ved och grova lågor i olika nedbrytningsstadier. Detta avspeglas även i den rika artförekomsten.
Denna urskogsrest har redan under AssiDomäns tid varit nyckelbiotopsklassad. Det var den även när Sveaskog tog över. Men vid kontroll i juli 2014 fanns den inte längre med ens som naturvårdsskog. Tillsammans med Björn Mildh som inventerat och uppmärksammat skogen ser vi fram emot att Sveaskog ger tillbaka skogen sin status som nyckelbiotop och avsättning.
SR: "De sista större naturskogarna hotas av avverkning"
"Väster om väg 45 från Torsby i Värmland och norrut finns än så länge större sammanhängande äldre skogar kvar. Skogar som förvisso har brukats men som inte varit kalavverkade. Just att skogarna är sammanhängande och gamla gör att de är viktiga boplatser och växtplatser för många hotade djur och växter."
Vill du lätt få koll på vilka skogar som ska avverkas, utan att behöva logga in på Skogsstyrelsens hemsida? Nu finns två olika verktyg för detta: http://skog.luben.se/ och http://avverkningskoll.se/. Testa dem och gå ut och titta efter vad som ska huggas ner i din närhet!
Skogsmingel: Forskningsresans rapport
PLATS: Naturskyddsföreningen, Åsögatan 115, 2tr, 11691 Stockholm
TID: 16:e november kl 18-21
Mingla med andra som är intreserade av skog! Lyssna på hur de svenska skogarna mår, och hur vi man få dem att må bättre!
Forskningsresan i naturvårdens utmarker går varje år till hotade skogar, oftast i Norrland. I år gick resan till Härjedalen. Vad hittade resans deltagare? Hur såg skogarna ut?
Rapporten från Forskningsresan 2015 presenteras. Mikael Karlsson från Silva Skog berättar om CTNF - close to nature forestry, ett sätt att bruka skogen som inte förbrukar den.
FÖR ANMÄLAN Skicka e-post till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. för att anmäla dig och berätta vad du har för kostbehov. Målet är att servera ekologiskt vegetariskt. Vi bjuder på dryck och tilltugg!
Med reservation för ändringar.
Debattartikel: Gammelskog registreras fel
Läs debattartikel i SvD från deltagare i Forskningsresan i naturvårdens utmarker: Gammelskog registreras fel.
Debatt om skyddad skog
Debatten om vad som räknas som skyddad skog fortsätter. Elin Götmark svarar Gunnar Lindéns (LRF) debattartikel:
Skydd är inte skydd om det inte är långsiktigt
Gunnar Lindén, naturvårdsexpert på LRF Skogsägarna, tar tag i en angelägen diskussion om mängden skyddad skog i Sverige. Bakgrunden är Sveriges miljömål och naturvårdsforskning som visar att ca 20 procent av skogen måste skyddas för att rädda den biologiska mångfalden. Skogsnäringen och miljörörelsen är inte överens om hur mycket som är skyddat, och för den oinvigda kan debatten verka snårig.
Enligt officiell statistik är totalt 7,5 procent av all skog skyddad i reservat eller liknande, inklusive impediment (improduktiv skog, till exempel hällmarker eller glesbevuxna myrar). 51 procent av skogen i den fjällnära regionen är skyddad på detta sätt, men i den produktiva skogen är det bara 4 procent, varav endast 2 procent nedanför fjällnära-gränsen. Storskaligt skogsbruk är också förbjudet i all improduktiv skog, även om man fortfarande får hugga i liten skala. Detta är alla överens om. Var går skiljelinjerna?
1) Ska markägarnas frivilliga avsättningar räknas som skyddad skog? Ja, säger Lindén (och resten av skogsnäringen). Ja, säger vi också – så snart avsättningarnas skydd blir långsiktigt och kvalitetssäkrat. Som det är nu kan ägaren prioritera om eller sälja skogen när hen vill. Frivilliga avsättningar behöver registreras av en myndighet och kontrolleras på kvalitet och kvantitet med stickprover, och offentliggöras så att allmänheten kan granska dem.
2) Ska generell hänsyn på hyggen räknas som skyddad skog? Ja, säger Lindén (och resten av skogsnäringen). Nej, säger vi. Forskningen som visar att cirka 20 procent av skogen behöver undantas från skogsbruk utgår från att allt skogsbruk utanför de skyddade områdena tar god generell miljöhänsyn (se rapport 4, 2010 från Skogsstyrelsen). Tyvärr visar Skogsstyrelsens egna undersökningar att en stor del av alla hyggen inte uppfyller lagens minimikrav på hänsyn, och det finns många exempel på att hyggeshänsyn inte alltid är så beständig. I ett domslut från i år i Sundsvalls kammarrätt (mål 3312-13) ville Sveaskog gå tillbaka och avverka en gammal kantzon åtta år efter avverkning, men fick avslag av rätten. Sveaskog fann tanken på att hänsynen skulle stå kvar under hela omloppsperioden "svindlande".
3) Räcker det att titta på den totala mängden skyddad skog, utan att göra skillnad på produktiv och improduktiv skog? Ja, säger skogsnäringen; nja, säger Lindén. Nej, säger vi. Enligt Artdatabanken är det i den produktiva skogen som de flesta hotade skogsarter har sin huvudsakliga hemvist, vilket inte är så konstigt eftersom det är just den produktiva skogen som är hårdast brukad. Vi måste skydda proportionellt mycket av varje naturtyp (vilket vi också förbundit oss att göra i Nagoyaprotokollet), och göra det på landskapsnivå. Det betyder att produktiv skog inte kan ersättas med improduktiv, och att det i många landskap återstår att ge 18 procent av den produktiva skogen ett långsiktigt skydd. Bristen på samsyn här beror givetvis på att det ekonomiska värdet på produktiv skog är så mycket större än för improduktiv.
Vi i Sverige tror gärna att vi är bra på naturvård, men i själva verket ligger vi bara på 19:e plats bland EU:s 27 länder när det kommer till arealen skyddad natur. Vi kan bättre.
Rapport från Fältbiologernas inventeringsresa släppt
Fältbiologernas skogsnätverk konstaterar att Holmens skogs bryter mot sin FSC-certifiering - igen. Ny inventeringsresa, men tyvärr samma skogsbruk. Läs Fältbiologernas pressmeddelande och rapport.
Byggnationen av Götalandsbanan mellan Mölnlycke och Landvetter flygplats strax öster om Göteborg med kringliggande exploatering hotar att förstöra Yxsjöområdet, ett av södra Sveriges mest skyddsvärda naturområden. Detta konstateras i en ny konsultutredning* som visar att tidigare järnvägsutredning har mycket stora brister i beskrivningen av miljökonsekvenserna vilket står i strid med miljölagstiftning, miljömål och en hållbar utveckling.
Utredningen visar tydligt att tidigare järnvägsutredningar kring miljökonsekvenserna för höghastighetsbanan varit mycket bristfälliga. Konsekvenserna för miljön har inte beskrivits och någon sammanvägd bedömning utifrån ett nytt stationsläge med kringliggande byggnation har ej gjorts. Vilket strider mot EU:s miljölagstiftning och den svenska miljöbalken. Trots detta fortskrider planeringen för byggnationen mitt i ett unikt naturområde med högsta naturvärde med förekomst av ett stort antal skyddsvärda växt- och djurarter.
För att byggnationen skall kunna genomföras inom ramen för miljölagstiftning och miljömål så krävs enligt utredningen en alternativ dragning av höghastigsbanan och en minskning av kringliggande byggnation. Ett alternativ föreslås i utredningen som enbart skulle innebära en ökad restid med 3,9 sekunder mellan Landvetter flygplats och Mölnlycke. Samtidigt skulle oersättliga naturvärden kunna bevaras (se bifogat pressmeddelande). Utredningen "Yxsjöområdets miljövärden i ett landskapsperspektiv - exploatering, konflikter och lösningar" kommer att presenteras vid en pressinformation av författaren Peter Nolbrant, BioDiverse Naturkonsult.
* Utredningen "Yxsjöområdets miljövärden i ett landskapsperspektiv - exploatering, konflikter och lösningar" har gjorts på uppdrag av Naturskyddsföreningen i Härryda och Göteborgs Ornitologiska Förening.
Götalandsbanan hotar unik natur
Den planerade Götalandsbanan hotar att förstöra ett för södra Sverige helt unikt naturområde med mycket höga naturvärden. Dragningen av höghastighetsbanan och planerad byggnation riskerar förstöra oersättliga miljöer med rödlistade och skyddade arter om Trafikverkets planer genomförs.
Rapporten som Naturskyddsföreningen och Göteborgs Ornitologiska förening låtit ett konsultföretag göra visar att Yxsjöområdet strax öster om Göteborg rymmer en unik natur med över 100 skyddsvärda arter varav 48 nationellt rödlistade. Konflikterna mellan byggnation och naturvärdena beskrivs i rapporten och ett förslag till alternativ dragning av höghastighetsbanan och byggnationen presenteras.
På press- och informationsmötet presenterar rapportens författare Peter Nolbrant, BioDivers Naturvårdskonsult, rapporten och visar på möjliga alternativ för både byggnation och naturbevarande.
Naturskyddsföreningen i Härryda, Göteborgs Ornitologiska Förening och Skydda Skogen.
Gör Rönnbäck till ett naturreservat!
Pressmeddelande 2015-09-14
Idag lämnar föreningen Skydda skogen över ett naturreservatsförslag till länsstyrelsen Västerbotten. Vi hoppas att regeringens beslut att skydda Ojnareskogen på Gotland som Natura 2000-område ska inspirera till att skydda Västerbottens egen pärla Rönnbäcksnäset. Också här borde fantastiska naturvärden med allt vad det innebär prioriteras framför de kortsiktiga arbetstillfällen gruvindustrin lockar med.
I veckan beslutade regeringen att Ojnareskogen på Gotland ska utses till Natura 2000-område, vilket med stor sannolikhet sätter stopp för planerna att omvandla den otroligt rika naturen på platsen till ett gigantiskt kalkbrott. Det är ett efterlängtat beslut som mottas med stor glädje hos alla som i många år kämpat för att de ovärderliga naturvärdena inte ska utplånas. För växter och djurs skull, men också för att inte riskera dricksvattenförsörjningen och slå ut de fina möjligheterna att driva turism i området.
- Äntligen har politikerna tagit ett beslut som inte är helt förblindat av att i alla lägen skapa arbetstillfällen, oavsett hur kortsiktiga de är, eller hur stora risker de innebär för framtiden, säger Roger Olofsson, från föreningen Skydda skogen.
I Västerbotten bedrivs en kamp som på många sätt liknar den för Ojnareskogen. I Rönnbäck, strax söder om de kända turistorterna Hemavan och Tärnaby i Västerbottens län, har prospekteringsbolaget Nickel Mountain fått bearbetningskoncession för storskalig nickelbrytning. Detta trots att området är mycket rikt på naturvärden, trots att det helt skulle förstöra områdets attraktion som turistort och trots att projektet innebär en stor risk inte bara för alla som bor i närheten utan också för alla orter nedströms längs Umeälven. Området är även ett traditionellt samiskt område där gruvplanerna berör hundratals samer som kämpat emot projektet i många år.
Föreningen Skydda skogen har i två somrar varit i Rönnbäck och kartlagt naturvärdena tillsammans med föreningen Stoppa gruvan i Rönnbäck och Fältbiologerna.
- I området finns fantastiskt fin gammelskog, som är full av alla de arter som är hotade i Sverige idag på grund av skogsbruket. På de många små topparna av serpentinberg finns också speciella botaniska värden, säger Elin Götmark, talesperson för föreningen Skydda skogen.
I naturreservatsförslaget som överlämnas till Länsstyrelsen Västerbotten redovisas fynd av sammanlagt 53 rödlistade arter och 27 signalarter, samt ytterligare 26 ekologiskt intressanta arter. Därtill finns bilder på krokiga gammeltallar, klara tjärnar, skimrande myrmarker och storslagen utsikt över Vindelfjällen från bergstopparna. Föreningarna Skydda skogen, Stoppa gruvan i Rönnbäck och Fältbiologerna anser att det borde vara helt självklart att säga nej tack till gruvnäringen och bevara Rönnbäcksnäset för framtiden!
- Bildandet av ett reservat skulle ge de som bor och verkar i närområdet framtidstro, men även alla nedströms i Umeälven som är beroende av rent vatten borde välkomna beslutet, säger Roger Olofsson, från Skydda skogen och boende i Umeå. Beslutet att utse Ojnareskogen och Bästeträsk på Gotland till Natura 2000-område visar äntligen att det finns en förståelse för att vi inte kan såga av den gren vi sitter på. Nu levande och framtida generationer kommer att behöva en ren, oförstörd miljö och tillgång till rent vatten.
Kontakt: Roger Olofsson, medlem i Skydda skogen från Umeå, 070-6566912, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. Elin Götmark, talesperson i Skydda skogen, 070-6787423, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. Marie Persson, ordförande i Stoppa Gruvan i Rönnbäck, 0738069848, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Debattartikel: Ett plantage är inte en skog
Läs föreningens debattartikel i ETC, apropå World Forestry Congress i Sydafrika och det parallella mötet med miljöorganisationer runt om i världen, som anordnade en aktionsdag mot "fake forests" igår.
Ojnare blir Natura 2000!
Nu är det klart: regeringen gör Ojnare till Natura 2000 område, och med största sannolikhet blir det då inget kalkbrott! Läs mer här. Tack alla som har kämpat för området genom åren!
Inventeringskurs i höst
Den 9-11 oktober blir det inventeringskurs i samarbete med Fältbiologernas skogsnätverk! Vi kommer att vara i Kilsbergen utanför Örebro, och fokus ligger på marksvampar och lavar. Lärare på kursen är Michael Andersson (marksvampar) och Nicklas Gustavsson (lavar). Kursen börjar på fredagkvällen och slutar på söndag eftermiddag.
Anmäl dig till Elin Götmark om du vill vara med (Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., 070-6787423). Kursen kostar 200 kr för medlemmar i Skydda Skogen och 300 kr för icke-medlemmar. Mat och logi ingår, och om du är medlem kan du få reseersättning om du behöver det (vi vill att alla ska kunna ha råd att komma). Säg till om du har möjlighet att ha med en bil som vi kan använda till samåkning under helgen, då får du ersättning för det. Anmäl också eventuella matpreferenser/begränsningar när du anmäler dig, och säg om du behöver reseersättning. Det är begränsat med platser på kursen, så anmäl dig snart om du vill vara säker på att vara med!
Fynd av sällsynta växter stärker argumenten mot gruvan i Rönnbäck
Pressmeddelande 2015-07-27
I Rönnbäck, strax söder om de kända turistorterna Hemavan och Tärnaby i Västerbottens län, har prospekteringsbolaget Nickel Mountain fått bearbetningskoncession för storskalig nickelbrytning, trots undermålig utredning av naturvärdena. Nu har föreningen Skydda Skogen i samarbete med föreningen Stoppa gruvan i Rönnbäck inventerat de botaniska värden som är knutna till serpentinbergen i området. Resultaten stärker ytterligare argumenten för att området bör skyddas.
I år utsågs Rönnbäcksnäset till en av vinnarna i WWF:s omröstning om Sveriges hotade naturpärlor. Rönnbäcksnäset var det ”extra vackra och skyddsvärda naturområde” i Västerbottens län som röstades fram av allmänheten.
Sedan tidigare finns många skäl till att det inte bör ges tillstånd till att etablera en gruvindustri i området. Till exempel riskerna med att anlägga en gruva i ett vattenmagasin, hot mot dricksvattenkvalitén, ekonomiska oegentligheter hos gruvbolaget, och bristande demokrati i beslutsprocessen. Gruvan är också ett hot mot turismnäringen, renskötseln, kulturvärdena, den lokala matförsörjningen, och mot hela det samiska folket som lever och verkar i området. Under 2014 visade Skydda Skogen även på höga naturvärden i skogen där gruvan planeras ligga, med fynd av 45 olika rödlistade arter, det vill säga arter som minskar eller är hotade.
- Naturen ute på Rönnbäcksnäset är helt fantastisk. En skog full av mångfald och utsikt mot fjällen från bergstopparna. Att etablera en gruvindustri i området skulle helt slå ut alla andra värden och möjligheter som finns i en sån här plats, säger Elin Götmark, talesperson i Skydda skogen. Gruvplanerna är som ett stort hån mot alla som valt att bo här eller resa hit för naturens skull.
På Rönnbäcksnäset finns det flera kala bergstoppar av serpentinberg, som är sällsynt i Sverige. I år har inventeringarna fokuserats på de särskilda former av olika växter som bara finns på serpentin, till exempel smal ängssyra och spenslig fjällnejlika. Inventeringen har funnit den särskilda serpentinfloran på alla toppar samt överallt där berg ligger i dagen.
- Dessa serpentinväxter har nyligen uppmärksammats och kommit in på rödlistan, säger Mora Aronsson, biolog och expert på kärlväxter på Artdatabanken. Att skydda Rönnbäcksnäset är viktigt för att långsiktigt kunna bevara dessa växter.
Gruvan har väckt glädjerop från lokalpolitiker, men också motstånd från den lokala föreningen Stoppa gruvan i Rönnbäck, som bland annat lyft fram risker och konsekvenser med en gruva mitt i ett vattenmagasin i Umeälven. Bara miljöprövningen återstår innan Nickel Mountain kan börja bryta. Men bolaget har nu pausat gruvplanerna på grund av bristande lönsamhet.
– Det är väldigt värdefullt att inventerarna kommit tillbaka. De nya fynden ger ytterligare ett tungt argument mot gruvan. Vi hoppas att myndigheterna tar chansen nu när bolaget har pausat gruvplanerna, och agerar för att området ska bevaras för framtiden, säger Marie Persson, ordförande i föreningen Stoppa Gruvan i Rönnbäck.
Kontakt Elin Götmark, talesperson i Skydda Skogen Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., 0706 - 78 74 23 Marie Persson, ordförande i Föreningen Stoppa Gruvan i Rönnbäck Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., 0738 - 06 98 48
Om Karats-Råvvåive i NSD
Läs i ett långt reportage i NSD om den nyliga avverkningen av nyckelbiotoper i den skyddsvärda Karats-Råvvåive-skogen i Jokkmokk.
SVT: Slutet är nära
Jorden kan vara på väg in i en ny utrotningsfas. I en ny studie varnar forskare för att världens djurarter dör ut 114 gånger snabbare än normalt.
Viktor Säfve och Sebastian Kirppu skriver i en debattartikel i Västerbottenskuriren om hur skogsnäringen förvrider sanningen för att få fortsätta avverka skog. Läs hela artikeln på VK.
