Yxsjöområdet, ett för södra Sverige unikt skogsområde strax öster om Göteborg, hotas nu av en planerad skogsavverkning. Inom det planerade avverkningsområdet har ett tiotal rödlistade och fridlysta djur- och växter noterats vars miljöer nu hotas förstöras eller skadas. Flera miljöorganisationer protesterar mot planerna och har begärt att skogsstyrelsen skall stoppa avverkningen.
Yxsjöområdet bedömdes 2015 i en naturutredning* som ett av våra värdefullaste skogsområden. En så stor areal västlig gammelbarrskog tillsammans med rik förekomst av lövdominerad brandskog som vid Yxsjön går knappast alls att hitta längre. Området har en mycket rik mångfald med över 50 kända rödlistade arter. Trots detta hotar nu en avverkning att genomföras mitt i områdets kärna där ett flertal fridlysta och rödlistade arter förekommer. Även ett flertal fornlämningar har hittats vilka riskerar att förstöras.
Här presenteras ett unikt tidsdokument efter 50 års studier av tjäderns liv och leverne i Tyresta nationalpark. 1 300 hektar av nationalparkens totala yta på 1 970 hektar utgörs av riktig urskog och den är faktiskt belägen så nära som endast två mil från centrala Stockholm. Svante Joelsson har där följt tjädrarna under årets alla tider sedan 1965. Med sig har han haft kameran och fotograferat fåglarna, lekplatserna, spelet, myllgroparna, spåren i snön, de mäktiga gammeltallarna - varav många började växa redan på 1500-talet - och mycket annat av livet i den vackra skogen.
Boken skildrar således till stor del Tyresta och tjädrarna där, men de båda författarna har också valt att sätta in tjädern i ett större sammanhang. Inledningsvis behandlas områdets historia som sträcker sig 9 000 – 10 000 år tillbaka i tiden och följs sedan upp med myter kring tjädern och dess förekomst som motiv från runristningar till kända konstverk.
Vidare har tjädern under lång tid varit en för människan mycket betydelsefull fågel. Den jagades för matens skull, den användes flitigt i byteshandel och på vissa håll betalades skatt med tjäder. Givetvis har den varit viktig för många av skogens andra djur och fåglar och är så än idag. Ett kapitel beskriver utförligt tjäderns naturliga fiender. Att minimera risken för att bli dödad av till exempel en kungsörn, duvhök eller en mård skriver författarna är något tjädern sedan långa tider är anpassad till under förutsättning att urskogen är intakt och konstaterar att när skogen inte längre kan erbjuda bästa tänkbara skydd på grund av skogsbruk ökar predationen från rovdjur.
Urskogen i Tyresta jämförs även med andra skogar och skillnaderna mellan gammelskogen och industriskogen tas upp. Läsaren får en utförlig beskrivning av varför bevarandet av stora sammanhängande av människan opåverkade gamla naturskogar är av stor betydelse för tjädern.
Innan den stora skogsbranden i Tyresta 1999 hyste området ett av Sveriges största tjäderspel med hela 28 tuppar. Något som historiskt inte varit alldeles ovanligt, men som i takt med det storskaliga kalhyggesbrukets omfattande avverkningar av tjäderns naturliga livsmiljö blivit alltmer sällsynt.
Tjädern är en av våra mest arealkrävande arter och i boken hänvisas till forskning som bedrivits i Muddus nationalpark som visar att där finns tre till fyra gånger så mycket tjäder jämfört med vad som finns i de skogsbrukade områdena utanför. 700 hektar sammanhängande skog är en siffra som nämns för att en lokal tjäderpopulation ska överleva.
Slutligen bjuder Svante Joelsson och Bengt Oldhammer läsaren på sina tankar om tjädern och framtiden och efter att ha avhandlat en rad hot och möjligheter skriver de:
”Den som granskar de här pusselbitarna ser genast ett mönster. De direkta och indirekta effekterna av skogsbruket är största problemet. Vi kan först som sist slå fast att skogsbrukad mark aldrig någonsin kan ersätta urskogens och gammelskogens kvaliteter, varken för tjädern eller övrig biologisk mångfald. Originalet är oslagbart.”
Tjädern och urskogen är en innehållsrik, vacker och lärorik bok. Högst sannolikt mycket givande för såväl skogsbrukaren, jägaren, ornitologen som den allmänt naturintresserade.
Den nuvarande FAO-definitionen av skog misslyckas med att särskilja riktiga skogar från planterade trädbestånd för industriell produktion. Definitionen (från år 2000) lyder: ”Mark inom ett sammanhängande område större än 0,5 ha där träden har en höjd av mer än fem meter och där träd har en kronslutenhet av mer än tio procent eller har förutsättningar att nå denna höjd och kronslutenhet på plats.”/p>
Denna vaga definition orsakar allvarliga konsekvenser; den globala politiken påverkas gällande ekonomi, miljö och sociala frågor vilket inkluderar FN-organ såsom klimatkonventionen UNFCCC och Världsbanken. Dessa instanser stödjer därmed utbredningen av trädplantager för att kompensera industriutsläpp av växthusgaser, istället för att minska utsläppen vid källan. Denna politik uppmuntrar ”landgrabbing” (illegala markanspråk) och förändrad markanvändning vilket förstör den biologiska mångfalden, åsamkar mark- och vattenresurser skada, och sällan gynnar ursprungsbefolkningar och lokalsamhällen.
Som en följd av definitionen, beräknar FAO globala förändringar i “skogstäcket” enligt en förenklad "one-size-fits-all"-strategi. Detta gör att i princip nästan alla grupper av träd och icke-träd, inklusive avskogade områden och kalavverkade plantager, räknas som "skog". Föga förvånande, blir statistiken inkonsekvent och förvirrande, och läggs ut som en dimridå för att dölja de långsiktiga effekterna av förlust av skog och trädplantageutbredning i förhållande till de allvarliga framtida sociala, ekonomiska och klimatförändringarna. Skogar är komplexa, dynamiska, naturliga träd- dominerande ekosystem som utvecklats under tusentals år genom processer vilka också har påverkats av skogsberoende folk med sin ekologiska nisch.
Ändå betraktar FAO skogar som råa källor till trä och kol som kan handlas på globala marknader. Ett trädplantage är ett landområde som avsiktligt planterats med träd av människor, för produktion av trä eller råvaror som gummi, kaffe, nötter mm., i syfte att producera nyttomaterial, livsmedel eller bränsle. Trädmonokulturer utgörs ofta av ett enda icke-inhemskt trädslag (ofta invasivt) och saknar annat liv bortsett från sjukdomar, skadedjur och ogräs, vilket kräver intensiv användning av giftiga jordbrukskemikalier. Skapandet av dessa förstör biologisk rik mångfald, vilket inkluderar både naturliga gräsmarker och skogar. De torkar ut torv- och våtmarker vilket leder till frekventa och omfattande bränder som orsakar oåterkalleliga ekologiska skador.
Eftersom FAO bakar in skogar och plantager i samma definition främjar de utbredningen av industriella trädplantager. Skogarnas möjligheter att bidra till mark, vatten, syre, mat och livsmiljö för otaliga arter överskuggas. Industriella trädplantager medför negativa effekter som skogar inte gör medan skogar tillhandahålla tjänster som plantager inte gör. En bättre skogsdefinition för FAO kan vara: "En skog är ett komplext naturligt ekosystem, dominerad av inhemska träd, med en hög grad av biologisk mångfald, där de flesta träd har föryngrats utan påverkan från människor. Struktur och sammansättning bestäms huvudsakligen av naturlig påverkan." Detta kan även inbegripa restaurering av den naturliga livsmiljön i form av semi-naturliga eller planterade skogar. Vissa träd- och djurarter måste återinföras, särskilt i tropikerna där många träd inte pollineras av vinden utan istället av insekter, fåglar eller fladdermöss.
FAO bör tydligt särskilja mellan vad som ekologiskt är en skog, och vad som inte är det. Omfattande listor över de definierande egenskaperna hos skogar behöver sammanställas i jämförelse med egenskaperna hos trädplanteringar. Denna separation skulle möjliggöra mer korrekta och användbara utvärderingar och analyser gällande skogs- och plantageresurser, vilket gynnar både regeringar och FN-organ. FAO måste ta ansvar för de ekologiska och sociala skador som blivit följden av denna subjektiva och oansvariga definition av ”skog” om deras verkliga avsikt är att stoppa avskogningen, motarbeta klimatförändringarna och skapa en hållbar global ekonomi som kan gynna alla.
Amanda Tas och Wally Menna
Artikeln har tidigare publicerats på Engelska i ECO
Flygning skadar allvarligt dig själv och personer i din omgivning.
Träffar: 1263
Tre forskare presentar på DN debatt sin utredning om att flyget bör beskattas lika mycket som bilen. Det är en bra början till att minska utsläppen från flyget. Forskarna ger rekommendationer för att införa en varudeklaration (t. ex. rubriken ovan) samt för att införa en passagerarskatt vilka vi tillstyrker. Regering har plockat upp förslaget om flygskatt från utredningen, men alliansen och SD hotar att rösta ner förslaget. Samtidigt arbetar dock regeringen på en flygstrategi som syftar på att uppnå en "hållbar framtid" genom att stimulera flygtrafiken. I det hänseendet har Centern rätt som kallar regeringens förslag om flygskatt för symbolpolitik.
De tre forskare föreslår dessvärre även att inblandning av biobränslen i drivmedel ska subventioneras, vilket är ett felsteg ur många synvinklar. För när organiskt material eldas upp frigörs det koldioxid. Faktumet att levande växter binder koldioxid från luften kan inte kompensera för det, särskilt inte på kort sikt: det tar 50-100 år att kompensera för utsläppen från skogsbiobränslen. Under denna tid leder ersättning av fossila bränslen med biobränslen de facto till högre utsläpp än fossila bränslen. Bioenergiförespråkare är därför medskyldiga till skövlingen av regnskog för att producera palmolja som blandas in i diesel härhemma, så att vi kan köra "förnybart". Men skogsbruket är inte snällare i Sverige eller Europa. I The Guardian gick det att läsa hur skyddade skogar i Europa offras för att nå EU:s mål för "förnybart". Även här i Sverige finns det personer som förespråkar att vi ska fälla just naturreservaten för att elda upp dem. Att vi behöver den biologiska mångfalden för vår överlevnad glöms lättvindigt bort.
Klimatproblemet och minskad oljetillgång kommer så småningom göra fortsatt ekonomisk tillväxt omöjlig. Vi menar att ett mycket bättre alternativ är att snabbt men på ett ordnat sätt ställa om samhället till att minimera utsläppen av växthusgas från alla källor. Men när även miljöminister Karolina Skog (Mp) hävdar att vi i det rika Sverige behöver BNP-tillväxt framöver så känns det som att insikten inte kommit ännu. Olika ekonomer har gett förslag på hur man ska komma tillrätta med tillväxtens negativa effekter på människor och miljö. Exempelvis har Thomas Piketty föreslagit en politisk styrning av kapitalismen för att minska det hot mot demokratin som ökande inkomstklyftorna medför medan Peter Victor har föreslagit en ekonomisk modell för att minska tillväxten i syfte att begränsa ödeläggelsen av planeten.
Nyligen nåddes världen av nyheten att Arktis är 20 grader varmare än vanligt, vilket tydliggör att det krävs mer från politiken än symbolhandlingar. Nya flygplatser som den i Sälen som håller på att byggas med investeringsstöd från staten ska aldrig tas i drift. Stora motorvägsprojekt måste läggas ner. Skogsavverkningar borde drastiskt minskas och hela jord- och skogsbruket klimatanpassas. Det som vi främst bör göra är mindre av allt. Minskad konsumtion, kortare arbetstider. Den som förespråkar teknologiska framsteg som lösning: upp till bevis. Under tiden måste resten av samhället ställa om för tiden har gått ut.
Det är lätt att förlöjliga den tillträdande USA-presidenten för hans klimatförnekande och anti-vetenskapliga attityd. Men att säga en sak och göra en annan är om möjligt ännu värre. Att få folk att tro att tillväxten kan fortsätta genom en "grön omställning" eller "bioekonomi" är lurendrejeri - planeten är inte oändlig. Klimatet hjälps inte av att skjuta skattemedel till att subventionera biobränslen för att fortsätta med "business as usual". Men om Sverige tar på sig ledartröjan, och gör en riktig omställning till ett utsläppsfritt samhälle, kommer det säkerligen finnas möjligheter att exportera hållbara lösningar också.
David van der Spoel, Elin Götmark, Skydda Skogen
Remissvar nationella skogsprogrammet
Träffar: 1077
Nu har föreningen skickad in remissvaret på de fyra delrapporter i det nationella skogsprogrammet. Rapportena tyckte föreningenvar spretiga, utan t.ex. en tydlig definition av vad som är hållbart skogsbruk. Föreningen ifrågrasätter därför såväl grunden för det nationella skogsprogrammet själv, vars vision var: "Skogen – det gröna guldet - ska bidra till jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en hållbar bioekonomi.
Fjällnära gammelskogar ska inte avverkas. Hjälp till att påverka politiker genom att skriva under kampanjen här!
Se även bildspelet om området som Kristina Bäck gjort härnedan.
Kampen om Yxsjöområdet fortsätter
Träffar: 947
Yxsjöområdet i Härryda kommun är en av få gamla skogsområden i Västra Götaland. Där häckar tjäder och bivråk men där finns även många andra skyddsvärda arter. Och där vill trafikverket bygga den nya höghastighetsbanan mellan Stockholm och Göteborg, vilket föranlett kommunen att planera en stad nära spåret - trots att inget löfte finns om en station. Läs mer här på SVT.
Film om Messlingen
Träffar: 1475
Se Kristina Bäcks bildspel/film om den hotade fjällnära skogen Messlingen!
Byggplaner hotar hundratals naturvårdsarter
Träffar: 1860
Härryda kommuns planerade nya stad söder om Landvetter utgör ett omfattande hot mot mycket värdefull biologisk mångfald. Detta då kommunen planerar att bygga den nya staden mitt i Yxsjöområdet, ett för södra Sverige unikt naturområde, med förekomst av hundratals naturvårdsarter. Flera miljöorganisationer är starkt kritiska och länsstyrelsen som tidigare föreslagit området som naturreservat har uttryckt kritik mot projektet.
Visionen om en ny stad strax öster om Göteborg har de senaste fem åren växt sig allt starkare bland Härryda kommuns ledande politiker. Val av plats för staden och visionen har dock gjorts utan att kommunen genomfört naturinventeringar eller miljökonsekvensanalyser. Det är först nu i dagarna som kommunen i ett press-meddelande meddelar att naturinventeringar skall göras. Naturskyddsföreningen och Göteborgs Ornitogiska Förening har däremot utfört naturinventeringar i området sedan tjugo år tillbaka, vilka 2015 sammanfattades i en konsultrapport Yxsjöområdet miljövärden i ett landskapsperspektiv-exploateringar, konflikter och lösningar. I rapporten konstateras att Yxsjöområdet är unikt med sin förekomst av ovanligt stor areal skyddsvärd skog och mycket rik biologisk mångfald. Rapporten har presenterats för kommunstyrelsen i Härryda. Dock utan någon reaktion. Istället har kommunen under det senaste året fortsatt att mörka naturvärdena och inte lyfts fram dessa i sitt arbete eller i sin marknadsföring av visionen av en ny stad.
- Genomförs byggnationen riskerar detta orsaka en mycket stor naturförstörelse med lokalt och regionalt utdöende av ett flertal värdefulla arter. Konsekvenser som står i strid med miljöbalken, EU:s miljölagstiftning och uppsatta miljömål. Valet av plats är mycket illa och det är märkligt att man föreslår en byggnation i ett för södra Sverige unikt naturområde. Detta säger Michael Nilsson, ordförande i Naturskyddsföreningen i Härryda och styrelseledamot i Skydda Skogen, i en kommentar.
För mer information kontakta: Michael Nilsson, tel: 0768-369970 Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Hotad skog vid Messlingen med i WWF:s Svenska Pärlor
Träffar: 1360
Den fjällnära skogen söder om sjön Messlingen som snart ska avverkas och som Forskningsresan inventerade 2015, ingår nu i en av WWFs Svenska Pärlor. Svenska Pärlor är 63 naturområden i Sverige som allmänheten har röstat fram mellan 2013-2015 som extra vackra och skyddsvärda.
Håkan Thenander, medlem i Skydda Skogen och som länge har varit engagerad för den avverkningsanmälda skogen, upptäckte nyligen att skogen var med på en bild hos WWF om Svenska Pärlor. Men området har inte varit inkluderat i någon naturpärla. Genom telefonsamtal med Mirjam Lööf Green, sakkunnig i svensk skog på WWF, har skogsområdet tagits med i en befintlig pärla- Flatruet, som nu istället heter ”Flatruet och fjällnära skog söder om Messlingesjön”.
WWF skriver om skogen ”I anslutning till Flatruet finns ett fjällnära skogslandskap mellan två nyckelbiotoper söder om Messlingesjön. Skogen innehåller många träd som är 200-300 år gamla och är hem för arter så som kungsörn, tjäder, treårig hackspett, hökuggla och lavskrikor”. Där lever också duvhök och björn.
Det är denna skog som snart ska avverkas. En tre kilometer lång skogsbilväg ska dras nedanför kalfjället till området som ska avverkas. Förhoppningen är att vägen och avverkningen stoppas, nu när området ingår i en av WWFs naturpärlor. Några av de som engagerat sig för att rädda skogen har i ett brev informerat den privata skogsägaren, Skogsstyrelsen och skogsbolaget att skogen som ska avverkas nu är en Svensk Pärla. Men än har de inte fått några svar. Tidigare har artiklar skrivits om avverkningen, bland annat en debattartikel som spridits i flera dagstidningar.
Flera av WWFs pärlor har inte skyddad natur. Men i ett pressmeddelande skriver WWF att de har sett en förbättring i skyddsstatusen för majoriteten av de utsedda Svenska Pärlorna, sedan kampanjen startade år 2013. Av de dryga 60 Svenska Pärlorna har 40 av dem en tillfredsställande skyddsstatus, medan 20 fortfarande svävar i osäkerhet.
Den höjning av anslag för skyddad natur som nuvarande regering budgeterat är positivt och pengar för skydd av skog är prioriterat.
-Pengarna är inte minst viktiga för att vi ska kunna öka naturskyddstakten genom att arbeta aktivt med ersättningsmark och lösa knutar där det finns stora möjligheter, inte minst bland privata skogsägare, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare, WWF.
Ola Jennersten, expert på biologisk mångfald, WWF säger i pressmeddelandet:
-Engagerade miljöhjältar, ett brett spektrum av lokala naturskyddsorganisationer och nätverk, och inte minst Länsstyrelsernas engagerade arbete Sverige över, har spelat en avgörande roll för den positiva utvecklingen av skyddsstatusen för våra Svenska Pärlor. Nu kommer WWF att fortsätta följa upp läget för de områden som ännu inte har tillfredsställande skydd.
Kristina Bäck
Rebecka Le Moine nominerad till Årets miljöhjälte
Träffar: 4897
Rebecka Le Moine, styrelseledamot i Skydda Skogen och aktiv i flera andra miljö- och klimatorganisationer är nominerad till Årets miljöhjälte. Hon har varit mycket aktiv i skogsdebatten på sistone, men även varit med i flera paneldebatter under politikerveckan i Almedalen. Just nu är hon i Kambodja för att jobba med ett projekt om att återintroducera tigrar där, för att uppmuntra ekoturism. Priset delas ut av Aftonbladet och WWF tillsammans.
Rapport om Holmens avverkningsanmälningar av skyddsvärda skogar
Träffar: 1954
Pressmeddelande 2016-09-11
I somras inventerade föreningen Skydda Skogen avverkningsanmälda skogar på Holmen Skogs mark i Ströms Vattudal i Jämtland. Nu släpps en rapport med inventeringsresultaten, som visar att bolaget fortsätter att hugga skyddsvärd skog även efter tidigare kritik.
- FSC är en frivillig certifiering som ska garantera ett miljömässigt ansvarsfullt skogsbruk, säger Elin Götmark, talesperson i Skydda Skogen som också var med på inventeringen. År 2013 visade en FSC-revision att Holmen avverkningsanmälde skog med höga naturvärden, och Holmen ålades att förbättra sina rutiner. Men ändå händer det igen – vi har tittat på skogar som avverkningsanmälts efter att rutinerna har förbättrats. Om certifieringen ska vara mer än greenwashing får det inte gå till så här.
Många av de avverkningsanmälda skogarna som inventerades hade höga naturvärden. Skogsstyrelsen har redan gjort nyckelbiotoper av några av dem, vilket bekräftar de ideella inventerarnas bedömning.
- Fältbiologerna var också i Ströms Vattudal 2014 och inventerade Holmen Skogs mark, säger Ellinor Delin, aktiv i Skydda Skogen. Även då planerade de att avverka skyddsvärd skog. Vi anmälde dem till deras certifierare då, och nu har vi anmält dem igen. Med det hot som finns mot den biologiska mångfalden i skogen idag är det ohållbart att fortsätta så här. Vi måste spara den gamla artrika skog vi har kvar, och både myndigheter och markägare måste ta sitt ansvar.
Bilden av Sverige som föregångsland för hållbart skogsbruk sprack när forskare, skogsexperter och representanter från miljöorganisationer från Ryssland, Finland och England besökte hotade naturskogar i Vildmarksriket och Ore Skogsrike i Dalarna under den gångna veckan. Den stora efterfrågan på bioenergi och “hållbara” skogsprodukter ökar vilket riskerar att ge efterdyningar i den redan hårt exploaterade svenska skogen. Internationellt marknadsförs det svenska skogsbruket som världens mest hållbara och miljövänliga modell.
Några av Europas största skogsbolag och exportörer av skogsprodukter kommer från Sverige, så som SCA, Stora Enso, Sveaskog och Holmen skog. Mer än hälften av den svenska skogsmarken är FSC-certifierad, vilket ska garantera att miljöer för hotade arter skyddas, att gammelskogar bevaras och att skogsbruket är långsiktigt hållbart och tar hänsyn till exempelvis vatten, biologisk mångfald, klimatet och sociala värden.
Experter och representanter från Ryssland, Finland och England färdades i bil genom hårt exploaterade svenska skogslandskap där plantager och unga skötta produktionsskogar ersatt den naturliga skogen. Målet var att resa till skogslandskap där relativt många skyddsvärda skogar återstår. Naturskogen på Brännvinsberget som ingår i Ore Skogsrike är planerad för avverkning av det statliga FSC-certifierade skogsbolaget Sveaskog, trots att området är en livsmiljö för en lång rad rödlistade arter och lokala naturvårdare funnit över 40 olika så kallade signalarter i området, det vill säga arter som visar att skogen har höga naturvärden.
Olli Turunen, skogsexpert från naturvårdsorganisationen FANC i Finland: ”I Sverige avverkas fortfarande sådana skogar som redan för 20 år sedan skulle ha skyddats som reservat på samma breddgrad i Finland. De svenska FSC-certifierade skogsbolagen verkar helt oförmögna att känna igen och skydda skogar med höga naturvärden. I Finland har vi uttrycket “Jopa sokea kana näkee sen persesilmällä”, vilket i detta sammanhang betyder att även en blind kan se att detta är områden med höga naturvärden och måste skyddas.
Naturvårdsexperten Olga IIjina från organisationen SPOK i ryska Karelen: ”Den svenska lagstiftningen och skyddet av arter och deras livsmiljöer framstår som mycket svagt i ljuset av att det är tillåtet att förstöra så värdefulla skogar som vi sett exempel på här i Dalarna. Den svenska modellen av skogsbruk marknadsförs som den bästa och mest hållbara i hela världen, men inte ens rödlistade arter kopplade till dessa habitat har ett strikt lagskydd i Sverige.”
Vildmarksriket och Ore skogsrike är två skogslandskap nedom fjällregionen som har en för Sverige ovanligt hög koncentration av skogar med höga naturvärden varför experter menar att de är extra viktiga att skydda som referensområden och för funktionellt naturskydd. Experterna är upprörda över Sverige inte ens är förmögna att skydda de allra mest skyddsvärda landskapen, livsmiljöerna och arterna.
Naturvårdsexperten AnastasiyaPhilippova från NeoEcoProject i ryska Leningrad regionen säger: ”De besökta skogsområdena och landskapsavsnitten Ore skogsrike och Vildmarksriket, vars naturvärden redan kartlagts av svenska naturvårdsexperter och forskare, måste definitivt undantas från skogsbruk och korrekta åtgärder tas för att säkra långsiktigt skydd. Det finns fortfarande ett hot både mot oskyddade skogar med höga naturvärden i Sverige, men konstigt nog även mot en del områden som idag är undantagna från skogsbruk som frivilliga avsättningar. Det är chockerande att även områden som redan avsatts som frivilliga avsättningar inom ramen för FSC när som helst kan bytas ut och avverkas, något som måste utredas och justeras.”
Användningen och efterfrågan på så kallade biobränslen från skogen ökar. Svenska skogsbolag garanterar att dessa produkter kommer från hållbart skogsbruk. Detta ifrågasätts av deltagarna på exkursionen i svensk skog.
Mark Olden från miljöorganisationen Fern i England: ”Dalarnas kvarvarande oskyddade bitar av skyddsvärd skog är hotade och dyrbara livsmiljöer och sällsynta arter förstörs av pågående skogsbruk. Verkligheten i skogen är långt ifrån den bild av hållbart skogsbruk som skogsnäringen och industrin marknadsför. De svenska skogslandskap som ur en ekologisk synvinkel redan är överutnyttjade för massa- och pappersproduktion, hotas nu ytterligare om de dessutom ska föda Europas växande användning av bioenergi från skogen.
Kontakt:
Olli Turunen (Finland): Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Olga IIjina (Ryssland): Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
AnastasiyaPhilippova (Ryssland): Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Viktor Säfve (Sverige): Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Mark Olden (England): Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Bakgrund om Vildmarksriket och Ore skogsrike
Vildmarksriket:
2010 slutfördes på uppdrag av de tre kommunerna Mora, Leksand och Vansbro en inventering av de skogliga naturvärdena i Vildmarksriket (50 000 hektar). Det var då ett ur naturskyddssynpunkt till stora delar terra incognita - okänt land. Inventeringen visade att det fanns minst 17 procent skyddsvärda skogar, varav de flesta var okända för markägarna. Idag är 12 procent skyddat eller på väg att skyddas i olika former. Resterande skyddsvärda naturskogar, främst med tall, är under avverkning av bland annat FSC-certifierade bolagen Bergvik Skog AB/StoraEnso.
Världsnaturfonden utsåg glädjande nog Vildmarksriket till en av Sveriges pärlor 2013.
2013 publicerades en rapport från Ore Skogsrike (50 000 hektar) i norra delen av Rättviks kommun, ett av Nordeuropas mest skyddsvärda och intakta landskap med tallnaturskogar. Bland annat FSC-certifierade Sveaskog planerar i skrivande stund omfattande avverkningar i skyddsvärda naturskogar, med i vissa fall 40 rödlistade arter och signalarter, t ex Brännvinsberget.
Världsnaturfonden utsåg 2015 Ore Skogsrike till en av Sveriges pärlor.
Angående Buchts uttalade om att skydda mindre skog
Träffar: 1789
Pressmeddelande från Skydda Skogen 2016-09-05
Bara drygt 4 procent av den totala produktiva skogsarealen har ett långsiktigt skydd, och bara 2 procent av skogarna nedom gränsen för fjällnära skog. Då är det chockerande att höra landsbygdsministern hävda att det skulle vara fel att skydda mer skog och, med mycket luddiga ordval, pratar om att: "det handlar om att utveckla ny teknik".
De kvarvarande oskyddade skogarna med höga naturvärden avverkas i en mycket snabbare takt än det bildas nya naturreservat. Bara några procent oskyddad skog med höga naturvärden återstår i Sverige; uppskattningarna varierar mellan 3.7 och 6.3% av den produktiva skogen. Ledande forskare menar att 20 procent av den produktiva arealen måste undantas från skogsbruk helt för att vi ska ha chans att nå miljömålen för skogen. Regeringen har dessutom i dagarna beslutat att ratificera Nagoya protokollet där vi förpliktar oss att långsiktigt skydda minst 17% av landets yta, i ekologiskt representativa naturtyper, för att bevara den biologiska mångfalden. Det är uppenbart att regeringen talar med kluven tunga - vem ska vi tro på?
Det finns sådan brist på skyddsvärda skogar att forskarna menar att vi både måste ge samtliga kvarvarande värdekärnor (biologiskt värdefulla skogar) skydd, samtidigt som vi skyddar yngre naturskog som behöver restaureras under en lång tid framöver. Det är då mycket kontroversiellt att landsbygdsministern och regeringen skickar ut signaler om att skyddsbehovet kan lösas på annat -– ospecificerat -– sätt.
Det finns vad vi vet inga studier som visar att mängden skyddad areal kan minskas drastiskt från de 20% som forskningen anger, det är snarare tvärtom så att ny forskning visar att behoven av skogsskydd är stort. Det finns absolut inga studier som visar att det skulle vara bra för den biologiska mångfalden att gå in och hämta virke även i våra få procent kvarvarande och oskyddade gammelskogar och så kallade kontinuitetsskogar, det vill säga skogar som inte kalhuggits förut. Att en rödgrön regering har så liten förståelse för skogsekosystemen och för vikten av att bevara biologisk mångfald är minst sagt skrämmande. Det har dock visats under sommaren att lobbyisterna från skogsindustrierna har stort inflytande över regeringspolitiken.
Ratificering av Nagoyaprotokollet ger oss dock en strimma hopp. Nu hoppas vi att regeringen kavlar upp ärmarna, och ger Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket i uppdrag att skyndsamt implementera de av riksdagen beslutade miljömålen såsom "levande skogar", "ett rikt växt- och djurliv" samt "begränsad klimatpåverkan". Alla dessa kräver fler skyddade områden, starkt minskat uttag av råvaror, samt omställning av plantageskogsbruk till naturnära skötselmetoder. Upp till bevis nu.
David van der Spoel, talesperson Skydda Skogen, 0703157044 Elin Götmark, talesperson Skydda Skogen, 0706787423
Att hugga träden och ha skogen kvar
Träffar: 991
Stina Bergström, riksdagsledamot för Mp från Värmland skriver om ett studiebesök i Lübeck, Tyskland. Hon konkluderar att ett annat skogsbruk är möjligt, med blandskogar och kontinuitetsskogsbruk.
Svenskt skogsbruk struntar i "frihet under ansvar"
Träffar: 761
Forskningsresan i Naturvårdens utmarker firade 25-årsjubileum. Under vecka 30 hade ett 50-tal naturvårdsintresserade människor samlats i Öje i Malungs kommun för att vara med på 2016 års Forskningsresan i naturvårdens utmarker, skriver Skydda skogen och Naturskyddsföreningen.
Norrskog, Mellanskog och Södra beskriver i en debattartikel hur de känner sig attackerade av politiker och myndigheter.
Detta för att före detta skogsvårdsutredare Riberdahl nämnde ordet ”äganderätten” i Almedalen. Riberdahl sparkades två veckor senare av landsbygdsminister Bucht, efter påtryckning från bland annat LRF.
Men de som är oroliga för att äganderätten hotas kan andas ut, för äganderätten har aldrig varit under utredning.
Läs hela artikeln som Rebecka Le Moine och Johan Moberg skrivit i Folkbladet.
SVT: Regnskog skövlas trots miljömärkning av palmolja
Träffar: 811
"Numera är i stort sett all palmolja i mataffären miljöcertifierad. Men den märkningen håller inte måttet, utan ger ett dåligt skydd för regnskog och lokalbefolkning. Det säger nu flera organisationer till SVT, som besökt organisationerna och plantagerna på plats i Sydostasien." Det skriver SVT på sin webbsida.
Redkommentar: Du kan som konsument göra en insats genom att avstå från att köpa varor med palmolja i, samt genom att kontakta företag som använder sig av palmolja, och be dem sluta använda det i sina produkter!
Fortfarande några platser kvar på spännande naturvårdsseminarium i Uppsala 25:e aug!
Träffar: 2968
Skogs- och artskydd och miljöövervakning i Norra Europa Som del i ett internationellt samarbetsprojekt om hållbart skogsbruk och naturskydd i Finland, Sverige och Ryssland, arrangerar vi ett seminarium och en exkursion i Sverige 25:e - 31 augusti 2016. Veckan börjar med seminarium i Uppsala den 25:e augusti.
Plats: Artdatabanken, Uppsala. Tid: 12-18:00 Datum: 25 augusti 2016 Arrangör: föreningen Skydda Skogen Moderator: Viktor Säfve
Med stöd från: Nordiska ministerrådet Föreläsningar/föredragshållare:
Alexander Markovsky, om nytt webbverktyg för skogar med höga naturvärden i Ryssland (naturvårdsexpert, Ryssland)
Olli Turunen – om skogsskydd i Finland och Eu-lagstiftning. (Finska naturskyddsföreningen)
Alice Högström – om signalarter, kartläggning av nyckelbiotoper, uppföljning av biologisk mångfald (Skogsstyrelsen)
Håkan Berglund - om ArtDatabanken samt om art-habitatövervakning i skog (Artdatabanken)
Karin Ahrne - om rödlistning fokus skog (Artdatabanken)
Stephen Coulson - om Artportalen (Artdatabanken)
Anmälan: OBS! Begränsat antal platser. Anmälan ska vara inne hos Viktor Säfve senast den 23:e augusti:
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Sveaskog missbrukar forskningsresultat
Träffar: 1142
Sveaskog är statens eget skogsbolag och äger 13,5 procent av den svenska skogen. Bolaget brukar framhålla sig självt som föregångare i fråga om naturvård i skogen.
På Sveaskogs hemsida kan man sedan den 13 juli läsa följande text: ”Skogarna i nordvästra Dalarna har särskilda artvärden, även i produktionsskogarna. Här finner vi en rödlistad art på varannan låga vilket är unikt för stora delar av landet. Det visar en vedsvampinventering som Artdatabanken och Skogsstyrelsen gjort på uppdrag av Sveaskog.” Sveaskogs slutsats lyder: ” Resultaten visar bland annat att rödlistade vedsvampar är så vanliga att de inte kan användas för att identifiera skogar med höga naturvärden så som nyckelbiotoper.”
Varför är det intressant för Sveaskog att offentliggöra detta?
En av Gästriklands sista rester av urskog hotas när statliga skogsbolaget Sveaskog planerar att avverka i angränsande skogsområden. Det menar Lotta Delin och andra i Naturskyddsföreningen som försöker stoppa avverkningarna.
Holmen Skog hugger fortfarande skog med höga naturvärden
Träffar: 3638
Pressmeddelande 2016-07-18
Föreningen Skydda Skogen har i juli inventerat på Holmen Skogs marker i Ströms Vattudal i Jämtland. Inventeringen är en uppföljning av en tidigare granskning och visar att bolaget fortfarande inte sköter sig – de har fortsatt avverkningsanmäla skyddsvärda skogar. Detta i ett läge där all gammal skog som vi har kvar i Sverige är ovärderlig om vi ska ha någon chans att bevara den biologiska mångfalden i skogen.
Sommaren 2014 inventerade Fältbiologerna avverkningsanmälda skogar på Holmen Skogs mark i Ströms Vattudal i Jämtland. De fann att många av dessa hade höga naturvärden.
- Skogsstyrelsen besökte områdena efteråt och klassade flera av dem som nyckelbiotoper, vilket bekräftade vår bedömning, säger Kerstin Månsson, som var med på den första inventeringen. Det är väldigt dåligt att Holmens egna inventerare inte bedömde att skogarna hade nyckelbiotopsklass!
Holmen fick en tillsägelse (mindre avvikelse) för att de brutit mot reglerna i miljömärkningen FSC genom att avverka skogar med höga naturvärden. Nu har föreningen Skydda Skogen gjort återbesök i samma trakter och inventerat skogar som Holmen avverkningsanmält efter att de fick tillsägelsen.
- Mycket av det Holmen vill hugga ner har höga naturvärden, säger Ellinor Delin, aktiv i Skydda Skogen, som varit med på årets inventering. Uppenbarligen har Holmen inte bättrat sig tillräckligt mycket, vilket är allvarligt. En gammal skog som avverkas går inte att ersätta igen på många hundra år.
Det moderna skogsbruket har omvandlat största delen av den svenska skogen från ett naturligt ekosystem med en blandning av trädarter, träd i olika åldrar och rikligt med döda och förmultnande träd till trädplantager med planterade tallar eller granar i samma ålder. I en naturlig skog finns det en väldig mångfald av djur och växter som alla har sin speciella plats att leva på. När skogen ersätts av ett kalhygge förstörs ekosystemet.
- Det är en sorglig syn att färdas längs vägarna i skogen, säger Ellinor Delin. Ofta hade vi inga problem att hitta till det avverkningsanmälda området eftersom det i princip var den enda skogen som stod kvar, kantad av hyggen och ungskogar.
Det är bara några få procent av Sveriges skogar som fortfarande är gamla naturskogar. I Ströms Vattudal, liksom i många andra fjällnära områden, finns det fortfarande kvar en hel del gammal naturskog eftersom det tidigare var svårt att avverka i den oländiga terrängen och att flotta ut virket. Också här är stora delar av skogen hårt sargad av skogsbruket men den skog som finns kvar är ofta väldigt fin.
- Detta är bara ett av många exempel på att den svenska skogsbruksmodellen inte fungerar, säger Elin Götmark, talesperson i Skydda Skogen, som också varit med på årets inventering. Flera av områdena vi besökte borde aldrig ha avverkningsanmälts av Holmen. Det svenska miljömålet Levande Skogar kan inte nås om gamla skogar med höga naturvärden fortsätter att avverkas – det finns inte mycket gammelskog kvar i Sverige och den vi har måste vi vara rädda om!
Stoppa avverkningen av 200-årig fjällnära skog i Härjedalen
Träffar: 1127
Fjolårets Forskningsresa i Naturvårdens Utmarker gick till Messlingen i Härjedalen, en fantastisk skog med många spännande arter. Trots att skogsstyrelsen aldrig inventerat stället har markägaren nu fått tillstånd att avverka skogen. Kristina Bäck från föreningen och Johan Moberg (styrelsemedlem i föreningen) som ordnade forskningsresan m. fl. andra har nu publicerat en debattartikel om fallet i ETC. Läs den här.
Skog och bioekonomi i Almedalen
Träffar: 1007
I en paneldebatt om skog och bioekonomi i Almedalen gjorde landsbygdsminister Sven-Erik Bucht flera uttalanden som visar på partiskhet med skogsindustrin och biologisk okunnighet i skogsfrågor, menar naturvårdsbiologen Rebecka Le Moine (styrelseledamot i Skydda Skogen). I samma debatt framställde sig även skogsbolaget Stora Enso som ett hållbart skogsbolag som bryr sig om naturvård, men det finns flera exempel på motsatsen.
Hur ska vi förhålla oss till skogen för att bäst bemöta hotet om klimatförändringar? Skogsindustrierna har länge påstått att vi bör bruka skogen så hårt som möjligt för att rädda klimatet - ett budskap som råkar sammanfalla med deras ekonomiska intressen. Deras kampanjhemsida påstår till och med att ju fler smörknivar i trä som du köper, desto bättre mår klimatet. Nu lanserar föreningen Skydda Skogen hemsidan http://klimatetochskogen.nu, som med vetenskapliga källor visar bristerna i skogsindustrins argument.
För att rädda klimatet behöver vi skära ner på utsläppen av koldioxid omedelbart, och för klimatet spelar det på kort sikt ingen roll om koldioxiden kommer från förbränning av ved eller olja. När skog avverkas frigörs den koldioxid som tagits upp och det tar lång tid för kollagret i skogen att byggas upp igen. Till det kommer att produktionsskogar generellt har ett lägre kollager än gamla naturskogar. Faran är då att genom att fortsätta släppa ut kol här och nu, även om det är från bränslen som är förnybara på sikt, kommer vi närmare och närmare de tröskelvärden som leder till oåterkalleliga klimatförändringar. Det bästa sättet att hindra att vi når de tröskelvärdena är att drastiskt skära ner på koldioxidutsläpp samtidigt som vi maximerar kolinlagringen.
-- I ett globalt perspektiv ger den "bioekonomi" som näringslivet förespråkar fel signal: att vi kan fortsätta med business-as-usual, bara vi ersätter olja med biobränslen, säger David van der Spoel, talesperson för Skydda Skogen. I själva verket behöver vi skära ner vår totala energi- och materialanvändning, inklusive biobränslen, för att hålla oss inom ekosystemens gränser. Om tillgången på biobränslen är begränsad måste samhället prioritera vad som är viktigast att använda dem till.
Vad finns då för lösningar? Vi behöver effektivisera och minska användningen av material och energi, exempelvis genom att göra hus energineutrala, och förhindra att vinsterna i effektivisering äts upp av ny konsumtion. I skogsbruket bör vi långsiktigt skydda gamla naturskogar, som innehåller de största kollagren, och prioritera att använda trä till långlivade produkter som hus istället för kortlivade energikrävande produkter som papper och förpackningar (20-25 % av Sveriges energi används i skogsindustrin). Vi bör också övergå till blandskog istället för barrmonokulturer, eftersom lövträd kyler klimatet mer än barrträd. Det skulle också gynna skogens biologiska mångfald, som är viktig att värna bland annat eftersom den ökar motståndskraften mot klimatförändringarnas effekter. Slutligen måste vi skörda träd på ett sätt som bevarar så mycket som möjligt av kolet i skogsmarken genom plockhuggning och ett naturnära skogsbruk – alltså inte kalhyggen.
Informationen på webbsidan borde snarast användas till omprioriteringar i klimatarbetet i Sverige och EU om vi på allvar vill efterlämna en planet som det går att leva på.
Presskontakt: David van der Spoel, talesperson i Skydda Skogen Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., 0703157044 Elin Götmark, talesperson i Skydda Skogen Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., 0706787423
Skydda Skogen deltar på festival på Österlen!
Träffar: 4735
Viktor Säfve från Skydda Skogen föreläser på miljöfestival på Österlen.
Egyptens regering har beslutat att demolera pyramiderna för att sälja marken till en projektutvecklare som planerar lyxvillor. Bara Sfinxen blir kvar så att området förblir attraktivt. I samma ande har även Roms borgmästare beslutat att bygga om Colloseum till lägenheter eftersom det finns en skriande behov av bostäder i centrala staden. Nej, som tur är, är det här påhittat, ett ramaskri skulle väl uppstått världen över annars, så som skedde när Talibanerna hade sönder två 1500 år gamla Buddhastatyer i Afghanistan år 2001.
Det finns dock saker i världen som är äldre än pyramiderna och som går att förgöra utan att folk reser på ögonbrynen. Om de ens hör nyheten. Bialowiezaskogen i Polen är en sådan sagoomspunnen plats som ligger illa till.
Nu har nämligen den nya polska regeringen bestämt att en stor del av skogen, delarna utanför UNESCO Biosfärreservat, kommer att avverkas. Anledningen till detta anses vara en barkborre som sägs gömma sig i urskogen och sprider förödelse i skogarna omkring. Men sanningen är att barkborrar trivs bättre i monokulturer skapade av människor än i urskogen där det inte finns lika mycket substrat och många fler naturliga fiender. Att fälla urskogen kan således visa sig vara kontraproduktivt.
Bialowiezaskogen är den sista orörda skogen i Europa utanför de skandinaviska fjällen. Den har funnits där alltsedan istiden och hyser fortfarande den rika biologiska mångfald som en gång fanns i hela Europa. Där vimlar det av vitryggiga hackspettar, som vi i Sverige kämpar för att återintroducera efter skogsbrukets framfart under det sista seklet. Där strövar visenter omkring, och alla de stora rovdjuren. Skogen är ett monument som är minst lika viktig att bevara som pyramiderna eller Colloseum. Den berättar för oss om hur Europa såg ut för tusentals år sedan och den visar oss en glimt av den ursprungliga naturen och den biologiska mångfalden.
Polens miljöministern Jan Szyszko är jägmästare och skogsbrukare och ingår i en regering av ministrar som tar strid för fortsatt kolproduktion. Det kan misstänkas att den biologiska mångfalden inte står högt i kurs i Polens regering. Greenpeace startade en underskriftsaktion för att rädda Bialowiezaskogen undan motorsågen efter att miljöministern tillkännagett planerna och 120,000 underskrifter presenterades för statsministern, men det hjälpte inte. Nu faller skogen.
David van der Spoel, talesperson i föreningen Skydda Skogen.
0703157044
Följ med ut och inventera skog 8-16 juli!
Träffar: 6605
Följ med på inventeringsresa i Jämtland! Vi kommer att vara ute i skogen så mycket som möjligt och titta efter rödlistade arter, död ved och annat som tyder på höga naturvärden. Vi kommer främst besöka avverkningsanmälda skogar. Målet är att försöka rädda fina skogsområden undan avverkning, och att samla information om hur läget ser ut i skogen.
Vi kommer att sova i tält och laga mat gemensamt över öppen eld. Minibuss kommer att hyras i Östersund, för samåkning därifrån och sedan mellan de olika skogsområdena. Inga förkunskaper krävs.
Kostnad för medlemmar i Skydda Skogen och för ungdomar upp till 25 år: 300 kr Kostnad för icke-medlemmar: 500 kr Mat för veckan ingår i kostnaden. Reseersättning kan du få om du är medlem i Skydda Skogen.
Anmälan: maila Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. med följande info: - namn - telefonnummer - om du har tält, och i så fall om någon mer kan få sova i det - om du har körkort och kan tänka dig att köra minibuss - ev. förkunskaper - om du vill ha reseersättning
Trädklättringsläger 27/6 - 29/6 2016
Träffar: 5165
Vill du klättra säkert och högt i träd? Då ska du följa med på vårt trädklättringsläger, som leds av Reginka Danielsson, Jörgen Andersson och Per Gustavsson som är utbildade arborister. Du behöver inga förkunskaper och det finns klätterutrustning som du kan låna. Vi tar oss upp i träden och klättrar runt i dem, lär oss om klättermetoder, utrustning, trädstruktur och biologi, tittar på lavarna i trädtopparna, och provar kanske på att sova en natt i en hängmatta uppe i ett träd.
Plats: I närheten av Oskarshamn Tid: Ankomst på kvällen 26/6, avresa på morgonen 30/6 (OBS! det kommer finnas möjlighet att hänga kvar på platsen en extra dag för att häng) Kostnad: 300 kr. Är du medlem i föreningen får du reseersättning om du vill (medlemskap kostar 100 kr). Reseersättning ges ut på plats mot att du har kvitto för resan och är medlem i Skydda Skogen! Mat: Ingår. Vi lagar mat gemensamt eller har eventuellt en matlagare. Säg till om du har speciella matallergier/preferenser, annars blir det vegetarisk mat.
Anmälan: Till Per Gustavsson ( Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., 0768-643920 ). Det är bara 6 platser, så anmäl dig nu om du vill vara med. Du kan även anmäla dig via sms. Skriv vem du är, kontaktuppgift(er), matalleriger/preferenser, ev. andra behov och om du har någon klättererfarenhet eller klätterutrustning sen tidigare.
Ta med: Sovsäck och liggunderlag (behöver du låna kontakta Per), kläder för sol och regn, rejäla skor (är bra då det ibland kan göra ont med mjuka skor t.ex. när en står med fötterna i en spetsig grenklyka eller om en vill låsa repet med fötterna), vattenflaska (borde går med att låna) ev. anteckningsmaterial.
OBS: Vi har stort fokus på säkerhet, men tänk på att du inte är försäkrad via Skydda Skogen om du skulle skada dig.
Sveaskog- er naturvård fungerar inte!
Träffar: 1187
Sveaskog behöver mer av David Attenboroughs budskap om hänsyn för naturen. Det menar Björn Mildh, medlem i Naturskyddsföreningen. I ett brev till Sveaskog visar han upp ett exempel av många exempel som bevisar att Sveaskog inte har en fungerande naturvård.
Björn Mildh skriver i brevet att Sveriges skogsbruk med Sveaskog i spetsen prisar ”Den svenska modellen”. Det är trakthyggesbruk med kalhyggen, markberedning och plantager. Ett exempel på ett sådant kalhygge kan ses intill Bredträskvägen, en skogsbilväg som går till Slavokgraven i Arvidsjaurs kommun. Här ligger en blockrik moränås där skogen någon gång långt tillbaka har brunnit. Nu är åsen helt kalhuggen och klar för markberedning.
Hänsyn till naturen ska tas när ett skogsbolag är FSC-certifierat, vilket Sveaskog är. Men det har inte Sveaskog brytt sig om i det här fallet:
– Nedanför åsen ligger ett bäckdråg [sumpskog vid bäck]. Här har skogsmaskinerna kört kors och tvärs över det lilla vattendraget. Dessutom har vartenda träd längs dråget avverkats. Ingenting som ens kunde ha markerat en kantzon har sparats. Dråget är fullständigt kalt.
Om ett skogsbolag är FSC-certifierat så ska naturvärdesträd alltid sparas, anledningen är att de är viktiga för den biologiska mångfalden. Det skriver även Sveaskog i sina egna tumregler om FSC. Ändå har bolaget huggit ned just dessa:
– På moränåsens sluttning växte en del sälgar. Alla har avverkats. En enda står kvar på det kala hygget. Även den har Sveaskogs maskinförare försökt såga ner – spåren kan ses – men den var för grov. Gamlingen står kvar. Det fanns även rödlistade arter i den avverkade skogen. Det ska FSC-certifierade bolag värna om, men det har inte skett i det här fallet.
– Vid en snabb titt på några av de gamla, brunna tall-lågorna på sluttningen noterades dvärgbägarlav samt en raritet, troligen kritporing, som är klassad som akut hotad. En noggrann inventering skulle säkerligen ge betydligt flera arter, såsom gräddporing och fläckporing.
Björn Mildh är mycket kritisk:
– Detta är den svenska modellen tillämpad av Sveaskog i Norrbottens skogar. Vi ser den gång på gång, år efter år, trots Sveaskogs försäkran och trots bolagets naturvårdsspecialister, avverkningsplanerare och utbildade maskinförare. Det är en hänsynslös och brutal modell, särskilt när den drabbar gamla naturskogar. Samtidigt har Sveaskog sagt att 99 % av naturvärdena kan klaras vid slutavverkning, markberedning och plantager. Återigen Sveaskog – er naturvård fungerar inte!
Det finns många exempel på Sveaskogs brister vad gäller naturhänsyn som Björn Mildh har uppmärksammat under flera år. Sveaskog har kalavverkat skog i sina Ekoparker, de har avverkat en nyckelbiotop, de har kört sönder mark och huggit ned naturvärdesträd, de har systematiskt nerklassat naturskog till produktionsskog för att få avverka mera. Det här är ytterligare ett exempel.
Kristina Bäck, medlem av Skydda Skogen
Svarsbrev till Energimyndigheten om klimatkompensering i Uganda
Träffar: 1184
Idag sänder Skydda Skogen tillsammans med Global Forest Coalition, Timberwatch, National Association of Professional Environmentalists (Uganda) och forskare från Oakland Institute och University of Kwazulu-Natal ett svarsbrev till Energimyndigheten om deras avtal om kolkrediter med det norska skogsbolaget Green Resources gällande ett stort trädplanteringsprojekt Uganda. Projektet kan kritiseras ur nästan alla aspekter, både socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Energimyndigheten uppmanas att avbryta avtalet omedelbart.
Så presenterades då vårbudgeten. Där står bland annat att läsa att regeringen har för avsikt att minska anslaget för skydd av värdefull natur, som till exempel skyddsvärda skogar, med 250 miljoner kronor.
I och för sig inte särskilt förvånande, för det ligger helt i linje med den miljöpolitik som förts på området i decennier oavsett de regerande partiernas politiska färg. Det har nämligen aldrig funnits någon avsikt att på allvar leva upp till miljömålen. Åtminstone inte om det på något sätt utmanat eller missgynnat kapitalstarka särintressen. Med facit i hand är detta helt uppenbart. Inte minst om man ser till vilka åtgärder som vidtagits eller snarare inte vidtagits samt till de ynkliga resurser som skjutits till i förhållande till vad som skulle krävas.
Den nuvarande FAO-definitionen av skog misslyckas med att särskilja riktiga skogar från planterade trädbestånd för industriell produktion. Definitionen (från år 2000) lyder: ”Mark inom ett sammanhängande område större än 0,5 ha där träden har en höjd av mer än fem meter och där träd har en kronslutenhet av mer än tio procent eller har förutsättningar att nå denna höjd och kronslutenhet på plats.”/p>
De tre forskare föreslår dessvärre även att inblandning av biobränslen i drivmedel ska subventioneras, vilket är ett felsteg ur många synvinklar. För när organiskt material eldas upp frigörs det koldioxid. Faktumet att levande växter binder koldioxid från luften kan inte kompensera för det, särskilt inte på kort sikt: det tar 50-100 år att kompensera för utsläppen från skogsbiobränslen. Under denna tid leder ersättning av fossila bränslen med biobränslen de facto till högre utsläpp än fossila bränslen. Bioenergiförespråkare är därför medskyldiga till skövlingen av regnskog för att producera palmolja som blandas in i diesel härhemma, så att vi kan köra "förnybart". Men skogsbruket är inte snällare i Sverige eller Europa. I 
Yxsjöområdet i Härryda kommun är en av få gamla skogsområden i Västra Götaland. Där häckar tjäder och bivråk men där finns även många andra skyddsvärda arter. Och där vill trafikverket bygga den nya höghastighetsbanan mellan Stockholm och Göteborg, vilket föranlett kommunen att planera en stad nära spåret - trots att inget löfte finns om en station. Läs mer 
Flera av WWFs pärlor har inte skyddad natur. Men i ett pressmeddelande skriver WWF att de har sett en förbättring i skyddsstatusen för majoriteten av de utsedda Svenska Pärlorna, sedan kampanjen startade år 2013. Av de dryga 60 Svenska Pärlorna har 40 av dem en tillfredsställande skyddsstatus, medan 20 fortfarande svävar i osäkerhet.
Rebecka Le Moine, styrelseledamot i Skydda Skogen och aktiv i flera andra miljö- och klimatorganisationer är nominerad till Årets miljöhjälte. Hon har varit mycket aktiv i skogsdebatten på sistone, men även varit med i flera paneldebatter under politikerveckan i Almedalen. Just nu är hon i Kambodja för att jobba med ett projekt om att återintroducera tigrar där, för att uppmuntra ekoturism. Priset delas ut av Aftonbladet och WWF tillsammans.
Bilden av Sverige som föregångsland för hållbart skogsbruk sprack när forskare, skogsexperter och representanter från miljöorganisationer från Ryssland, Finland och England besökte hotade naturskogar i Vildmarksriket och Ore Skogsrike i Dalarna under den gångna veckan. Den stora efterfrågan på bioenergi och “hållbara” skogsprodukter ökar vilket riskerar att ge efterdyningar i den redan hårt exploaterade svenska skogen. Internationellt marknadsförs det svenska skogsbruket som världens mest hållbara och miljövänliga modell. 
För att rädda klimatet behöver vi skära ner på utsläppen av koldioxid omedelbart, och för klimatet spelar det på kort sikt ingen roll om koldioxiden kommer från förbränning av ved eller olja. När skog avverkas frigörs den koldioxid som tagits upp och det tar lång tid för kollagret i skogen att byggas upp igen. Till det kommer att produktionsskogar generellt har ett lägre kollager än gamla naturskogar. Faran är då att genom att fortsätta släppa ut kol här och nu, även om det är från bränslen som är förnybara på sikt, kommer vi närmare och närmare de tröskelvärden som leder till oåterkalleliga klimatförändringar. Det bästa sättet att hindra att vi når de tröskelvärdena är att drastiskt skära ner på koldioxidutsläpp samtidigt som vi maximerar kolinlagringen.
Egyptens regering har beslutat att demolera pyramiderna för att sälja marken till en projektutvecklare som planerar lyxvillor. Bara Sfinxen blir kvar så att området förblir attraktivt. I samma ande har även Roms borgmästare beslutat att bygga om Colloseum till lägenheter eftersom det finns en skriande behov av bostäder i centrala staden. Nej, som tur är, är det här påhittat, ett ramaskri skulle väl uppstått världen över annars, så som skedde när Talibanerna hade sönder två 1500 år gamla Buddhastatyer i Afghanistan år 2001.
