Forskningsresa i naturvårdens utmarker, Härjedalen 28/7 - 1/8 2015
Nu är anmälan till Forskningsresan i naturvårdens utmarker 2015 öppen. Om du vill vara med anmäler du dig på länken nedan och fyller i uppgifterna i anmälningsformuläret enligt instruktionerna. Observera att vi kan komma att ta ut en anmälningsavgift (kanske på 500 kronor), och att vi inte kan ersätta resor till och från Härjedalen.
Om du inte vill fylla i uppgifterna på internet, kan du alltid be om en papperskopia av anmälningsformuläret. I samma meddelande vill jag att du skriver ned ditt namn samt din adress så att jag vet vart jag skall skicka formuläret. Samtidigt kommer jag att hålla en plats åt dig, så du behöver inte känna stress över att inte ha fyllt i webbformuläret på en gång.
Tveka inte att höra av dig om du har frågor! Kontakta Johan Moberg, samordnare Forskningsresan i naturvårdens utmarker 2015; tel 073-8073644, e-post Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den..
Kort bakgrundsinformation:
Forskningsresan i naturvårdens utmarker är en årlig inventering av Sveriges sista oskyddade norrländska naturskogar, i år i Härjedalen. Runt 50 personer av olika åldrar och bakgrund brukar deltaga. Artkunskaper är inte ett krav, utan vi lär av varandra. Det viktiga är att Forskningsresan är en samlingspunkt för skogs- och naturintresserade.
Med Forskningsresan vill vi rädda hotade skogar, njuta av naturen, hitta arter samt påverka och utmana skogsbolagen, politikerna och allmänheten om den rådande synen på skogen. Vi vill öka kunskapen om arter och ekologi.
Forskningsresan i naturvårdens utmarker 2015 är ett samarbete mellan Föreningen Skydda Skogen och Naturskyddsföreningen.
Rönnbäcksinventering 2015
Rönnbäck ligger i Tärnafjällen i Västerbotten, och där finns gammal kulturmark, artrik gammelskog, och de övre sträckorna av Umeälven. Nu vill bolaget Nickel Mountain göra en gruva där, stor som hela Stockholms innerstad, som skulle riskera att släppa ut gifter i Umeälvens vattensystem. Det vill vi sätta stopp för! Förra sommaren var Skydda Skogen tillsammans med Fältbiologerna och föreningen Stoppa Gruvan i Rönnbäck där och inventerade skogen där gruvan är tänkt att ligga. Vi hittade 45 rödlistade arter och ytterligare 28 signalarter i skogen, med totalt över 600 fynd av rödlistade arter (mest vedsvampar, lavar och mossor).
I år ska vi åka tillbaka och inventera kärlväxtfloran - i området finns serpentinberg med en speciell flora, med en del underarter som till och med är endemiska (de finns bara där). Vi kommer att få hjälp att lära oss de speciella kalkarterna, så du behöver inte kunna dem innan. Du är lika välkommen som nybörjare och som erfaren botanist! Vi vill också gärna inventera andra artgrupper, speciellt insekter, så hör av dig om du kan bidra med det. Kanske får vi också med oss en arkeolog som kan hjälpa oss att inventera gamla kulturspår.
Vi bor i ett tältläger vid stranden av Gardikens vattenmagasin, så det blir mycket bad! Datum: 16-22/7. Anmäl dig till Lisa Behrenfeldt (Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.) om du vill vara med! Mer info om restider, vad du behöver ha med dig, etc får du när du anmält dig. Är du medlem i Skydda Skogen kan du få reseersättning.
Ojnare måste bli Natura 2000
Nu publicerar föreningens Lisa Behrenfeldt med flera en debattartikel på SVT Opinion om att Ojnareskogen och Bästeträsk måste bli ett Natura 2000 område för att skydda området från att bli en kalktäkt, och för att skydda Norra Gotlands dricksvatten. Läs hele artikeln på SVT Opinion.
Podcast #2: Naturnära skogsbruk
Podcastexperimentet fortsätter! I första avsnittet pratade vi om Rönnbäck, gruvor och allmänningar, och i detta andra avsnitt pratar Elin Götmark med Martin Jentzen som håller på med naturnära skogsbruk. Tyvärr regnar det lite och det stör ljudet, men det är bara under en kort stund.
Svenska FSC är nominerat till Jordens Vänners Greenwash-pris 2015. FSC håller naturligtvis inte med om detta och har gått ut med ett försvar. Skydda Skogen tycker dock att FSC har gjort sig förtjänta av priset, och vill visa stöd för nomineringen.
Miljörörelsen gick på 90-talet med i svenska FSC med förhoppningen om konkreta resultat. Vissa resultat har också uppnåtts, till exempel att fem procent av arealen sätts åt sidan som frivilliga avsättningar. Men som helhet är certifieringen greenwashing, eftersom 1) kraven inte har kunnat skärpas nämnvärt med tiden, 2) det i Sverige har varit nästan omöjligt för bolag att förlora sitt certifikat när de brutit mot reglerna, 3) FSC legitimerar det svenska plantage- och hyggesskogsbruket som omvandlar skogslandskapet och hotar den biologiska mångfalden, 4) certifieringen hindrar inte att många skogar med höga naturvärden avverkas och 5) frivilliga avsättningar har inget permanent skydd och kan bytas ut och avverkas.
Både Fältbiologerna, Naturskyddsföreningen och Jordens Vänner har hoppat av när de har märkt att arbetet inte ledde framåt och kraven inte skärptes. I Naturskyddsföreningens rapport "Credibility at Stake" dokumenteras hur värdefulla skogar avverkas och hur klagomål till certifierare inte leder någonstans. Det handlar inte bara om enstaka exempel utan är ett systemfel. Bara en gång har ett stort bolag (Bergvik) blivit av med certifieringen, men det skedde bara lokalt och de fick snart tillbaka det igen.
I FSC-standarden ingår det basala kravet att följa lagen. Även här brister det, eftersom Skogsstyrelsens egna undersökningar visar att mer än en tredjedel av alla hyggen inte följer lagens krav. Dessutom är inte FSC anpassad till Artskyddsförordningen, som kräver dispens för verksamheter som förstör livsmiljön för olika hotade arter.
Det svenska plantageskogsbruket, som kalhugger naturligt uppväxta skogar för att ersätta dem med likåldriga monokulturer av gran eller tall, hotar den biologiska mångfalden i skogen. Många arter behöver lövträd, död ved och en varierad miljö, och naturvårdsforskning visar att vi behöver avsätta tjugo procent av skogen för att ha en chans att bevara mångfalden. FSC ställer vissa positiva krav, men varken kraven eller efterlevnaden av dem är på långa vägar tillräckliga för att det certifierade skogsbruket ska kunna kallas hållbart. FSC har alltså mycket kvar att bevisa innan det är något mer än greenwashing.
Pressmeddelande utskickat 2015-04-22, med kontaktpersoner: Elin Götmark, talesperson för Skydda Skogen (0706787423, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.) David van der Spoel, styrelseledamot i Skydda Skogen (0703157044, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.)
Fallet Bassegielas
Det finns många gammelskogar som huggs utan protest, för att ingen märker att det sker, och många som huggs trots protester. Skogen i Bassegielas står än. Vi hoppas att den får fortsätta göra det.
I början av januari 2015 avverkningsanmäldes området av Arjeplogs allmänning: 88 hektar gammelskog som är nyckelbiotop och tjäderlekplats. Skogen ligger i Semisjaur-Njarg samebys året-runt-marker för renskötsel, och ordet Bassegielas betyder "helig plats". Vid samrådet sade samebyn nej till avverkningen, utan att allmänningen brydde sig om det. Avverkningen godkändes också av Skogsstyrelsen.
Skogen ligger inom den tidigare gränsen för svårföryngrad skog, omgiven av gamla hyggen där återväxten varit närmast obefintlig. Samtidigt som Skogsstyrelsen alltså godkände denna avverkning, har de polisanmält en skogsägare några mil därifrån som plockhuggit 17 hektar skog enligt Mats Hagners NaturKultur-metod, eftersom han enligt dem äventyrar skogens produktivitet och inte främjar skogens utveckling. Hur tänker de sig att ett kalhygge på Bassegielas skulle främja skogens utveckling?
Allmänningen har nu lovat att vänta i tre år med avverkningen för att Länsstyrelsen ska få tid att ta fram bytesskog och göra naturreservat i Bassegielas, så förhoppningsvis får detta fall en lycklig upplösning. Vi hoppas att allmänningen håller sitt löfte.
Om du vill veta mer: läs Björn Mildhs brevväxling med den lokala skogsstyrelsen och med Monika Stridsman om Bassegielas. Björn utnämndes nyligen till en av årets två skogshjältar av Skydda Skogen.
Kom på artskyddskurs!
Hur kan vi skydda växter och djur i skogen?
Välkommen till en kurs kring hur man med hjälp av våra artskyddslagar kan skydda arter och natur i skogen. Vi startar med lite genomgång på förmiddagen. På eftermiddagen besöker vi Yxsjöområdet, ett fint naturområde söder om Landvetter, för praktik och diskussion i skogen.
Många svenska djur och växter är skyddade av svensk lag och av EU;s miljölagar. På denna kurs får man lära sig vilka arterna är och hur skyddet fungerar. Kursen har inriktning mot skogsfåglarnas skydd som ex. tjäder och skogsbrukets påverkan. Men även andra arter och verksamheter tas också upp. Vi inleder med en genomgång av skyddet, vilka arter som berörs och vilka arter som särskilt förekommer i södra och sydvästra Sverige. Hur arbetar myndigheterna, hur kan man påverka och vilka är de största hoten mot arterna? Vi diskuterar hur man som ideell naturvårdare kan arbeta med artskyddsfrågan. Kan vi samarbeta och lära oss mer av varandra?
Kursen är kostnadsfri, vi bjuder på fika på förmiddagen. (Lunch betalas av deltagaren själv, tag med eget fika till eftermiddagens exkursion ).
För mer information: Christer Johansson, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. tel:0734 - 226157 Michael Nilsson, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. tel: 0768-369970
Anmälan senast 5 maj till: Olavi Paldan Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Samarrangemang: Skydda Skogen - Göteborgs Ornitologiska Förening - Naturskyddsföreningen i Härryda
Rapport från årsmötet 2015
Skydda Skogens årsmöte 2015 hölls 20-22/3 i Öje i Dalarna, med ett tjugotal deltagare. På fredagen åt vi middag och lärde känna varandra, och på lördagen hade vi verksamhetsplanering: de som hade projekt på gång berättade om dem, och de som var nya hade chans att hoppa på de projekten eller att ta upp något som de själva ville prata om. Diskussionerna handlade om allt från sommarens läger och inventeringskurser till konst och mediastrategier.
Vi hade också tid till en ordentlig utevistelse mitt på dagen: Sebastian Kirppu visade upp en stavatallskog och förklarade hur vi kunde se att den var gammal, trots att träden var så taniga, och Lisa Behrenfeldt och David Tverling pratade om skog och utomhuspedagogik.
På söndagen hade vi årsmöte, vilket gick ovanligt fort och smidigt. Elin Götmark och Lisa Behrenfeldt som suttit i styrelsen under året valdes till nya talespersoner, och styrelsen i övrigt fick in några nya personer men har också en bra kontinuitet. Se här för en presentation av den nya styrelsen. En mindre stadgeändring antogs som måste tas igen nästa år för att gå igenom; se längst ner här för mer information.
Det kom upp många idéer på vad vi ska göra under året, och alla fick plats i budgeten. Förutom löpande arbete som att sköta hemsidan, påverka politiker, opinionsbilda i media, och så vidare, ska vi under 2015 bland annat:
- Följa upp rapporten som vi nyss gett ut om Sveriges efterlevnad av EU:s art- och habitatdirektiv - Arbeta för att skydda Karats-Råvvåive Vildmark (KRV) i Jokkmokk - Uppmärksamma skogen ur olika perspektiv, inte bara biologisk mångfald, utan också sociala och kulturella värden - Ordna ett halvårsmöte/höstträff för att nätverka mer inom föreningen - Ordna trädklättringskurser i juli - Vara med och ordna Forskningsresan i naturvårdens utmarker - Åka tillbaka till det gruvhotade Rönnbäck i Västerbotten och inventera kärlväxter - Trycka upp häftet "Nyfiken på skog" - Ordna inventeringskurser.
Mer info kommer ut under året i nyhetsbrev och på hemsidan! Om du vill engagera dig så finns alltid utrymme för fler. Kom till någon av våra aktiviteter eller hör av dig till styrelsen eller någon av de lokala kontaktpersonerna.
Proposition om stadgeändring till årsmötet 2015
Bakgrund: På årsmötet 2014 antogs nya stadgar så att vi inte längre har en ordförande utan två talespersoner. Men på ett ställe i stadgarna missades det att ta bort ordföranden, nämligen i §17 i meningen: "Vid lika röstetal gäller ordförandens mening." Vi föreslår att ta bort denna mening, eftersom det redan är reglerat i första stycket i §17 vad som händer vid lika röstetal: "Om det vid öppen votering uppstår lika röstetal ska voteringen göras om. Uppstår åter lika röstetal avgör lotten. På begäran kan sluten omröstning äga rum. Vid lika röstetal i sluten votering avgör lotten direkt." Vi föreslår också att meningen "Omröstning sker öppet, utom vid val där sluten omröstning ska äga rum om någon begär detta." i andra stycket i §17 stryks, eftersom sluten omröstning också är reglerat i det citerade stycket ovan. Styrelsen yrkar därför på:
- att meningarna "Vid lika röstetal gäller ordförandens mening." och "Omröstning sker öppet, utom vid val där sluten omröstning ska äga rum om någon begär detta." stryks ur §17 i stadgarna.
Skandalavverkning bevisar skogspolitisk kollaps
PRESSMEDDELANDE 2015-03-26
Nyligen avverkades gammelskog i ett blivande naturreservat i Jokkmokks kommun. Trots att myndigheterna gjort bedömningen att området ska skyddas valde markägaren Jokkmokks Allmänning att avverka. Föreningen Skydda Skogen är starkt kritisk, och kräver systemskifte i skogspolitiken.
Svensk skogspolitik bygger sedan 30 år på devisen "frihet under ansvar". Det har i praktiken betytt att miljöhänsyn vid skogsbruk är helt frivillig, eftersom det inte skett några påföljder för bolag som avverkar skyddsvärda skogar. Miljörörelsen har länge varit kritisk till detta system, och för ett par år sedan skrev Dagens Nyheter om skogen som ett närmast laglöst land. Den nyligen avverkade skogen i Jokkmokk var klassad som nyckelbiotop av Skogsstyrelsen, och låg inom gränserna för Karats-Råvvåive där Länsstyrelsen planerar att bilda naturreservat.
- Hur mycket mer skyddsvärd natur kommer att förstöras innan våra politiker inser att bolagen själva inte klarar av att ta ansvar för miljön? Avverkningen i Karats-Råvvåive är ytterligare ett bevis på skogsindustrins ogenerade missbruk av sin tilldelade frihet, menar Linda Ellegaard Nordström, Skydda Skogen.
Över hela landet avverkas nyckelbiotoper och andra skyddsvärda skogar, och myndigheterna anser sig inte kunna stoppa det. Det största problemet är att det avsätts alldeles för lite resurser till reservatsbildning. Ett annat stort problem är att mycket av gällande miljölagstiftning inte tillämpas på skogsbruket, något som Skydda Skogen uppmärksammat i en ny rapport som släpptes i tisdags.
Jokkmokks Allmänning, som till hälften ägs av skogsbolaget SCA, har flera planerade avverkningar i det blivande reservatet Karats-Råvvåive. Skydda Skogen har genom inventeringar och myndighetsdialog arbetat för ett skydd av området Karats-Råvvåive sedan 2008. Länsstyrelsen och Naturvårdsverket vill gärna skydda området, men då krävs nya politiska beslut där mer resurser avsätts. Tanken är att erbjuda Jokkmokks Allmänning bytesmark, något de tidigare sagt sig vara beredda till.
- Åren går, och i brist på politisk handlingskraft faller ytterligare naturskogar med flerhundraåriga tallar. Nu krävs ett systemskifte. Regeringen måste omedelbart agera för att värna skyddsvärd skogar som den i Karats-Råvvåive, säger Linda Ellegaard Nordström.
Presskontakt: Linda Ellegaard Nordström, 070 – 254 11 48 Lisa Behrenfeldt, 070 – 462 03 73
Artskyddsrapporten till Miljöministern
Skydda Skogen överlämnade på 24 mars 2015 sin nya rapport om artskyddet i den svenska skogen till miljöminister Åsa Romson, direkt efter att föreningen avslutat en välbesökt press- och informationsträff i Stockholm. Mijöministern var mycket positiv till Skydda Skogens arbete och lovade att läsa rapporten både som jurist och som miljöminister. Hon sa även att rapporten om artskyddet i skogen passade bra inför det att man nu skall se över skogspolitiken. På bilden Michael Nilsson, författaren till rapporten och ministern. Foto: Robert Svensson.
Nu kan du ladda ner Michael Nilsson's rapport "Skyddet av arter i Sveriges skogar - Svenska skogsbruksmodellen och FN:s och EU:s mål för biologisk mångfald" här.
Bryter Sverige mot EU:s naturskydd?
Miljöministern uppvaktas idag.
Det finns omfattande brister i det svenska artskyddet och hur detta tillämpas i skogen. Särskilt inom det svenska skogsbruket där det befintliga artskyddet i praktiken inte har tillämpats. Bristerna i tillämpningen är så stora att det kan innebära att Sverige bryter mot EU:s naturvårdsdirektiv och timmerförordning. Orsaken till bristerna är att svenska myndigheter sedan en lång tid tillbaka låtit det svenska skogsbruket undgå det lagliga skydd som finns för många svenska djur och växter. Ett naturskydd som regleras i den svenska artskyddsförordningen och som gällt sedan vi anslöt oss till EU. Det har brustit i tillsyn, efterlevnad och i information. Detta gör att det inom skogsbruket årligen kan ha begåtts ett stort antal artskyddsbrott i den svenska skogen. Skogsavverkningar som strider mot EU:s naturvårdsdirektiv och även mot EU:s timmerförordning vilken förbjuder handel med illegalt avverkat virke.
Detta framkommer av en ny rapport ”Skyddet av arter i Sveriges skogar – Svenska skogsbruksmodellen och FN:s och EU:s mål för biologisk mångfald” som nu publiceras av organisationen Skydda Skogen. En rapport, som förutom svenskt artskydd, även belyser den mycket omfattande och pågående utarmningen av skogens biologiska mångfald. En utarmning som i huvudsak beror på skogsbruket som enligt rapporten inte är långsiktigt hållbart.
Rapporten presenteras av rapportens författare Michael Nilsson på en presskonferens tisdagen 24 mars på ABF-huset i Stockholm. Efter presskonferensen kommer rapporten att överlämnas till miljöminister Åsa Romsson.
PRESSKONFERENS Tisdag 24 mars Kl. 11.00 ABF –huset* Sveavägen 41 Stockholm (Lokal: Per-Albinrummet våning 1) * ABF-huset ligger mellan Rådmansgatans och Hötorgets T-bana
För mer info om presskonferensen : Lisa Behrenfeldt, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. 070-4620373
För mer info om rapporten: Michael Nilsson 076-8369970
Skydda Skogen utnämner årets skogshjältar
I samband med internationella skogsdagen och Skydda Skogens årsmöte vill föreningen uppmärksamma två skogshjältar, en i norr och en i söder. Björn Mildh har under många år enträget granskat storskogsbruket i naturvårdens utmarker i norra Sverige. Kåre Ström har kämpat för skyddet av Svartedalen i norra Bohuslän och varit en samordnande kraft för naturvården i området.
Björn Mildhhar varit en röst för gammelskogen och dess arter, och rakryggat företrätt de människor, vars kritik mot och oro över skogsbrukets fortgående skövlingar inte nått ut. Björn har med stöd av några få kollegor bevakat ett stort skogslandskap i Norrbottens inland, och slagits för landskapets kvarvarande naturvärden. Hans hårda arbete har räddat många gamla träd och naturskogar.
Björn Mildh har senaste året drivit en tålmodig kampanj för att förbättra statliga Sveaskogs naturvårdsarbete i Norrbotten, och han har avslöjat stora brister i bolagets hantering av skyddsvärda skogar. Bland annat har Björn kunnat påvisa att Sveaskog nedklassar och avverkar skogar med höga naturvärden, skogar som tidigare undantagits från skogsbruk. Han har fortsatt att skicka brev till bolaget och andra intressenter med viktig information och konstruktiv kritik. Detta trots att han fått få klara besked från Sveaskog, utan istället fått motstå personliga påhopp och närmast blivit liknad vid en rättshaverist.
- Just nu jobbar jag med att försöka få Sveaskog att svara på flera brev som jag skickat, säger Björn Mildh. Ett av breven handlar om en skog vid Guortesliden utanför Arvidsjaur, en skog som registrerats som nyckelbiotop av Skogsstyrelsen men som ändå höggs av Sveaskog. Hur kunde det bli så?
- Jag är gammal barnläkare och brukar säga att skogen är min sista patient, och jag överger den inte! Jag har fått så mycket av skogen ända sen barnsben och vill gärna ge lite tillbaka nu när den behöver min hjälp. Och ni kan räkna med att jag fortsätter i samma spår och med samma kraft!
Kåre Ström har länge kämpat för skyddet av naturen i Svartedalen i södra Bohuslän, ett av Sveriges största naturreservat och Natura 2000-område. Svartedalen är mycket värdefullt för skyddet av biologisk mångfald och har även mycket stort värde för friluftslivet med besökarantal på många hundra tusen människor om året. Kåre har även i över 20 år varit en sammanhållande kraft i föreningen Rädda Svartedalens Vildmark som är en paraplyorganisation för runt 20 olika naturvårds- och friluftsorganisationer. Trots att området är naturreservat så är skogsbruk tillåtet i stora delar av reservatet, och föreningen har i starkt motstånd från skogsbruket och från myndigheterna arbetat för att hindra skogsavverkningar i området.
- Nyligen har ytterligare 300 hektar av området undantagits från skogsbruk, säger Kåre Ström. Föreningen har haft en dialog med EU-kommissionen för att få myndigheterna att leva upp till åtagandet att Svartedalen är ett Natura 2000-område. Vi arbetar också med kulturfrågor, till exempel upprustning av vandringsleder och röjning kring de gamla hemman som finns i området.
- Mitt engagemang i Svartedalen började i mitten av 90-talet, när kronoparken skulle säljas ut. Jag var en av flera som spontant engagerade mig, och sedan dess har jag varit aktiv i föreningen, som snart firar 20-årsjubileum.
Utan ideellt engagerade skogskämpar skulle många gammelskogar ha fallit, och vi skulle levt i en fattigare värld. Föreningen Skydda Skogen önskar att denna kamp inte vore nödvändig: att vårt skogsbruk inte var exploaterande utan hållbart för människor och natur. Men tills dess vill vi lyfta upp de skogshjältar som finns runt om i landet, som Björn och Kåre. Ett stort tack till er!
Kontaktpersoner:
Elin Götmark, talesperson i Skydda Skogen (0706787423, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.)
Lisa Behrenfeldt, talesperson i Skydda Skogen (0704620373, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.)
Nyhetsbrev 1, 2015 ute!
Ladda ner och läs senaste nyhetsbrevet för feb-mars 2015 här
Ny skrift ute: Nyfiken på skog?
Är du sugen på att hålla på med skogsfrågor, men tycker att det verkar svårt att sätta sig in i? Bor du vid en skog som hotas att huggas ner? Undrar du hur skogsinventeringar går till egentligen? Eller har du redan varit med på något hörn och jobbat med skog innan och vill fräscha upp minnet? Då är detta häftet till dig. Ladda ner häftet som PDF.
en på att hålla på med skogsfrågor, men tycker att det verkar svårt att sätta sig in i? Bor du vid en skog som hotas att huggas ner? Undrar du hur skogsinventeringar går till egentligen? Eller har du redan varit med på något hörn och jobbat med skog innan och vill fräscha upp minnet? Då är detta häftet till dig.
Nominera årets skogshjälte!
Under Skydda Skogens årsmöte 21-22 mars i Öje i Dalarna, kommer styrelsen att tillkännage vem som får den nyinstiftade utmärkelsen ”Årets Skogshjälte”.
Utmärkelsen tilldelas en person som exempelvis gjort en stor insats för skydd av skogen och dess biologiska mångfald, kämpat för sociala värden i skogen, eller är en inspirationskälla genom att bruk skogen på ett naturnära vis.
Skicka in din nominering till: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. fram till och med en vecka innan årsmötet.
Nomineringen ska innehålla en kortfattad motivering (max en sida) och namnet på den person du vill nominera, samt kontaktuppgifter till dig som skickar in förslaget.
Årets Forskningsresa i naturvårdens utmarker äger rum i Härjedalen 28/7 - 1/8 2015!
bild: Kerstin och Per-Anders Persson (2011), Hassela.
Sedan Forskningsresan startade 1993 har den pågått årligen med syftet att samla så många intresserade och kunniga på skogens mångfald som möjligt. Trots att kalhyggena breder ut sig, finns det intressanta skogar kvar, men kunskapen om dem är ofta bristande. När Forskningsresan är över är läget alltid ett annat. Vi brukar ha gjort mängder av fynd av arter; svampar, fåglar, lavar, mossor, kärlväxter, insekter. Det är svårt att bedriva god naturvård utan kunskapen om var de hotade arterna finns.
Forskningsresan är inte bara ett perfekt tillfälle för att få komma ut i skogen och få se en massa spännande arter. Det är också en samlingspunkt för skogsintresserade. Det finns alltid något nytt att lära sig, vare sig en har varit med sedan starten, eller är med för första gången. Runt 50 deltagare av alla åldrar brukar vara med varje år.
Med Forskningsresan vill vi rädda hotade skogar, hitta och lära oss arter, umgås med skogsintresserade och uppleva fantastisk natur som annars är svår att uppleva, då den brukar vara för avlägsen för bara en dagsutflykt. Men vi vill också sprida information om hotade skogar till allmänheten, skogsbolagen och politikerna.
Forskningen pekar på att ju fler arter som dör ut, desto mindre blir produktionen av den biomassa och andra ekosystemtjänster som bland annat vårt samhälle behöver. Med andra ord gäller det inte bara våra fantastiska skogar, utan också samhällets överlevnad. I slutändan hoppas vi att de skogar där knärot, lavskrika, tretåig hackspett, kandelabersvamp, doftticka, grön sköldmossa, lunglav och en mångfald av mykorrhizasvampar finns skyddas, så att också människor kan uppleva dessa våra sista spillror av naturskogar.
För mer information, kontakta Johan Moberg, samordnare Forskningsresan 2015 (073-8073644, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.).
DN: ”Staten måste sluta avverka sin egen skyddsvärda skog”
Enorm Sveaskogsavverkning, södra Norrbotten. Foto: Björn Olin - Helistock.se 2014
Använd statens skogar för att rädda skogens mångfald
Sveriges nya regering verkar glädjande nog vilja ta ansvar för att bevara skogens mångfald. Vi miljöorganisationer vill nu påminna om två viktiga pusselbitar: ökade anslag och kostnadseffektiva lösningar för skydd av skog.
Regeringen bör återkomma redan i vårbudgeten med en avisering om att den uteblivna förstärkningen för naturvård om en miljard genomförs 2016 i stället. Redan nu kan dock riktningen styras genom andra politiska beslut, som regleringsbrev och instruktioner. Nu måste vi använda vår gemensamma skog för att rädda mångfalden och på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt närma oss miljömålen. Detta kräver bland annat ändringar av de ägardirektiv som den förra regeringen införde.
Såväl den nya som tidigare regeringen har tydligt deklarerat att skyddsvärda skogar inte ska avverkas. Sittande regering har dessutom gått längre genom att uttala att den vill skydda alla de artrika naturskogar som finns kvar i Sverige. Budgetförslaget för 2015 med en förstärkning om en miljard till skydd och skötsel av värdefull natur var ett mycket viktigt steg i rätt riktning, även om det inte hade räckt för att nå vare sig nationella mål eller internationella åtaganden. Vid sidan av budget och anslag bör regeringen fatta politiska beslut, till exempel genom en ny skogspolitik, för att bromsa utarmningen av skogen och nå de miljömål som rör skog och skogsbruk. Och det är bråttom!
Svenska skogens mångfald är hotad. Nästan 1 800 skogslevande arter är upptagna på den nationella rödlistan över arter vars framtid är osäker. Dessutom är statusen för en majoritet av landets skogliga naturtyper oroväckande dålig. Skogens värde för friluftslivet urholkas i takt med att kalhyggen, produktionsskogar och plantager breder ut sig. Förstörelsen av livsmiljöer, kulturvärden och möjligheterna för turism är väl dokumenterad och fortsätter. I dag kalhuggs fortfarande många av de skyddsvärda skogar som regeringen sagt att den vill skydda.
Trots lagstiftning, miljömål och internationella överenskommelser fortsätter utarmningen av landets skogsekosystem. Riksdagens miljömål som rör skog nås inte. Hotet utgörs främst av dagens skogsbruk med kalhyggen som i princip den enda skogsbruksmetoden, samt dagens skogspolitik uppbyggd på devisen ”frihet under ansvar”. För att miljömålen ska kunna uppnås krävs dessutom att skogsbruket tar ett större ansvar än vad lagen kräver. Myndigheternas uppföljningar visar dock med all tydlighet att så inte sker.
Regeringen har en möjlighet att ta ett krafttag för att vända trenden. Som en viktig dellösning föreslår vi att statens egna skogsinnehav används för att uppnå de politiska målen för skogen. Statlig skogsmark ska förvaltas som ett föredöme och med höga naturvårdsambitioner. Det statliga skogsbolaget Sveaskog har jämförelsevis höga naturvårdsambitioner i sin miljöpolicy. Dock är det uppenbart att denna miljöpolicy, tillsammans med Sveaskogs nuvarande uppdrag, inte räcker för att säkerställa de skyddsvärda skogar som regeringen har uttalat att den vill skydda. Som en del av sin policy och miljöcertifiering avsätter Sveaskog frivilligt skyddsvärd skog för naturvård. Dock har bolaget en begränsning av hur stor areal skog som ska avsättas, vilket är en anledning till att Sveaskog nedklassar och avverkar tidigare avsatta, skyddsvärda skogar. Att ett statligt bolag avverkar skyddsvärd skog är en skandal i sig. Att dessutom ständigt ändra vilka skogar som är avsatta försvårar för regering och riksdag att uppnå miljömålen. Detta eftersom det är omöjligt att värdera avsättningarnas nytta för måluppfyllelse om det råder oklarhet kring om de blir kvar eller kommer att avverkas inom något decennium. Det är därför högst rimligt att Sveaskog, folkets eget skogsbolag, tar ett betydligt större miljöansvar än i dag och att de skogar staten själv kan styra över används för att nå miljömålen.
Vi föreslår därför att:
1 Regeringens direktiv för statens skogar och framför allt Sveaskog omformuleras för att skydda mångfald och gynna mångbruk. Dagens vinstkrav måste sänkas och fokus i direktiven bör ligga på att skapa ett varierat naturnära/miljöanpassat brukande och en grön infrastruktur som bland annat säkerställer spridningsmöjligheter för arter. Sveaskog har en ambitionsnivå om 20 procent naturvård om man räknar in hyggeshänsyn, avsatta skogar och de reservat som Sveaskog tillgodoräknar sig inom sin ambitionsnivå. Därför bör naturvårdsambitionen höjas, till en början till 30 procent naturvård. Det finns goda förutsättningar för detta om man ser till Sveaskogs skogar och ekonomi.
2 Samtliga statligt ägda skogar med höga naturvärden eller med höga värden för rekreation och friluftsliv ska ges långsiktigt, transparent och kvalitetssäkrat skydd. När statligt ägda skogar skyddas genom avsättning ska pengarna inte tas från anslaget för skydd av skog.
3 Regeringen beslutar om ett omfattande bytespaket som innebär att skogsmark från Sveaskog med låga naturvärden kan bytas mot skogar med höga naturvärden som i dag ägs av privata bolag och markägare. Tidigare erfarenheter av sådana byten visar att de rejält underlättar reservatsbildandet. Byten med flera markägare inblandade ska vara möjliga att genomföra.
4 Statens skog ska användas för att skapa grön infrastruktur. Restaurering och återuppbyggnad av värden på den statligt ägda skogsmarken skulle ge en ökad möjlighet till att uppnå målet i det internationella Nagoyaåtagandet som Sverige har skrivit under. Åtagandet innebär, bland annat, att fragmenteringen av de skogliga naturtyperna ska minska.
5 Regeringen beställer en ny inventering av naturvårdsvärdefulla skogar på statens mark. En sådan genomfördes framgångsrikt i början av 00-talet, och fick stor betydelse, i form av förbättrad information om sådana skogar. Tiden är nu mogen att göra detta igen, i syfte att förbättra kunskapsunderlaget genom att identifiera fler skyddsvärda skogar på statens mark.
6 Mångbruk, inklusive ekoturism, renskötsel och rekreation ska gynnas. I statens skogar måste betydligt större hänsyn tas till sociala värden, turism, urfolk och lokalbefolkning. Det är beklämmande att urfolket i Sverige år 2015 måste ta FN till hjälp för att få sin mark fredad från skogsförstörelse och gruvbrytning.
Majoriteten av svenskarna anser att den statliga skogen främst ska användas för bevarande av biologisk mångfald, rekreation, folkhälsa och mångbruk. Det är dags att regering och riksdag lyssnar på det.
Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen
Viktor Säfve, talesperson Föreningen Skydda Skogen
Sara Vikström Olsson, ordförande Fältbiologerna
Dennis Kraft, ordförande Sveriges ornitologiska förening – Birdlife Sverige
Statligt skogsskövling/Sveaskog, södra Norrbotten. Foto: Björn Mildh 2012
Stig-Olof Holm, Skydda Skogen debatterar med Skogsindustrierna i SvD
Sverige fortsätter slå ut sin egen natur
Det pågår i stort sett överallt en slakt av naturen, djurens och växternas livsmiljöer. Sverige fortsätter att slå ut sin egen natur, tvärt emot de olika avtal om att skydda naturen som svenska politiker undertecknat i FN och i EU, skriver Stig-Olof Holm, Föreningen Skydda Skogen.
Vi behöver naturen för vår försörjning, mat, biobränsle, för naturupplevelser. Med ökande miljöförstörelse minskar dessa möjligheter. Det finns två huvudsakliga typer av miljöförstörelse, en mindre allvarlig där naturen kan läka skadorna efter en tid. Detta gäller till exempel vissa utsläpp av föroreningar. Sedan finns det en allvarligare typ som inte går att läka, den är irreversibel. Det gäller bland annat utrotandet av arter, utslagningen av den biologiska mångfalden. Den största orsaken till detta på global nivå är omvandlingen av arternas livsmiljöer, deras så kallade habitat. Den omvandlingen sker främst genom areella näringar som jord och skogsbruk.
I Sverige utgör skogsbruket, på det sätt det nu vanligtvis bedrivs, det största direkta hotet mot naturen och dess olika arter. Merparten av de hotade arterna finns nämligen i de svenska skogsekosystemen, cirka 2000 av totalt cirka 4000 hotade arter.
Det pågår i stort sett överallt en slakt av naturen, djurens och växternas livsmiljöer. I Sydostasien bränns skogar ner och i dess ställe planteras oljepalmer. Stora delar av Östersjöns botten är periodvis syrefri, den har dött som en effekt av övergödningen av havet. I delar av Norrbotten och Västerbotten har skogsbolagen hunnit fram till slutfasen i förstörelsen av skogarna. Där tjäderspelen fanns bara för några år sedan breder kalhyggena ut sig mot horisonten, där har även själva marken, stenbumlingar, stubbar välts över ända av de våldsamma markberedningsmaskinerna.
Denna massaker på naturen är allt jämt tillåten i ett land som Sverige, ett land där FN:s första miljökonferens hölls redan år 1972. Det är enligt terrängkörningslagen förbjudet att med en fyrhjuling ens orsaka små skador på markens växttäcke, samtidigt tillåts skogsbolagen att fullständigt massakrera de svenska skogarna, orsaka miljöskador för århundraden in i framtiden! Man vet inte om man ska skratta eller gråta åt eländet. Om man nöjde sig med att enbart kalhugga kunde kanske en skog komma åter inom låt säga 200 år, men nu sätts dessutom plantor från växthus i rader på hyggena, medan i stort sett alla naturligt etablerade träd röjs bort. Det innebär att det kan ta mycket längre innan en vanlig skog kan återetableras, för först måste ju plantagerna kalavverkas så att ett nytt hygge kan skapas, där vanlig blandskog sedan kan återetableras.
Var ska under dessa hundratals år arter som lavskrika, göktyta, rosenticka, slaguggla, tretåig hackspett med flera kunna överleva, i de få procent av naturen som tillåts bli reservat? Detta är knappas möjligt. Sverige fortsätter att slå ut sin egen natur, tvärt emot de olika avtal om att skydda naturen som svenska politiker undertecknat i FN och i EU.
Det skulle vara enkelt, samt sannolikt även kostnadseffektivt, att bruka skogen på ett sätt som samtidigt kunde bevara skogarnas växter och djur, ge bra ekonomi, vidare även en mängd andra ekologiska tjänster som jakt, bioenergi, renskötsel, turism, friluftsliv. Det handlar om att enbart punktunderröja innan avverkning, avverka skog uppdelat i mindre områden, återbeskoga främst genom naturlig föryngring och enbart vid behov kompletteringsplantera, samt ungskogsröja för att få blandskog, inte barrträdsmonokulturer, och så vidare. Ett exempel i mängden är att för att undvika fortsatt minskning av talltita krävs bevarande av områden med intakt buskskikt, då måste underröjningen anpassas.
När man tar upp dessa förslag med ledningen inom de olika skogsbolagen, skogsförmän, maskinentreprenörer, personal vid skogsstyrelsen, virkesinköpare, etc. får man intrycket av att de är okunniga om vad de ställer till med. En anledning till detta kan vara att de lärt sig att det så kallade ”landskapsanpassade skogsbruket”, där skydd av skog koncentrerats till vissa områden, skulle kunna klara miljön. Det är en grov förenkling av en modell som baseras på Robert MacArthur och Edward Wilsons studier på öar ute i hav och sjöar under 1960-talet.
Jerry Franklin, som under 1980- talet först introducerade det landskapsanpassade skogsbruket i västra USA, varnade redan då för förenklingen när teorin överförs till skogsmarker, att det inte räckte att enbart spara vissa områden. Han menade att man även måste anpassa skogsskötselmetoderna överallt där skog avverkas för att klara mångfalden. Vem är ansvarig för att informationen från forskarna om hur man i ska underröja, avverka, återbeskoga, etc. för att klara miljön och andra ekologiska tjänster inte kommit fram till praktikerna där ute i ”verkligheten”? Det handlar ju faktiskt om brott mot miljöbalkens artskyddsförordning. Förhoppningsvis kan felen rättas till.
De böcker och rapporter som ges ut från Skogsstyrelsen om skogsskötsel bör uppdateras så att det som framkommit inom forskningen de senaste åren tas med. Ett annat viktigt incitament är ekonomin. I USA och Kanada har man sedan länge infört ett system som ger skogsägaren betalt för andra ekologiska tjänster än produktion av barrträdsvirke. Stora summor utbetalas för skydd av äldre skog och för skogsbruk som bevarar biologisk mångfald och som innebär inlagring av kol så att klimatförändringar motverkas.
Ett liknade system bör införas även i Sverige. Tidigare kunde skogsägare få vissa bidrag för olika skogsbruksåtgärder men som då handlade om hård exploatering av naturen, till exempel avverkning av glesa naturskogar. Det systemet kunde kanske stå som mall för ett nytt system, men nu för betalning av skogsskötsel som ger flera olika ekologiska tjänster.
Läs Anders Wirdheim, SOF - BirdLife, Sveriges svar här
Podcast och inventeringsrapport om Rönnbäck
Nu släpper vi rapporten från sommarens inventering! Tillsammans med Fältbiologerna och Stoppa Gruvan i Rönnbäck var vi i Rönnbäck för att undersöka naturvärdena i den skog som hotas av Nickel Mountains planer på en gruva. Vi hittade 45 rödlistade arter och ytterligare 28 signalarter, med totalt över 600 fynd av rödlistade arter. Ladda ner rapporten här.
Vi har också spelat in en podcast med Elin Götmark från Skydda Skogen och Nina Hansson och Cia Odelberg från Stoppa Gruvan i Rönnbäck. Den är ungefär en timme lång och är ett samtal om vad gruvbolagets planer egentligen skulle innebära, hur vi kan göra motstånd mot dem, och vad vi gjorde på skogsinventeringen i somras:
För att få ett annat perspektiv på frågan hade Elin också ett samtal kring ett fikabord med medlemmar i Förbundet Allt åt Alla Umeå, om problemen kring hur våra gemensamma resurser privatiseras, hur vi kan skapa allmänningar, och uppdelningen mellan stad och landsbygd:
Film om gruvhotet mot Rönnbäck
I somras gjorde Skydda Skogen en skogsinventering i Rönnbäck i Västerbotten tillsammans med Fältbiologerna och föreningen Stoppa Gruvan i Rönnbäck. Filmen ovan spelades in i samband med inventeringen.
Rönnbäcksnäset blev en ö när småtjärnarna runtomkring dämdes upp till ett stort kraftverksmagasin på 50-talet. Idag står de som bor i trakten inför nästa stora hot: en gigantisk nickelgruva. IGE Resources/Nickel Mountain har beviljats tre bearbetningskoncessioner för Rönnbäcken utanför Tärnaby: ett storskaligt, kontroversiellt högriskprojekt med nickelbrytning i öppna dagbrott i område med asbest i Umeälvens övre del.
Rönnbäck utgör hjärtat av Tärnas historia och är samiska åretruntmarker. FN har för första gången gått in i ett gruvprojekt i Sverige och meddelat regeringen att all gruvverksamhet i Rönnbäck måste stoppas tills FN utrett ärendet. Utredning pågår av FN:s rasdiskrimineringskommitté (CERD).
Det tänkta gruvområdet är lika stort som Umeå, eller Stockholms innerstad plus Södermalm och Bromma, och kommer att innefatta damm, buller, läckage till mark/vatten, gråbergsupplag, avfallsdeponier, anläggningar, vägar, sandmagasin och dammar. Enbart trafiken till och från gruvområdet skulle förändra Hemavan Tärnaby i grunden. Ingen kan med säkerhet veta vilka konsekvenserna kommer att bli för miljö, hälsa, turism och djurliv eller vad som händer när det läcker ut gifter i vattenmagasinet Gardiken.
Läs mer på föreningen Stoppa Gruvan i Rönnbäcks hemsida
Remiss om skogsbruk och klimat
Skydda Skogen har skrivit en remiss på SOU 2014:50, "Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten". Utredningen handlade mest om jordbruk och vattenfrågor, och tog inte upp skogsbruk speciellt mycket, trots att 56% av Sveriges yta är produktiv skogsmark och skogsbruk bedrivs på nästan 95% av den marken.
Huvudpoängen i vår remiss är att kalhyggesbruk släpper ut mycket växthusgaser, och att biobränslen från skogen knappast är någon universallösning på klimatproblemen. Visserligen lagrar uppväxande träd in kol, men det tar lång tid innan det kan kompensera för den skog som stod där innan avverkningen. Det går inte heller att bara titta på kolet som lagras i de levande träden - i gammal skog finns mycket kol lagrat i marken, bland annat i mykorrhizan, och kalhyggen läcker ut mycket växthusgaser. Det tar lång tid för den uppväxande skogen att lagra in lika mycket kol i marken igen. Tidsfaktorn är viktig eftersom vi måste minska utsläppen av växthusgaser omedelbart, för att minska den globala uppvärmningen. Istället för att hugga ner mer skog måste vi minska uttaget. Vi måste också ändra skogsbruksmetoderna för att gynna kolinlagring, biologisk mångfald, och mångbruk.
Läs mer i vår remiss, där du också hittar många vetenskapliga referenser.
Brev till Riksdagen
Till samtliga ledamöter i Sveriges riksdag.
Bifogat finner Ni ett brev från föreningen Skydda Skogen om sambandet mellan omställningen till en hållbar ekonomi, klimatet, och den biologiska mångfalden. Brevet innehåller en redovisning av forskningsläget samt rekommendationer för det svenska skogsbruket. Föreningens slutsats, baserad på artiklar i ledande vetenskapliga tidskrifter, är att uttagen ur skogen måste minska starkt för att rädda klimatet och den biologiska mångfalden.
Föreningen ställer gärna upp för diskussioner i ämnet.
Ordkonstnären och pinnplockerskan från Värmland, Maria ”Vildhjärta” Westerberg tog med skogen till stan när hon uppträdde nyligen på Kulturhuset i Örebro inför en hänförd publik. Med sig på scen hade hon, förutom en skog av pinnar, sin kärlek, vän och kollega musikern och permakulturisten Johannes Söderqvist, som med sång och gitarr framförde texter skrivna av Maria, som han och musikerkollegan Frida Granström tonsatt.
Maria berättade om sitt liv, sin ”du-relation” till skogen, men framför allt fylldes kvällen av en skog av pinnar, pinnar som tillsammans med Maria ivrigt ville berätta något om vår samtid, om urskogens tidlöshet. Pinnarna berättade om vad det är att vara människa, om vår inre flod av kalla och varma strömmar av burleska, glada, arga, pretentiösa, sköra, starka, visa, vördnadsfyllda och brutala sidor, men inte minst berättade de om vad som går förlorat där ute. De berättar om att skönheten är levande och hur man känner sig efter en resa till ryska Karelen där man fått uppleva urskogar med silverfuror från medeltiden skövlas av svenska Ikea. Pinnarna skickades runt i publiken likt en bäck av skulpturer.
Maria presenterade också sin nya bok: "Hjärtklappning", och den relativt nyutgivna skiva: "Det luktar räv", som bygger på hennes texter. En skiva som Johannes Söderqvist och Frida Granström ligger bakom. Kvällen bjöd på bok- och infobord, samtal om skogen, signering av böcker, ekofika och den sällsamma magi som uppstår när människor som älskar skogen möts.
Evenemanget som drog fullt hus arrangerades av Hopajola, föreningen Skydda Skogen, och Naturskyddsföreningen i Örebro län, med stöd från Leader Mellansjölandet.
Evenemanget var den första i en rad författaraftnar som äger rum under hösten/vintern 2014. Nästa författarafton gästas av författaren och multikonstnären Thomas Tidholm, som bjuder på poesi, musik och film. Missa inte det!
Karats-Råvåvve vildmark är ett stort gammelskogsområde utanför Jokkmokk som Skydda Skogen i flera år kämpat för att det ska bli skyddat.
Den 12-15 september far vi dit igen. Den primära uppgiften är att inventera två stora avverkningsanmälningar som, om de huggs, kommer leda till fragmentering av det nästan helt obrutna landskapet. Det är en fördel att resa upp på hösten när myggen är borta och förutsättningarna för att hitta sällsynta svampar i tallskogen är goda. Vi far också dit för att samla kraft och inspiration till att ta nya tag för lyfta frågan politiskt och få till stånd ett varaktigt skydd av skogen.
Både erfarna inventerare och nybörjare är välkomna att följa med! Det kommer finnas möjlighet att få bidrag till resekostnaden från Skydda Skogen. Säg också till om du inte kan åka med upp nu men är intresserad av att vara med i kampen för KRV-skogen framöver.
Kontakt: Lisa Behrenfeldt
070-462 03 73 Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Expressen/kultur: Förödelsen började för decennier sedan
Lars Gustafsson återvänder hem efter branden.
"Det rättsliga ansvaret ligger hos Stora Enso och skall det återstå någon tilltro till det svenska rättsväsendet är det där en domstol självklart bör placera skulden och betalningsansvaret. Att skicka fakturan på så där 400 miljoner kronor till en av slumpen utvald maskinoperatör vore ett vidrigt rättsövergrepp."
Många har drabbats negativt av den stora branden i Västmanland. Nu har diskussionerna tagit fart om det går att göra något positivt för naturen och samhället av den brända skogen. Eftersom det är ovanligt att så stora områden brinner, och det saknas stora skyddade skogsområden i södra Sverige, inte minst med brandhistorik, föreslår nu Skydda Skogen att Naturvårdsverket utreder om det går att göra området till en stor nationalpark.
Skydda Skogen noterar Sveaskogs förslag om att göra deras 1500 hektar skog, som påverkats av den stora skogsbranden i Västmanland, till ekopark. Det är ett intressant initiativ från det statliga bolaget. Men enligt föreningen Skydda Skogen finns det fog för oro över statens verkliga naturvårdsambitioner med ekoparksförslaget i det brandhärjade området.
- Skydda Skogen ser en risk när Sveaskog vill avsätta 1500 hektar för dem ganska obrukbar bränd skog. Vi fruktar att bolaget kommer att leta reda på 1500 hektar redan avsatt skog för att klassa ner den till produktionsskog och på så sätt kompensera för de 1500 hektaren bränd skog de nu avser bilda ekopark av, det säger Elin Götmark, styrelseledamot i Föreningen Skydda Skogen. Det finns en stor risk att deras ekoparksförslag blir ett nollsummespel för naturvården om inte bolaget garanterar att ekoparksarealen är ett extra åtagande som inte berör arealen som redan undantagits till naturvård. Att förlora fler naturvårdsskogar till skogsbruk är något Sverige inte har råd med.
Dessa farhågor är inte ogrundade. Ideella naturvårdares granskningar har funnit flera exempel från Norrbotten där Sveaskog först avsatt en äldre naturskog med höga naturvärden för att sedan klassa ner området och återta det till produktion och kalavverkat, till exempel skogarna vid Melakträskliden. Denna typ av hantering av Sveriges sinande areal med biologiskt värdefulla skogar är inte hållbart.
Skydda Skogen ser hellre en bred överenskommelse där staten via Naturvårdsverket tar ett helhetsgrepp på det stora skogslandskapet som brunnit i Västmanland genom att låta naturlig skog få en möjlighet att återkolonisera detta landskap, så som naturen gjort i årtusenden innan industriskogsbruket började bemästra skogslandskapets utseende och dynamik.
Skogsbrand är en naturlig del i skogslandskapens utveckling där vissa delar av skogslandskapet brinner ofta, medan andra delar aldrig brinner. Vissa träd dör och andra överlever. De levande träden blir föräldrar till kommande generation naturskog då deras frön gror i den brända marken. De döda träden blir hemvist för en stor mångfald av insekter och vedsvampar som hjälper till med nedbrytningen av veden så att den kommande trädgenerationen får näring att växa upp.
- Branden har gett skogslandskapet ifråga en möjlighet att återfå en naturlig struktur med allt vad det innebär av till exempel en större lövrikedom, stora mängder död ved, flerskiktad skog och en skog med en större trädslagsblandning än de planterade monokulturer av tall eller gran som vanligtvis dominerar det svenska skogslandskapet, säger Stig-Olof Holm, styrelseledamot i föreningen Skydda Skogen. Lövskogen får också en chans att ta plats i skogslandskapet efter skogsbranden vilket gynnar en typ av biologisk mångfald som idag är mycket utsatt efter Skogsindustrins lövträdsutrotning med hormoslyr och fickning under 1960- och 1970-talet, och skogsnäringens idag ganska ensidiga satsning på gran- och tallplantor.
Sveaskog och de andra skogsägarna inom det brända området tillsammans med Naturvårdsverket, Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen kan göra skogsekologin och naturvården en stor tjänst och låta stora delar av området bli skyddat som naturreservat, för att därefter bli en nationalpark, där forskningen kan följa den utveckling skogen naturligt ska ha och då också kunna innehålla en biologisk mångfald som är viktig för de ekosystemtjänster som vi människor är helt beroende av.
- Skydda Skogen ställer gärna upp med artkunskap om inventeringar skall utföras, säger Elin Götmark, Skydda Skogen.
Föreningen Skydda Skogen
Elin Götmark: 070-6787423
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
www.skyddaskogen.se
Inventeringskurs 12-14 september
Naturskogarnas svampar - vedsvampar i fokus
- Kunskap räddar skog!
Inventeringskursen riktar sig till både nybörjare och mer erfarna naturvårdare och svampintresserade som vill lära sig mer om svampars artrikedom och deras ekologiska roll i skogliga ekosystem. Vi kommer att lära oss hur man känner igen vedsvampar i fält. Fokus kommer att ligga på vilka miljöer och strukturer som är viktiga för svampar. Vi kommer även att diskutera inventeringsmetodik samt hur svampar kan användas i praktiskt naturvårdsarbete. Alla svampfynd som gjorts över helgen kommer att sammanställas och rapporteras in av kursdeltagarna till Artportalen. Kursen äger rum i ett av Sveriges mest primitiva och naturnära ekoturismanläggningar, Åfallet Naturby: www.naturby.se
Under kursen kommer vi att kartlägga naturvårdsintressanta arter i naturskogsområden som Skogsnätverket i Örebro län kämpar för att de ska bli naturreservat.
Skogsnätverket i Örebro län och Skydda Skogen arrangerar tre inventeringskurser i Tylöskog under 2014. Kursen om vedsvampar är den sista 2014.
Kursen äger rum i skogslandskapet Tylöskog, södra Örebro län.
Vår kursledare: Olli Manninen - vedsvampsexpert och naturskyddare från Finland.
Olli Manninen är en av Nordens främsta fältinventerare och vedsvampsexpert. Olli har dokumenterat en stor mängd skogar i Norden, men även i nordvästra Ryssland. Hans kunskaper har räddat många hotade skogsmiljöer. För detta viktiga arbetefick Olli Nordens största miljöpris från Nordiska rådet. Olli Manninen har genom sitt enorma engagemang för våra kvarvarande gammelskogar både bidragit till att stora arealer skogsmark skyddats och inspirerat och utbildat många att värna vårt naturarv.
Pris: 580 kr. För medlemmar i Skydda Skogen och medlemmar i Skogsnätverket i Örebro län.
Pris för övriga: 1100 kr
Ingår i kurspriset:
Boende i tältkåta med 3-7 platser. Vegetarisk och ekologisk mat för hela helgen.
Anmälan och bokning:
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. eller ring till Viktor Säfve: 076 - 1148811.
Kursavgiften betalas i förskott till plusgiro: 412681-9 (Föreningen Hjärtats Eko). OBS! Skriv "skogssvampkurs" och namn vid betalning. OBS! Anmälan är bindande och återbetalas inte vid avanmälningar inom en vecka från kursstart.
PROGRAM:
Fredag:
18:00 Kursen startar med välkomstmiddag.
19:00 Introduktion till kursen och presentation av kursledare och deltagare.
19:45 - 21:00 Föreläsning om inventering och om vedsvampar och naturskog.
21:00 - 22:00 Bildvisning om situationen för den svenska skogen (med föreningen Skydda Skogen)
Lördag:
08:00 Frukost.
09:00 Genomgång om inventeringsmetodik och utrustning.
09:45 Kort presentation av de skogsbiotoper vi ska inventera och utdelning av kartor.
10:00 Skogsexkursion.
13:00 Lunch i fält.
13:30 - 17:30 Exkursionen fortsätter.
18:00 Middag i Naturbyn.
19:00 - 21:00 Utställning av artfynd och art- bestämning, samt litteraturtips.
Söndag:
08:00 Frukost.
09:00 Skogsexkursion.
13:00 Lunch i skogen.
14:00 Vi åker tillbaka till Naturbyn för att gå igenom fynden.
16:00 Vi avslutar kursen.
Bra att ha med sig:
• Sovsäck som tål svala/kalla nätter.
• Kläder efter väder (STÖVLAR eller täta kängor!)
• Penna och papper.
• Kniv • Svampkorg och låda / lådor med många fack till småsvampar/kollekt.
• Lupp (om du har tillgång till en).
• Kamera (om du har tillgång till en).
• GPS (om du har tillgång till en).
• Litteratur om svampar (om du har tillgång till det).
Anmälan och bokning:
Maila - Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. eller ring Viktor Säfve: 076 - 1148811. Anmälan är bindande!
För information som rör boende, mat och ditresa, maila Åfallet Naturby: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. eller ring Viktor: 076 – 11 48 811
Hjärtligt välkomna!
Arrangörer: Hjärtats Eko och Skogsnätverket i Örebro län (Hopajola, Skydda Skogen, Fältbiologerna, Naturskyddsföreningen och Studiefrämjandet). Skogsnätverket samordnas av HOPAJOLA
Skydda Skogen överlämnade på 24 mars 2015 sin nya rapport om artskyddet i den svenska skogen till miljöminister Åsa Romson, direkt efter att föreningen avslutat en välbesökt press- och informationsträff i Stockholm. Mijöministern var mycket positiv till Skydda Skogens arbete och lovade att läsa rapporten både som jurist och som miljöminister. Hon sa även att rapporten om artskyddet i skogen passade bra inför det att man nu skall se över skogspolitiken. På bilden Michael Nilsson, författaren till rapporten och ministern. Foto: Robert Svensson.
bild: Kerstin och Per-Anders Persson (2011), Hassela.
