Egyptens regering har beslutat att demolera pyramiderna för att sälja marken till en projektutvecklare som planerar lyxvillor. Bara Sfinxen blir kvar så att området förblir attraktivt. I samma ande har även Roms borgmästare beslutat att bygga om Colloseum till lägenheter eftersom det finns en skriande behov av bostäder i centrala staden. Nej, som tur är, är det här påhittat, ett ramaskri skulle väl uppstått världen över annars, så som skedde när Talibanerna hade sönder två 1500 år gamla Buddhastatyer i Afghanistan år 2001.
Det finns dock saker i världen som är äldre än pyramiderna och som går att förgöra utan att folk reser på ögonbrynen. Om de ens hör nyheten. Bialowiezaskogen i Polen är en sådan sagoomspunnen plats som ligger illa till.
Nu har nämligen den nya polska regeringen bestämt att en stor del av skogen, delarna utanför UNESCO Biosfärreservat, kommer att avverkas. Anledningen till detta anses vara en barkborre som sägs gömma sig i urskogen och sprider förödelse i skogarna omkring. Men sanningen är att barkborrar trivs bättre i monokulturer skapade av människor än i urskogen där det inte finns lika mycket substrat och många fler naturliga fiender. Att fälla urskogen kan således visa sig vara kontraproduktivt.
Bialowiezaskogen är den sista orörda skogen i Europa utanför de skandinaviska fjällen. Den har funnits där alltsedan istiden och hyser fortfarande den rika biologiska mångfald som en gång fanns i hela Europa. Där vimlar det av vitryggiga hackspettar, som vi i Sverige kämpar för att återintroducera efter skogsbrukets framfart under det sista seklet. Där strövar visenter omkring, och alla de stora rovdjuren. Skogen är ett monument som är minst lika viktig att bevara som pyramiderna eller Colloseum. Den berättar för oss om hur Europa såg ut för tusentals år sedan och den visar oss en glimt av den ursprungliga naturen och den biologiska mångfalden.
Polens miljöministern Jan Szyszko är jägmästare och skogsbrukare och ingår i en regering av ministrar som tar strid för fortsatt kolproduktion. Det kan misstänkas att den biologiska mångfalden inte står högt i kurs i Polens regering. Greenpeace startade en underskriftsaktion för att rädda Bialowiezaskogen undan motorsågen efter att miljöministern tillkännagett planerna och 120,000 underskrifter presenterades för statsministern, men det hjälpte inte. Nu faller skogen.
David van der Spoel, talesperson i föreningen Skydda Skogen.
0703157044
Följ med ut och inventera skog 8-16 juli!
Följ med på inventeringsresa i Jämtland! Vi kommer att vara ute i skogen så mycket som möjligt och titta efter rödlistade arter, död ved och annat som tyder på höga naturvärden. Vi kommer främst besöka avverkningsanmälda skogar. Målet är att försöka rädda fina skogsområden undan avverkning, och att samla information om hur läget ser ut i skogen.
Vi kommer att sova i tält och laga mat gemensamt över öppen eld. Minibuss kommer att hyras i Östersund, för samåkning därifrån och sedan mellan de olika skogsområdena. Inga förkunskaper krävs.
Kostnad för medlemmar i Skydda Skogen och för ungdomar upp till 25 år: 300 kr Kostnad för icke-medlemmar: 500 kr Mat för veckan ingår i kostnaden. Reseersättning kan du få om du är medlem i Skydda Skogen.
Anmälan: maila Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. med följande info: - namn - telefonnummer - om du har tält, och i så fall om någon mer kan få sova i det - om du har körkort och kan tänka dig att köra minibuss - ev. förkunskaper - om du vill ha reseersättning
Trädklättringsläger 27/6 - 29/6 2016
Vill du klättra säkert och högt i träd? Då ska du följa med på vårt trädklättringsläger, som leds av Reginka Danielsson, Jörgen Andersson och Per Gustavsson som är utbildade arborister. Du behöver inga förkunskaper och det finns klätterutrustning som du kan låna. Vi tar oss upp i träden och klättrar runt i dem, lär oss om klättermetoder, utrustning, trädstruktur och biologi, tittar på lavarna i trädtopparna, och provar kanske på att sova en natt i en hängmatta uppe i ett träd.
Plats: I närheten av Oskarshamn Tid: Ankomst på kvällen 26/6, avresa på morgonen 30/6 (OBS! det kommer finnas möjlighet att hänga kvar på platsen en extra dag för att häng) Kostnad: 300 kr. Är du medlem i föreningen får du reseersättning om du vill (medlemskap kostar 100 kr). Reseersättning ges ut på plats mot att du har kvitto för resan och är medlem i Skydda Skogen! Mat: Ingår. Vi lagar mat gemensamt eller har eventuellt en matlagare. Säg till om du har speciella matallergier/preferenser, annars blir det vegetarisk mat.
Anmälan: Till Per Gustavsson ( Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., 0768-643920 ). Det är bara 6 platser, så anmäl dig nu om du vill vara med. Du kan även anmäla dig via sms. Skriv vem du är, kontaktuppgift(er), matalleriger/preferenser, ev. andra behov och om du har någon klättererfarenhet eller klätterutrustning sen tidigare.
Ta med: Sovsäck och liggunderlag (behöver du låna kontakta Per), kläder för sol och regn, rejäla skor (är bra då det ibland kan göra ont med mjuka skor t.ex. när en står med fötterna i en spetsig grenklyka eller om en vill låsa repet med fötterna), vattenflaska (borde går med att låna) ev. anteckningsmaterial.
OBS: Vi har stort fokus på säkerhet, men tänk på att du inte är försäkrad via Skydda Skogen om du skulle skada dig.
Sveaskog- er naturvård fungerar inte!
Sveaskog behöver mer av David Attenboroughs budskap om hänsyn för naturen. Det menar Björn Mildh, medlem i Naturskyddsföreningen. I ett brev till Sveaskog visar han upp ett exempel av många exempel som bevisar att Sveaskog inte har en fungerande naturvård.
Björn Mildh skriver i brevet att Sveriges skogsbruk med Sveaskog i spetsen prisar ”Den svenska modellen”. Det är trakthyggesbruk med kalhyggen, markberedning och plantager. Ett exempel på ett sådant kalhygge kan ses intill Bredträskvägen, en skogsbilväg som går till Slavokgraven i Arvidsjaurs kommun. Här ligger en blockrik moränås där skogen någon gång långt tillbaka har brunnit. Nu är åsen helt kalhuggen och klar för markberedning.
Hänsyn till naturen ska tas när ett skogsbolag är FSC-certifierat, vilket Sveaskog är. Men det har inte Sveaskog brytt sig om i det här fallet:
– Nedanför åsen ligger ett bäckdråg [sumpskog vid bäck]. Här har skogsmaskinerna kört kors och tvärs över det lilla vattendraget. Dessutom har vartenda träd längs dråget avverkats. Ingenting som ens kunde ha markerat en kantzon har sparats. Dråget är fullständigt kalt.
Om ett skogsbolag är FSC-certifierat så ska naturvärdesträd alltid sparas, anledningen är att de är viktiga för den biologiska mångfalden. Det skriver även Sveaskog i sina egna tumregler om FSC. Ändå har bolaget huggit ned just dessa:
– På moränåsens sluttning växte en del sälgar. Alla har avverkats. En enda står kvar på det kala hygget. Även den har Sveaskogs maskinförare försökt såga ner – spåren kan ses – men den var för grov. Gamlingen står kvar. Det fanns även rödlistade arter i den avverkade skogen. Det ska FSC-certifierade bolag värna om, men det har inte skett i det här fallet.
– Vid en snabb titt på några av de gamla, brunna tall-lågorna på sluttningen noterades dvärgbägarlav samt en raritet, troligen kritporing, som är klassad som akut hotad. En noggrann inventering skulle säkerligen ge betydligt flera arter, såsom gräddporing och fläckporing.
Björn Mildh är mycket kritisk:
– Detta är den svenska modellen tillämpad av Sveaskog i Norrbottens skogar. Vi ser den gång på gång, år efter år, trots Sveaskogs försäkran och trots bolagets naturvårdsspecialister, avverkningsplanerare och utbildade maskinförare. Det är en hänsynslös och brutal modell, särskilt när den drabbar gamla naturskogar. Samtidigt har Sveaskog sagt att 99 % av naturvärdena kan klaras vid slutavverkning, markberedning och plantager. Återigen Sveaskog – er naturvård fungerar inte!
Det finns många exempel på Sveaskogs brister vad gäller naturhänsyn som Björn Mildh har uppmärksammat under flera år. Sveaskog har kalavverkat skog i sina Ekoparker, de har avverkat en nyckelbiotop, de har kört sönder mark och huggit ned naturvärdesträd, de har systematiskt nerklassat naturskog till produktionsskog för att få avverka mera. Det här är ytterligare ett exempel.
Kristina Bäck, medlem av Skydda Skogen
Svarsbrev till Energimyndigheten om klimatkompensering i Uganda
Idag sänder Skydda Skogen tillsammans med Global Forest Coalition, Timberwatch, National Association of Professional Environmentalists (Uganda) och forskare från Oakland Institute och University of Kwazulu-Natal ett svarsbrev till Energimyndigheten om deras avtal om kolkrediter med det norska skogsbolaget Green Resources gällande ett stort trädplanteringsprojekt Uganda. Projektet kan kritiseras ur nästan alla aspekter, både socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Energimyndigheten uppmanas att avbryta avtalet omedelbart.
Så presenterades då vårbudgeten. Där står bland annat att läsa att regeringen har för avsikt att minska anslaget för skydd av värdefull natur, som till exempel skyddsvärda skogar, med 250 miljoner kronor.
I och för sig inte särskilt förvånande, för det ligger helt i linje med den miljöpolitik som förts på området i decennier oavsett de regerande partiernas politiska färg. Det har nämligen aldrig funnits någon avsikt att på allvar leva upp till miljömålen. Åtminstone inte om det på något sätt utmanat eller missgynnat kapitalstarka särintressen. Med facit i hand är detta helt uppenbart. Inte minst om man ser till vilka åtgärder som vidtagits eller snarare inte vidtagits samt till de ynkliga resurser som skjutits till i förhållande till vad som skulle krävas.
Forskningsresa i Naturvårdens utmarker, Dalarna 25/7 - 29/7 2016
Nu är anmälan till Forskningsresan i Naturvårdens Utmarker Dalarna 2016 öppen. Om du vill vara med anmäler du dig på länken nedan och fyller i uppgifterna i anmälningsformuläret enligt instruktionerna. Observera att vi tar ut en anmälningsavgift på minst 500 kronor, och att vi inte kan ersätta resor till och från Dalarna.
Klicka här för att anmäla dig nu. Sista anmälningsdagen är 25:e juni. Så fort du har klickat på "Skicka formulär" är du anmäld!
Kort bakgrundsinformation: Forskningsresan i Naturvårdens Utmarker är en årlig inventering av Sveriges sista oskyddade naturskogar, ofta i Norrland, men ibland också söder om Dalälven. Runt 50 personer av olika åldrar och bakgrund brukar deltaga. Artkunskaper är inte ett krav, utan vi lär av varandra. Det viktiga är att Forskningsresan är en samlingspunkt för skogs- och naturintresserade.
Med Forskningsresan vill vi rädda hotade skogar, njuta av naturen, hitta arter samt påverka och utmana skogsbolagen, politikerna och allmänheten om den rådande synen på skogen. Vi vill öka kunskapen om arter och ekologi.
Forskningsresan i Naturvårdens Utmarker 2016 är ett samarbete mellan föreningen Skydda Skogen och Naturskyddsföreningen.
Årsmötet 2017
Varmt välkommen till Skydda Skogens årsmöte 24-26 mars i Tavelsjö utanför Umeå!
Årsmötet är föreningens demokratiska knutpunkt där vi medlemmar samlas och bland annat planerar årets verksamhet och väljer ny styrelse. Kom dit, träffa likasinnade och inspireras! Du behöver inte ha någon tidigare erfarenhet eller vara expert på skog.
Under 2016 har föreningen bland annat:
Inventerat Holmens skogsbruk i Jämtland och framfört kritik som resulterade i att Holmen fick en anmärkning från miljöcertifieringen FSC.
Lanserat hemsidan http://klimatetochskogen.nu som bemöter skogsindustrins argument om att skogsbruket kommer rädda klimatet.
Medverkat i Forskningsresan i naturvårdens utmarker.
Kämpat för att Yxsjöområdet ska bevaras.
Ordnat kurs i trädklättring och en aktion till stöd för kampen om Tivedens skogar.
Debatterat skog i media och med politiker.
Vad ska vi göra nästa år? Det bestämmer vi tillsammans!
Propositioner, motioner, och valberedningens förslag till styrelse kommer att läggas upp när vi har dem. Motioner ska skickas till "styrelsen at skyddaskogen.se". minst 14 dagar innan mötet. Om du vill kandidera till en förtroendepost eller nominera någon annan maila: "valberedningen at skyddaskogen.se".
Vi kommer att ägna fredag kväll och lördag åt inspiration, verksamhetsplanering och diskussioner. Själva årsmötet är på söndagen. Vill du hjälpa till att ordna årsmötet, t.ex genom att laga mat, leda en exkursion, visa en film på kvällen, eller hålla en workshop/diskussion kring något ämne? Säg till när du anmäler dig! Det gör du senast den 19 mars till Johan Moberg: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., 073-8073644. Deltagande är gratis och vegetarisk mat & logi fredag-söndag ingår, men vi tar tacksamt emot gåvor. Om du har allergier eller behöver reseersättning säg till när du anmäler dig, vi vill att alla ska ha möjlighet att komma!
Utöver kollektivtrafiken till/från Tavelsjö går det också en gratis buss från Umeå Norrlandsoperan ca 10.15 på lördag och sedan åter från Tavelsjö 15.00 på söndag. Men tveka inte att höra av dig om du får problem med förbindelserna så löser vi det. Vi vill att så många som möjligt ska kunna vara med.
Och du, glöm inte att förnya ditt medlemskap för 2017. Sätt in 100 kr (eller mer) på plusgiro 504609-9.
Vi ses!
Rapport från årsmötet 2016
Skydda Skogens årsmöte 2016 hölls 11-13/3 i Sixtorp utanför Örebro, med ett tjugotal deltagare. Upplägget var samma som de tidigare åren, med verksamhetsplanering och diskussioner på lördagen. Vi hade t ex brainstorming om hur vår vision för skogen skulle se ut, om hur vi kan nå ut till privata skogsägare, och om sommarens inventeringar. Vi hade också exkursion mitt på dagen, och upptäckte kornig nållav i det närliggande naturreservatet.
Årsmötet på söndagen gick smidigt. Elin Götmark sitter kvar som talesperson, och den andra talespersonen Lisa Behrenfeldt ersätts av David van der Spoel som suttit i styrelsen under året. Styrelsen fick i övrigt in två nya personer, och en person försvann. Se här för en presentation av den nya styrelsen. En mindre stadgeändring antogs som också antogs förra året, se längst ner på denna sida. Nu är alltså stadgarna ändrade.
Det kom upp många idéer på vad vi ska göra under året, och alla fick plats i budgeten. Förutom löpande arbete som att sköta hemsidan, påverka politiker, opinionsbilda i media, och så vidare, ska vi under 2016 bland annat: - Fortsätta följa upp rapporten som vi gett ut om Sveriges efterlevnad av EU:s art- och habitatdirektiv. - Ha ett utbyte med miljöorganisationer i Ryssland. - Inventera skogar i Norr- eller Västerbotten. - Ha trädklättringsworkshops. - Vara med och ordna Forskningsresan i naturvårdens utmarker. - Värva medlemmar och folkbilda på festivalen Urkult.
Mer info kommer ut under året i nyhetsbrev och på hemsidan! Om du vill engagera dig så finns alltid utrymme för fler. Kom till någon av våra aktiviteter eller hör av dig till styrelsen eller någon av de lokala kontaktpersonerna. Du kan också ansöka om pengar om du t ex vill ordna en inventeringskurs inom föreningen - ingen är planerad i år, och det finns alltid intresse för det.
Vissa spanade på strömstare under årsmöteshelgen (foto Mikael Schulin).
Skövling av skyddsvärda skogar
Kristina Bäck har gjort en artikelserie om skövling av skyddsvärda skogar. Hittils har hon dokumenterat 8 fall, men det lär bli fler, eftersom det finns alltför många exempel tyvärr. Läs artiklarna på Natursidan.
Finns det inga kalhyggen längre?
Herman Sundqvist, ny generaldirektör på skogsstyrelsen uttrycker i P1 att det inte längre finns några kalhyggen i Sverige (http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=6384475) Men stämmer detta verkligen? Nu har Skydda skogen startat en kampanj där vi samlar in bilder på kalhyggen. Bilderna kommer att samlas i ett dokument som kommer att överlämnas till Skogsstyrelsen och nya generaldirektören.
Skärplinge, Uppland.
Om du har facebook är det lätt att gå in på https://www.facebook.com/events/1734865613446078/ och lägga upp bilder. Glöm inte att skriva var och när dina bilder är tagna samt meddela om du vill att vi skriver i dokumentet att det är du som tagit bilden.
Om du inte har facebook är du välkommen att skicka dina bilder till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. med en beskrivning av var och när dina bilder är tagna samt meddela om du vill att vi skriver i dokumentet att det är du som tagit bilden.
Om du skriver om evenemanget i sociala medier, använd #ingahyggen
Podcast #4: En lokal naturvårdsseger
I avsnitt #4 av Skydda Skogens podcast pratar Elin Götmark med David Tverling, som berättar om hur de lyckades skydda ett värdefullt naturområde från en vindkraftspark. Lyssna och inspireras!
Årets Forskningsresa utgår från Öje i Dalarna den 25/7 – 29/7. Boka in datumen redan idag! Anmälningen öppnar vid månadsskiftet mars-april. Du är då välkommen att anmäla dig! Antalet platser är begränsat
Skogsstyrelsens generaldirektör: "Det finns inga kalhyggen längre"
Brev från Björn Mildh till Herman Sundqvist:
Bäste Herman
I en intervju i programmet Naturmorgon i P1 den 5 mars poängterade du att det inte finns några kalhyggen längre.
Varför kom du med denna osanning i stället för ett svar som stämmer med verkligheten? Du vilseledde lyssnarna.
Det finns kalhyggen mer än nog i Norrbotten. Fråga dem som bor i inlandsbyarna. Eller folk som kör längs vägarna i inlandet. Eller ännu bättre; åka själv och titta.
Här kommer dokumentation som visar två av Sveaskogs många kalhyggen. Filmerna är tagna i augusti 2014 när du var bolagets skogschef. Det första hygget finns på Vuolver i Arvidsjaurs kommun, det andra kan ses på bägge sidor om väg 95 vid kommungränsen mellan Arvidsjaur och Arjeplog.
Den sista filmen visar en av Sveaskogs nerklassade naturvårdsskogar som redan hade avverkningsplanerats för att bli ännu ett kalhygge. Den skogen lyckades vi naturvårdare rädda, åtminstone för stunden.
Nu när du är generaldirektör föreslår vi att Skogsstyrelsen omgående - innan Sveaskog hinner avverka skogen - klassar den som nyckelbiotop, vilket den rätteligen är.
Lycka till som Skogsstyrelsens nye generaldirektör.
Vänliga hälsningar Björn Mildh, ideell naturvårdare medlem i Naturskyddsföreningen och Skydda Skogen
Globala organisationer kräver att svenskstött klimatprojekt i Uganda stoppas
Flera miljöorganisationer från hela världen kräver idag i ett öppet brev till Energimyndigheten att myndighetens avtal om kolkrediter med det norska skogsbolaget Green Resources i Uganda ska upphöra omedelbart.
Energimyndigheten kritiseras för att de köper kolkrediter från ett stort trädplanteringsprojekt i Kachung i Uganda. Myndigheten har skrivit under ett 20-årigt avtal, värt drygt 36 miljoner kronor, med Green Resources. De ca 6000 bönder som tidigare har brukat markerna eller haft bete där har tvingats bort från sina marker. De har förlorat sina inkomstkällor och flera har gripits, fängslats eller fått sina djur beslagtagna.
- Green Resources omvandlar gräsmarker, savann och småskaliga jordbruksmarker till plantager med främmande och invasiva trädarter. Detta har en förödande påverkan på den naturliga miljön och de ekosystemtjänster som den bidrar med, säger Wally Menne från Timberwatch i Sydafrika.
Amanda Tas från svenska organisationen Skydda Skogen tillägger: - Det råder dessutom osäkerhet kring skogsplantagers potential att ta upp kol. Studier visar att det finns ett samband mellan kolminskning i ekosystem bestående av plantager till skillnad från naturliga skogar.
- Det effektivaste sättet att motverka klimatförändringarna är att undvika utsläpp av kol från alla källor, säger Simone Lovera, chef på Global Forest Coalition. Det vill säga upphöra med användandet av fossila bränslen. Utsläpp kan också undvikas genom att skydda naturliga ekosystem från markanvändning men de kan inte kompensera för fortsatta utsläpp från andra källor orsakade av människan.
Energimyndigheten och den svenska regeringen uppmanas, av brevets undertecknare, att minska sina växthusgasutsläpp nationellt genom minskad energiförbrukning och ökad energieffektivisering istället för att stödja ”land-grabbing” i utvecklingsländer. Kolförrådet i de svenska skogarna kan också bevaras och öka genom att skydda äldre naturliga skogar och restaurera skogar till ett mer naturligt tillstånd.
- Bevisen talar sitt tydliga språk, och detta har bekräftats av forskare under många år, säger Kristen Lyons, lektor och forskardocent vid Oakland Institute. Green Resources misslyckas rejält med att leva upp till omvärldens förväntningar på sociala och miljömässigt ansvarsfulla former av utveckling. Energimyndigheten riskerar att förstöra sin offentliga image genom att associeras med denna tvivelaktiga verksamhet.
Det öppna brevet till Energimyndigheten kan läsas här (på engelska).
Amanda Tas, Skydda Skogen (www.skyddaskogen.se), Mobil: +46 73 5860099, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Wally Menne, Timberwatch (www.timberwatch.org), Mobil: +27 82 444 2083,Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Dr. Kristen Lyons, lektor och forskardocent, Oakland Institute (www.oaklandinstitute.org), Mobil: +61 437 332 732, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Simone Lovera, Executive Director, Global Forest Coalition (www.globalforestcoalition.org) Mobil: +595-981-407375 (Paraguay), Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Tallpllantage i Kachung. Inhemska arter har fått ge plats för monokulturer av tall och eucalyptus. Foto: Kristen Lyons.
Ett av de många möten som hölls med lokala samhällen påverkade av Green Resources tillsammans med Oakland Institutes forskargrupp. Här ges byborna information om en djuplodande rapport baserad på intervjuer med över 170 personer påverkade av Green Resources. Foto: Emma Karake.
Green Resources personal som arbetar för den lokala samhällsutvecklingen tillsammans med Dr. Peter Westoby från Universitetet i Queensland. Forskningsgruppen från Queensland spenderade långa perioder i fält, inklusive genomförde upprepade intervjuer med företagspersonal från Green Resources. Foto: Kristen Lyons.
Ny generaldirektör ett hot mot skogens mångfald och klimatet
Pressmeddelande från Skydda skogen 2016-02-25
Skogsstyrelsen ska verka för två jämställda mål, produktionsmålet och miljömålet. Då är det mycket olyckligt att regeringen utser Herman Sundqvist till generaldirektör, som så tydligt står endast för produktionssidan i skogsbruket. Skydda Skogen känner en stark oro inför vad som nu kan komma att hända inom den svenska skogen och det svenska skogsbruket.
Läget för växt- och djurlivet i Sveriges skogar är idag alarmerande med runt 2000 rödlistade skogsarter och snabbt minskande areal skogar med höga naturvärden. Skogsbruket följer inte EU:s miljölagstiftning, avverkar skyddsvärda skogar och lever inte upp till de svenska miljömålen. Att regeringen då väljer att utse en av de mest kontroversiella företrädarna för skogsbruket och skogsindustrin tyder på mycket dåligt omdöme och på att skogsnäringen nu flyttat fram sina positioner inom regeringen och den statliga skogssektorn.
Sundqvist har varit anställd på det statliga bolaget Sveaskog, som har hela svenska folket som ägare. Men hans uppträdande har knappast speglat uppfattningen bland allmänheten, där majoriteten enligt opinionsundersökningar anser att den svenska skogens biologiska mångfald ska bevaras och att skogen främst ska användas till detta syfte. Istället har Sundqvist drivit opinionsbildning för skogsindustrin och uttryckt sig negativt om den ideella naturvården.
Ett exempel på Sundqvists agerande: miljöhänsynen på hyggen är viktig för den biologiska mångfalden, och i det ingår naturligtvis att hänsynen får stå kvar. Men i ett domslut från 2015 i Sundsvalls kammarrätt (mål 3312-13) ville Sveaskog gå tillbaka och avverka en gammal hänsynsyta åtta år efter avverkning, men fick avslag av rätten. Sundqvist, som uttalade sig för Sveaskog, fann tanken på att hänsynen skulle stå kvar under hela omloppsperioden "svindlande". Vill vi ha den attityden hos Skogsstyrelsens generaldirektör?
Skogsindustrin, med Sundqvist i spetsen, har lobbat hårt för att sprida idén att intensivt skogsbruk och kalhyggen är bra för klimatet (vilket också råkar gynna skogsindustrins ekonomiska intressen). Men många ledande forskare håller inte med. En ny artikel i Science säger t ex att "250 års skogsskötsel i Europa har inte kylt klimatet". Vi måste istället minska vår totala konsumtion - att hugga ner en skog och göra papper av den släpper ut koldioxid och gynnar knappast klimatet. Sundqvist låtsas att det finns en vetenskaplig konsensus kring det intensiva skogsbrukets klimatpåverkan, och kallar dem i miljörörelsen som pekar på den motsatta forskningen för "klimatförnekare", trots att dessa har som mål just att minska klimatförändringarna.
Sundqvist har mycket att bevisa innan han kan få förtroende från miljörörelsen, och vi hoppas att regeringen trots denna oroväckande signal tar miljöproblemen i skogen på allvar.
Elin Götmark, talesperson för Skydda Skogen (070-6787423, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.) David van der Spoel, styrelseledamot i Skydda Skogen (0703-157044, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.)
Så här såg Sveaskogs skogsbruk ut under Herman Sundqvist (foto från Norrbotten 2014 av Björn Olin).
Lär känna din motståndare
av Anders Delin
Skogsnäringen sätter spår på miljontals hektar. Vem som helst kan granska den, men det är få som granskar. Jag vill försöka ge en rättvisande bild av Skogsnäringens innersta väsen och dess verksamhet i skogen.
Skogsnäringen utgår från skapelseberättelsen. Människan ska vara jordens härskare och utnyttja de andra varelserna. Den berättelsen är dock många tusen år gammal. Nu vet vi att resurserna är ändliga och att vi inte får ohämmat utnyttja de andra varelserna.
Skogsnäringens historia präglas av respektlöshet mot näringens naturgivna förutsättningar, träden, de andra varelserna, naturens hela rikedom.
Svensk skogsskötsel började för ett par hundra år sedan i Götaland, med bl.a. ek- och bokplantering.
För 170 år sedan började man avverka i Norrland. Där fanns mycket virke i skog som hade kommit upp alldeles av sig själv. Man glömde dock att räkna årsringarna. Man såg inte att det skulle ta 300 år eller mer innan grovt timmer stod där igen.
Under avverkningen i Skrälldalen i Hälsingland på 1850-talet fann man tallar som var så grova att den vanliga tvåmans stocksågen inte räckte till. Extra långa sågar beställdes. Den grövsta tallen var 1,7 meter i diameter och kunde så fällas.
Skogspatronerna hade aggressiva uppköpare för att komma åt virket i urskogen. Skogsbönderna blev arrendatorer på de gårdar de tidigare hade ägt och arbetade som huggare eller körare. Patronen bestämde lönen. Folket led.
Skogspatronerna högg utan att veta vad de gjorde. En av de få som ville undersöka skogen innan den höggs var Henrik Hesselman, som 1906 skrev: ”Forskningen står dock ännu vid de första trefvande försöken att tolka våra skogars lif.” Då hade dock större delen av de norrländska urskogarna redan exploaterats.
När timret var borta malde skogsnäringen de uppväxande träden till massa och kokade och manglade fram papper och Masonit ur soppan.
Man tyckte att lövved var värdelös och sprutade Hormoslyr över ungskogarna. Sedan blev lövved en bristvara.
För att skynda på föryngringen på kalhyggena plöjde man, backe upp och backe ned. Jordmassor spolades bort. Bäckar fylldes med grus och bråte.
Skogsnäringen trodde att skog med bara en art gav mest virke, men på de flesta marker ger blandskog mer.
Skogsnäringen trodde att plantering gav ny skog. Majoriteten av de plantor som kom upp var dock självsådda, inte planterade.
Trädplantor odlades i små papperskrukor. Rötterna växte i spiral. När trädet blev större kunde rötterna strypa sig själva. Det kallades rotsnurr.
Skogsnäringen påstår att kalhyggesbruk är den lönsammaste metoden, men det har aldrig bevisats.
Skogsnäringen försöker lura i folk att 25 % av skogen nu är skyddad från avverkning. Då räknar den in impedimenten. Dessa lågproduktiva marker är ointressanta för näringen, utom just nu, som sifferpost i propagandan mot naturvård.
För att se dvärgbägarlaven och andra mycket små arter måste man gå ner på knä. Knäfall markerar underdånighet och är inget för skogsmän. Därför är de omedvetna om dessa arter och hugger skogar med höga naturvärden.
Skogsnäringen betraktar naturen som mindervärdig. Naturvård ses som intrång i dess maktsfär, och bekämpas med näringens hela ekonomiska övermakt.
Skogsnäringen styr Skogsstyrelsen, trots att maktförhållandet borde vara det omvända.
En ny lagstiftning i skogen bör ta ifrån skogsnäringen rätten att hugga var, vad och hur den vill. Skogsnäringen bör tvingas att be om lov, som andra exploatörer, annars tar naturskogen helt slut.
Debatt: Miljörörelsen har koll på historien
Publicerad 12/2 i Land.
Kerstin Davidson argumenterar i sin ledare i Land (23 januari) mot Skydda Skogen när vi säger att Sverige har mindre gammelskog i dag än på många hundra år.
Men skogshistorikerna Per Linder och Lars Östlund vid SLU skriver i artikeln ”Förändringar i norra Sveriges skogar 1870-1991” att ”under historisk tid har Sveriges boreala skogar aldrig haft så lite gammal skog, så lite grova träd och så lite död ved som nu”. Enligt Linder och Östlund fanns det i skogarna 1991 bara en tiondel av de riktigt grova träd och torrträd som fanns i oexploaterade skogar. Visst, virkesförrådet har fördubblats sedan 1920-talet, men då var skogarna uthuggna. Trots återhämtningen har vi kanske fortfarande mindre virke i Norrland än på 1860-talet – och i dag är det unga träd som står tätt, i stället för gamla grova träd som står glesare.
Södra Sveriges skogar formades i högre grad än Norrlands av människan. Forna tiders bondskogar hade en mer varierad struktur än dagens moderna skogsbruk ger, eftersom folk ofta höll djur i skogen och högg träd lite nu och då, i stället för att kalhugga och plantera. Så dagens bondskogar är knappast likadana som för 200 år sedan. Dock är små privata markägares skogsbruk än i dag mer varierat än stora skogsbolags – alla vill inte ha enformiga plantageskogar. Skydda Skogen har också skogsägare som medlemmar.
En skog som har kalhuggits och planterats sedan 1950-talet är inte en gammelskog, och denna andel av skogen ökar ständigt. Skog som kan öka i ålder finns i reservat eller frivilliga avsättningar, så när all sådan skog fått tillräckligt hög medelålder kommer ökningen av gammal skog upphöra. Skogsstyrelsens KVA 15-analys extrapolerar dagens skogsbruk framåt: ”Efter hundra år är knappt någon skog på virkesproduktionsmark äldre än 80 år.” Om vi inte ändrar vårt skogsbruk, förstås.
Tyvärr huggs fortfarande rester av värdefull naturskog, trots att det kan ta många hundra år att få tillbaka ett liknande ekosystem, om det går alls. Vi måste värna om skogen, inte bara virket.
Marcus Sydh Göransson förmedlar en bild av att det mesta är frid och fröjd i den svenska skogen och att skogsbruket därför ska få fortgå som vanligt utan några större förändringar. Han menar sig tillhöra en majoritet och kommer med ett antal påhopp och felaktiga antaganden gällande undertecknad.
I själva verket tillhör han en minoritet som krampaktigt håller sig fast vid ett rättfärdigande av dagens ohållbara skogsbruksmetoder. Ett överutnyttjande av skogsekosystemen som ger klirr i kassan hos ett fåtal. Faktum är att majoriteten av det svenska folket anser att skogen i första hand ska vara till för växter och djur. Enligt en av WWF nyligen gjord undersökning uppger 92 procent av svenskarna att de tycker att lagen behöver skärpas för att skydda den svenska skogen och att mer ekonomiska resurser behöver tillföras.
Men nej, jag är inte emot skogsbruk. Jag känner inte ens någon som är det, men skogsbruket och dess metoder behöver förändras i grunden och anpassas efter vad naturen tål, vilket inte minst rödlistan med sina omkring 2000 missgynnade och hotade skogslevande arter är ett tydligt bevis på. Det är också angeläget av hänsyn till alla de människor som använder sig av skogen för rekreation, bär- och svampplockning och så vidare. Liksom för turismen - som för övrigt har en större andel av BNP än vad skogsnäringen har.
Sedan kan man undra vem som saknar historiskt perspektiv. Arterna, samspelet mellan dessa samt deras anpassning till olika livsmiljöer har ju utvecklats under årmiljoner. Inte menar väl Marcus att människan brukat skogen under all denna tid? I Sverige finns idag betydligt mindre areal skog med höga naturvärden än vad som enligt forskningen krävs för att alla arter ska kunna överleva på sikt. Då kan vem som helst räkna ut att om man fortsätter att kalhugga sådana skogar så minskar naturvärdena trots att lite mer lämnas kvar på hyggena. Pratet om den ökade hänsynen är med andra ord en bluff. I verkligheten fortsätter utarmningen.
Marcus Sydh Göransson fulländar sin skönmålning genom att skriva att förutsättningarna för den vitryggiga hackspetten (Sveriges mest hotade fågel) har konstaterats vara goda. Idag finns några få individer kvar, men det är knappast skogsbrukets förtjänst - tvärtom. Det beror enbart på de stora insatser som gjorts inom Naturskyddsföreningens Projekt Vitrygg. Utan det arbetet skulle den sedan länge ha varit utdöd.
Föreningen Skogen hävdar att skogsavverkningar kan rädda klimatet - med skogens hjälp kan vi fortsätta som förut, bara vi ersätter fossil olja med trä! Men det är tyvärr en önskedröm.
De citerar forskning som stöd, men nämner inte bristen på vetenskaplig konsensus. Enligt en ny utvärdering av den svenska skogsmodellen i forskningsprogrammet Future Forests så ignorerar svensk skogspolicy den vetenskapliga debatten och osäkerheten kring skog och klimat. Istället väljs den tolkning som bäst passar det ekonomiska målet att ha så hög produktion som möjligt.
Är vårt skogsbruk koldioxidneutralt? Nej. När en skog avverkas hamnar det mesta av kolet i atmosfären, och tas inte upp förrän skogen vuxit upp igen. Mycket kol finns också lagrat i marken, och en fjärdedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser kommer från marken på kalhyggen (enligt forskning från Lunds universitet). Det tar lång tid för marken att ta upp kol igen efter störning, och vid intensivt brukande får skogsekosystemet ett totalt sett lägre kolinnehåll.
Bränsle från skog är fortfarande bättre än fossilt bränsle som ju tillför helt nytt kol till kolcykeln, men på kort sikt (några tiotals år) är det lika dåligt och ger samma växthuseffekt. Och om några tiotals år kan skadan på klimatet redan vara för stor. Valet verkar då stå mellan något mycket dåligt (fossila bränslen) och något dåligt (skogsavverkning). Då ska vi inte hylla det som är lite mindre dåligt och avverka så mycket skog som möjligt - för vi kan ju också minska vår konsumtion.
Förlust av biologisk mångfald är ett minst lika stort hot mot mänskligheten som klimatförändringar, eftersom jordens artmångfald är grunden för vår existens. Dagens skogsbruk ger stora påfrestningar på ekosystem och artmångfald. Att avverka ännu mer för att ersätta fossila bränslen till t ex flyg och massbilism i städerna är inte hållbart. Vi måste också hitta skonsammare brukningsmetoder som hjälper till att bevara både biologisk mångfald och skogens kolförråd, genom att marken inte lämnas kal.
Självklart är vi överens om att använda trä för våra grundbehov. Folk har alltid byggt hus i trä och eldat för uppvärmning. Men om skogsindustrin menade allvar med att bidra till att rädda klimatet borde de fundera över sin egen energianvändning, 20-25 % av Sveriges energi, som främst går åt till pappers- och massaprodukter. Är det försvarbart? Används alla de produkterna till att tillfredsställa verkliga mänskliga behov?
Skogsindustrin har förstås svårt att tänka så, därför att de har en stark drivkraft att gå med vinst. Det är upp till oss alla att vara med och bestämma vad vi ska göra med skogen. Visst är det svårt att ändra ett ekonomiskt system! Men vi har inget val, för vårt ekonomiska system bygger på ständig tillväxt, och vi kan inte i grunden ändra det ekologiska systemet, som har gränser. Gör vi inte det, blir konsekvenserna värre längre fram. Vi måste helt enkelt dela demokratiskt på de resurser som det finns ekologiskt utrymme att använda.
Elin Götmark Talesperson för Skydda Skogen
Ny internationell rapport om bioenergi
Global Forest Coalition har idag släppt en ny kritisk rapport om bioenergi på klimatmötet i Paris: "Biomyths - the costly carbon scam of bioenergy". Läs mer om rapportens slutsatser här. Global Forest Coalition är en samarbetsorganisation som består av miljöorganisationer från många olika länder; Skydda Skogen är en av dem.
Slavokgraven: nytt exempel på Sveaskogs nedklassningar
Uppdatering: Sveaskog har meddelat att Slavokgraven är klassad som nyckelbiotop och en avsättning som de inte tänker byta ut. På grund av en teknisk miss syntes inte detta i Sveaskogs kartor på nätet eller på Skogens Pärlor, men de ska rätta till det. Vi välkomnar detta besked!
(Fortsättningen är vår ursprungliga artikel.) Inga gammelskogar står säkra när Sveaskogs nerklassningståg drar fram. Även urskog som innan varit klassad som ej utbytbar naturvårdsskog och nyckelbiotop har degraderats till produktionsskog för slutavverkning. Slavokgraven är en sådan urskogsrest ägd av Sveaskog, avsides i Arvidsjaurs kommun. Som framgår av namnet ligger urskogen kring en gravsänka med flera olika biotoper omgivet av hyggeslandskap. Området är på uppskattningsvis 10 hektar och har koordinaterna: x 7289456; y 1695400.
Nere i gravsänkan rinner en liten skogsbäck genom sumpskog. Här finns även en liten myr omkransad av urskog. På sluttningarna där marken gradvis blir torrare växer gammal barrskog och sparsamt med lövträd, främst björk, men även grova sälgar. Skogen är mycket olikåldrig och fullskiktad. Gammelgranar håller en ålder på upp till 300 år. På den sydvända sluttningen finns många grova gammeltallar vars ålder torde vara 400 år eller mer. Det finns ovanligt rikligt med död ved och grova lågor i olika nedbrytningsstadier. Detta avspeglas även i den rika artförekomsten.
Denna urskogsrest har redan under AssiDomäns tid varit nyckelbiotopsklassad. Det var den även när Sveaskog tog över. Men vid kontroll i juli 2014 fanns den inte längre med ens som naturvårdsskog. Tillsammans med Björn Mildh som inventerat och uppmärksammat skogen ser vi fram emot att Sveaskog ger tillbaka skogen sin status som nyckelbiotop och avsättning.
SR: "De sista större naturskogarna hotas av avverkning"
"Väster om väg 45 från Torsby i Värmland och norrut finns än så länge större sammanhängande äldre skogar kvar. Skogar som förvisso har brukats men som inte varit kalavverkade. Just att skogarna är sammanhängande och gamla gör att de är viktiga boplatser och växtplatser för många hotade djur och växter."
Vill du lätt få koll på vilka skogar som ska avverkas, utan att behöva logga in på Skogsstyrelsens hemsida? Nu finns två olika verktyg för detta: http://skog.luben.se/ och http://avverkningskoll.se/. Testa dem och gå ut och titta efter vad som ska huggas ner i din närhet!
Skogsmingel: Forskningsresans rapport
PLATS: Naturskyddsföreningen, Åsögatan 115, 2tr, 11691 Stockholm
TID: 16:e november kl 18-21
Mingla med andra som är intreserade av skog! Lyssna på hur de svenska skogarna mår, och hur vi man få dem att må bättre!
Forskningsresan i naturvårdens utmarker går varje år till hotade skogar, oftast i Norrland. I år gick resan till Härjedalen. Vad hittade resans deltagare? Hur såg skogarna ut?
Rapporten från Forskningsresan 2015 presenteras. Mikael Karlsson från Silva Skog berättar om CTNF - close to nature forestry, ett sätt att bruka skogen som inte förbrukar den.
FÖR ANMÄLAN Skicka e-post till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. för att anmäla dig och berätta vad du har för kostbehov. Målet är att servera ekologiskt vegetariskt. Vi bjuder på dryck och tilltugg!
Med reservation för ändringar.
Debattartikel: Gammelskog registreras fel
Läs debattartikel i SvD från deltagare i Forskningsresan i naturvårdens utmarker: Gammelskog registreras fel.
Debatt om skyddad skog
Debatten om vad som räknas som skyddad skog fortsätter. Elin Götmark svarar Gunnar Lindéns (LRF) debattartikel:
Skydd är inte skydd om det inte är långsiktigt
Gunnar Lindén, naturvårdsexpert på LRF Skogsägarna, tar tag i en angelägen diskussion om mängden skyddad skog i Sverige. Bakgrunden är Sveriges miljömål och naturvårdsforskning som visar att ca 20 procent av skogen måste skyddas för att rädda den biologiska mångfalden. Skogsnäringen och miljörörelsen är inte överens om hur mycket som är skyddat, och för den oinvigda kan debatten verka snårig.
Enligt officiell statistik är totalt 7,5 procent av all skog skyddad i reservat eller liknande, inklusive impediment (improduktiv skog, till exempel hällmarker eller glesbevuxna myrar). 51 procent av skogen i den fjällnära regionen är skyddad på detta sätt, men i den produktiva skogen är det bara 4 procent, varav endast 2 procent nedanför fjällnära-gränsen. Storskaligt skogsbruk är också förbjudet i all improduktiv skog, även om man fortfarande får hugga i liten skala. Detta är alla överens om. Var går skiljelinjerna?
1) Ska markägarnas frivilliga avsättningar räknas som skyddad skog? Ja, säger Lindén (och resten av skogsnäringen). Ja, säger vi också – så snart avsättningarnas skydd blir långsiktigt och kvalitetssäkrat. Som det är nu kan ägaren prioritera om eller sälja skogen när hen vill. Frivilliga avsättningar behöver registreras av en myndighet och kontrolleras på kvalitet och kvantitet med stickprover, och offentliggöras så att allmänheten kan granska dem.
2) Ska generell hänsyn på hyggen räknas som skyddad skog? Ja, säger Lindén (och resten av skogsnäringen). Nej, säger vi. Forskningen som visar att cirka 20 procent av skogen behöver undantas från skogsbruk utgår från att allt skogsbruk utanför de skyddade områdena tar god generell miljöhänsyn (se rapport 4, 2010 från Skogsstyrelsen). Tyvärr visar Skogsstyrelsens egna undersökningar att en stor del av alla hyggen inte uppfyller lagens minimikrav på hänsyn, och det finns många exempel på att hyggeshänsyn inte alltid är så beständig. I ett domslut från i år i Sundsvalls kammarrätt (mål 3312-13) ville Sveaskog gå tillbaka och avverka en gammal kantzon åtta år efter avverkning, men fick avslag av rätten. Sveaskog fann tanken på att hänsynen skulle stå kvar under hela omloppsperioden "svindlande".
3) Räcker det att titta på den totala mängden skyddad skog, utan att göra skillnad på produktiv och improduktiv skog? Ja, säger skogsnäringen; nja, säger Lindén. Nej, säger vi. Enligt Artdatabanken är det i den produktiva skogen som de flesta hotade skogsarter har sin huvudsakliga hemvist, vilket inte är så konstigt eftersom det är just den produktiva skogen som är hårdast brukad. Vi måste skydda proportionellt mycket av varje naturtyp (vilket vi också förbundit oss att göra i Nagoyaprotokollet), och göra det på landskapsnivå. Det betyder att produktiv skog inte kan ersättas med improduktiv, och att det i många landskap återstår att ge 18 procent av den produktiva skogen ett långsiktigt skydd. Bristen på samsyn här beror givetvis på att det ekonomiska värdet på produktiv skog är så mycket större än för improduktiv.
Vi i Sverige tror gärna att vi är bra på naturvård, men i själva verket ligger vi bara på 19:e plats bland EU:s 27 länder när det kommer till arealen skyddad natur. Vi kan bättre.
Egyptens regering har beslutat att demolera pyramiderna för att sälja marken till en projektutvecklare som planerar lyxvillor. Bara Sfinxen blir kvar så att området förblir attraktivt. I samma ande har även Roms borgmästare beslutat att bygga om Colloseum till lägenheter eftersom det finns en skriande behov av bostäder i centrala staden. Nej, som tur är, är det här påhittat, ett ramaskri skulle väl uppstått världen över annars, så som skedde när Talibanerna hade sönder två 1500 år gamla Buddhastatyer i Afghanistan år 2001.
