Internationella experter: Gör Ojnareskogen till nationalpark
Föreningen Skydda Skogen deltar sedan en tid tillbaka i ett samarbetsprojekt tillsammans med miljöorganisationer, forskare och naturvårdare från Finland och Ryssland. Det främsta syftet med detta är att skydda de sista skogarna med höga naturvärden i dessa länder, men också att utbyta erfarenheter och att utveckla ett samarbete sinsemellan för att driva naturvårdsarbetet framåt såväl nationellt som internationellt.
Under Almedalsveckan har Skydda Skogen anordnat en studieresa på Gotland där forskare och naturvårdare från dessa länder under experters ledning har guidats i Ojnareskogen på norra Gotland samt områdena däromkring som nu är aktuella för den föreslagna nationalparken Bästeträsk nationalpark. - Naturen i Ojnareskogen med omnejd är världsunik med sin rika flora och varierade växtsamhällen. Många växtarter är endemiska och rödlistade och vissa av dem är extremt ovanliga eller finns inte ens i Finland eller Ryssland, säger Elena Glazkova, forskare på Komarovs botaniska institut i Sankt Petersburg och expert på floran vid öar och kustområden i Östersjön.
- Mosaiken av växtsamhällen inkluderar olika alvarsamhällen, gammeltallskogar, lövskogar med hög diversitet av kärlväxter, inklusive många arter av orkidéer. Alla dessa habitat är biologiskt värdefulla och måste omedelbart skyddas på en internationell nivå, säger Nadezhda Liksakova, specialist på växtsamhällen, Komarovs botaniska institut i Sankt Petersburg.
För att ta det hela ytterligare ett steg framåt inbjöds till detta evenemang även representanter från Center for Biological Diversity i USA.
Under ett par dagar bedrevs studier i fält. I Visby genomfördes ett seminarium under rubriken ”Varför skydd av Ojnareskogen och andra skogar med höga naturvärden är nödvändigt från såväl ett lokalt som ett globalt perspektiv”.
Den biologiska mångfalden är nu starkt tillbakapressad på de flesta håll i världen och enligt forskningen är det faktiskt det område där vi människor genom vår verksamhet överskrider den här planetens begränsningar som allra mest. När det gäller skogsekosystemen och utarmningen av den biologiska mångfalden där beror den utan tvekan till den absolut största delen på det storskaliga skogsbruket där de naturliga ursprungliga skogarna kalhuggs och ersätts av artfattiga plantager med endast ett trädslag från plantor framtagna på plantskolor. Resultatet blir en trädodling med mycket få likheter med en naturlig skog. I dessa odlingar har många av de arter som tidigare levde i skogen inte en chans att överleva.
- Det är viktigt att alla återstående gamla naturskogar med höga naturvärden nu skyddas för det finns så lite kvar av dem, säger Rhiannon Lewis-Stephenson, Center for Biological Diversity, Oakland, USA.
- Sverige har varit ett föregångsland när det gäller utvecklingen av metoder för att identifiera värdefulla nyckelbiotoper med sällsynta arter i skogen och den kunskapen är vida spridd och används flitigt i Finland och Ryssland idag. Trots detta saknas det ibland ett vidare perspektiv på skydd av natur i Sverige, vilket fallet med Ojnareskogen är ett tydligt bevis på. Denna naturliga hällmarkstallskog på alvarmark är helt klart ett unikt naturområde i hela Europa. Det finns inget liknande i Finland eller Ryssland och ett kalkbrott skulle förstöra det - på en internationell nivå - värdefulla området, säger biologen Olli Turunen från finska naturskyddsföreningen FANC.
Med anledning av det akuta läget för den biologiska mångfalden har nu ett antal miljöorganisationer, forskare och naturvårdare från ovanstående länder antagit en resolution för världens ursprungliga naturliga gammelskogar.
Presskontakt: Robert Svensson 076-135 76 00, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Hela världen intar Gotland
Föreningen Skydda Skogen deltar sedan en tid tillbaka i ett samarbetsprojekt tillsammans med miljöorganisationer, forskare och naturvårdare från Finland och Ryssland i syfte att skydda de sista kvarvarande gamla naturliga skogarna med höga naturvärden i dessa länder. Den biologiska mångfalden är där (här) starkt tillbakapressad och många arter är nu hotade på grund av det storskaliga kalhyggesbruket som oförtrutet för varje dag transformerar om skogen som ekosystem till något helt annat än vad det ursprungligen en gång var - och av naturen menat att vara - till en artfattig monokultur enbart bestående av endera tall- eller granplantor som i snörräta rader står i väntan på att av skogsindustrin avverkas långt före de stackarna på plantskolan uppfödda småttingarna ens uppnått vuxen ålder...Men biologer, världsledande forskare, organisationer med sammanlagt miljontals medlemmar reagerar och rycker nu ut till livets försvar. Nu har turen kommit till Gotland och Almedalen under politikerveckan. Nytt för denna gång är att representanter från USA även deltar. Fältstudier och expertguidningar kommer ske i Ojnareskogen. Varför det är av stor vikt att skydda Ojnareskogen och andra skogar och områden med stor biologisk mångfald såväl lokalt som globalt kommer att avhandlas under föreläsningarna på seminariet i Visby med start klockan 09.00 lördagen den 8 juli 2017. Välkommen! Gratis inträde!
From Sweden: Amanda Tas, Protect the Forest, M.Sc. environmental science with focus on nature conservation biology
Olli-Pekka Turunen, forest expert FANC (Finnish Association for Nature Conservation) and Annuka Valkeapää, WWF campaigner who works specially with FSC (Forest Stewardship Council) in Finland.
From Russia: Elena Glazkova, scientist with specialization in higher plants and dealing with flora of coastal associations and Nadezhda Liksakova, expert of Baltic islands flora.
From USA: Rhiannon Lewis-Stephenson and Brytnee Miller, continental and global campaigners for threatened species and biodiversity, Center for Biological Diversity.
För mer information: Kontakta Robert Svensson 076-135 76 00 Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Skogskämpen Anders Delin upptäckte att det finns massor av värdefulla natur och då speciellt skogar kvar att upptäcka i Sverige. Han startade därför en årligt återkommande inventeringsvecka som han kallade Forskningsresan i naturvårdens utmarker, genomförd första gången 1991. I Norrbotten har Forskningsresan genomförts två gånger tidigare; 2004 i Gällivare och 2014 i Arvidsjaur. Nu är det dags för Gällivare en andra gång! Forskningsresan 2017 genomförs i Gällivare med omnejd 24-29 juli. Huvudarrangörer är Naturskyddsföreningen i Norrbottens län och Föreningen Skydda Skogen i samverkan med Fältbiologerna, Skiftet och Studiefrämjandet Norrbotten.
Vad går det ut på? Tanken är att deltagarna under en veckas tid inventerar intressanta och hotade skogsmiljöer med höga naturvärden. Den insamlade kunskapen bidrar till att skydda de besökta skogarna och ge deltagare nya kunskaper om för att skydda skogar hemmavid. Allt sker under trevliga former där alla lär av varandra. Kvällarna ägnas åt att kika på alla artfynd som gjorts under dagen och någon enstaka föreläsning för fördjupning. Räkna med att få vänner för livet!
Vilka kan delta? Alla som kan ta sig ut i skogen. Du behöver inte vara biolog eller kunna en mängd arter. Däremot är det bra om du brinner av nyfikenhet och vilja till att skydda hotade skogar. En anpassning sker till dina erfarenheter och förmåga att ta dig fram i skogen. Den som vill inventera i lugn takt ska kunna göra det. Dina ögon kommer att upptäcka sådant som kanske ingen annan tidigare sett – du är viktig!
Boende och mat Vi bor på Myranskolan i Koskullskulle. Det blir gratis masslogi på golv; liggunderlag eller luftmadrass måste du ha med dig. Behöver du sova i egen säng kommer vi att försöka ordna det, men det kan i så fall tillkomma extrakostnad. Ordnar du boende på egen hand är det också en möjlighet. Maten ordnas med rejäl frukost på morgonen och ett lunchpaket ut i fält. Gemensam middag på kvällen vid återkomsten.
Resor Resa till och från Gällivare (järnvägsstation) eller Koskullskulle (buss) ordnar du själv. Transporterna från basen på Myranskolan och ut i fält ordnas med de bilar som finns tillgängliga. Ersättning, 18,50/mil, kommer att betalas ut till alla som använder egen bil under veckan. Vi hoppas också kunna bidra till resa från hemorten, men kan inte utlova det i dagsläget.
Deltagaravgifter och betalning Medlem i Naturskyddsföreningen ELLER Skydda Skogen – 800 kr Medlem i Naturskyddsföreningen OCH Skydda Skogen – 500 kr Medlem i Fältbiologerna eller student – 300 kr Ej medlem enligt ovan – 1000 kr. Bli medlem i Naturskyddsföreningen här, i Skydda Skogen här och i Fältbiologerna här. Deltagaravgiften sätter du in på bankgiro eller Swish hos Naturskyddsföreningen i Norrbottens län i samband med anmälan! Märk betalningen med ditt namn och ”Forskningsresan”. Bankgiro nr 278-1730 Swish 123 609 69 78
Frågor och info Johan Moberg Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. (Skriv ”Forskningsresan” i ämnesraden). 073-807 36 44
Anmälan Sista anmälningsdag är 30 juni. Finns platser kvar så kan sen anmälan göras, men bäst är att anmäla sig direkt. Anmäl dig till Forskningsresan här! Instruktioner för anmälan på inledningssidan. Informationen ovan kan komma att ändras. Ändringar meddelas på denna sida och Naturskyddsföreningen i Norrbottens sida. Bra att veta är också att i stort sett allt arbete med Forskningsresan görs ideellt och med små resurser. Men vi är glada ändå 🙂
Skydda Skogen skriver under en debattartikel i SVT Debatt tillsammans med många andra miljöorganisationer, för att uppmärksamma den biologiska mångfaldens dag.
Forskar-rapport från EU varnar för avverkning av skog för bioenergi
Pressmeddelande från Skydda Skogen 2017-05-15
Den 11/5 släpptes en rapport om skog från de europeiska vetenskapsakademiernas rådgivande organ. Rapporten har satts samman av ledande forskare från hela EU, och varnar mot avverkning av skog för att använda som bioenergi. Rapporten trycker också på vikten av att rädda de sista gammelskogarna för den biologiska mångfaldens och klimatresiliensens skull.
Rapporten konstaterar att det i vissa fall kan vara bra för klimatet med bioenergi från skog, om energin kommer från biprodukter inom industrin, från avverkningsrester (detta är dock dåligt för den biologiska mångfalden), eller i vissa fall från t ex Salix-odlingar som växer fort. Men att avverka hela träd för att använda som bioenergi ger negativa klimateffekter i lång tid framåt, särskilt i långsamväxande boreal skog. Anledningen är att det tar lång tid för skogen att växa upp igen och ta upp kol, och att ved ger högre koldioxidutsläpp per energienhet än olja. Dessutom framhåller rapporten att t ex solenergi är ett bättre alternativ.
"Detta bekräftar vad vi har sagt länge," säger David van der Spoel, talesperson i föreningen Skydda Skogen. "Sveriges skogsindustrier med sitt ensidiga fokus på bioenergi försöker få landet att bedriva en klimatpolitik som i själva verket har motsatt effekt. Politikerna måste sluta ge ekonomiska särintressen företräde framför att rädda klimatet och den biologiska mångfalden."
Rapporten rekommenderar också skogsbruket i norra Europa att omvandla barrmonokulturer till blandskog med högre andel löv. Detta har fördelar för biologisk mångfald, klimat (genom högre albedo, då mer solljus reflekteras bort), och produktion av ekosystemtjänster, även ved. Det bidrar också till riskspridning i ett varmare klimat - blandskog ger mindre risk för stormskador och insektsangrepp. Rapporten ifrågasätter också om kalhyggesbruket verkligen är det bästa även från ett ekonomiskt perspektiv.
Presskontakt: David van der Spoel, talesperson i Skydda Skogen: david.vanderspoel at skyddaskogen.se, 0703-157044 Elin Götmark, aktiv i Skydda Skogen: elin.gotmark at fripost.org, 0706-787423
Vi befinner oss i den sjätte stora massutrotningen och det utrotas upp till 100 arter om dagen. Något som vi vill uppmärksamma. Det är hög tid att våra politiker också gör det!
I Sverige finns mer än 4000 hotade växter, djur och svampar. Fåglar, djur och växter som tidigare har varit allmänna och som har blivit ovanliga. Ett av de största hoten mot arterna är det storskaliga skogsbruket som förs. Riktiga skogar ersätts av gran och tallplantager i rasande takt. Andra hot mot arterna är det storskaliga jordbruket, utfiskningen av haven och miljöförstöringen.
Klimatförändringarna och biologisk mångfald hör ihop. Artrik natur med stor biologisk mångfald har hållbara ekosystem som lättare klarar av klimatförändringar.
Att kunna bada i friska sjöar, att kunna promenera i levande skogar, och att uppleva ett rikt växt- och djurliv. Det är några av de livskvaliteter vi vill att kommande generationer ska kunna njuta av, de kräver tuffa politiska beslut. Det att dags att inse att även det som kan tyckas vara oansenligt, faktiskt är ovärderligt. Därför firar vi den biologiska mångfaldens dag och hoppas att frågan från och med nu får den uppmärksamhet som den förtjänar!
Manifestation Sergels torg, Stockholm - kl. 18-19
Talare
Tyst minut för arterna
Poesi
Arrangörer: Skydda Skogen och Klimataktion Stockholm
Södra Hällarna Naturreservat, Gotland - kl. 17.30
Start kl 17.30 vid entrén, stora parkeringen nära Leva Kungslador. Vi vandrar på Södra Hällarna och upplever vårens framfart tillsammans med våra medvarelser växter, fåglar och insekter. Ca 19:00 samlas vi för att berätta om våra föreningar och vår aktuella verksamhet. Medtag kaffekorg/matsäck och sittunderlag ev. fällstol! Välkomna!
Att skövla skog är ingen vinst för klimatet vad skogsindustrin än hävdar - hur makt och pengar förstör skogsdebatten
(Publicerad den 3/5 i en något kortare version i Dalademokraten.)
Fyra skogsdirektörer, från SCA, Bergvik, Holmen och Sveaskog, har skrivit till landsbygdsministern och miljöministern. Budskapet är: Skydda inte mer skog. All skog behövs i ”klimatarbetet.”
Skogsindustrin är desperat. Den har pengar och mark i övermått. Vad som saknas är stöd och sympati från allmänheten som i flera undersökningar visat sig föredra att vandra i levande skogar. Dessutom saknas konstigt nog virke, trots att man alltid hävdar att ”vi har aldrig haft så mycket skog som nu”. Det kanske inte stämmer?
För bara några år sedan satsade man 30 miljoner på en kampanj för att tala om att skogsbruket är bra för klimatet. Det skulle bli jokern som fick de oppositionella att lägga ner korten. Kanske tyckte man ändå att genomslaget var för beskedligt. Nu storsatsar man på en femårig landsomfattande kampanj i alla media som kommer att kosta… det vill vi inte tänka på.
Skogsindustrin sätter allt på samma märkta kort igen. Direktörerna skriver: ”Träd som växer binder genom sin fotosyntes koldioxid. Den stora klimatnyttan uppstår när träden sedan skördas genom att vi kan producera produkter som ersätter fossilt baserade produkter.”
Detta komprimerade men ändå oklara meddelande förtjänar att granskas.
Jo det är sant att träd som växer binder koldioxid. Så har det varit sedan begynnelsen - det kan inte skogsindustrin tillgodoräkna sig, trots att man försöker.
I en orörd skog faller träden efter 200 - 500 år, kolet tas om hand av svampar, en del lagras i marken som kol, annat avges som koldioxid långsamt till atmosfären. Allt sker på samma plats utan särskild åverkan.
Men de odlade träden från skogsindustrins plantager fälls efter 60-80 år, och blir till 80% papper, förpackningar, engångsblöjor, biobränslen, allt med mycket kort livslängd. Dessa produkter framställs i några av landets mest energikrävande industrier. På vägen dit har själva skogsbruket, som bedrivs med stora maskiner, drivna av fossila bränslen, orsakat mycket stora utsläpp. Till detta kommer brutala vägbyggen. transporter, ofta långväga, ut ur skogen till industrierna, och till kunderna.
Vilka fossilbaserade produkter ersätts av massaprodukter? Vad jag vet har man aldrig tillverkat papper av olja.
En del av industrins produkter behöver vi förvisso, annat skulle vi lätt kunna avvara, men det är hur som helst svårt att se hur denna långa kedja av utsläpp skulle vara en vinst för klimatet, eller att industrin skulle vara bättre på att binda koldioxid än en naturlig skog. Tyvärr är det vad man envisas med att hävda. Man frågar sig varför.
Klimatnyttan är kort sagt en bluff. Kanske på väg att lyckas. Med stor sannolikhet skulle det bästa för klimatet vara att allt skogsbruk faktiskt upphörde. Då skulle vi också slippa alla de andra skador som skogsbruket orsakar.
Skogsindustrin har redan förlorat denna debatt, ändå biter man sig fast som i ett sista halmstrå. Utan ”klimatet” skulle begäret efter expansion, profit, stora affärer lysa alltför naket.
Allt i direktörernas skrivelse är på ett karakteristiskt vis oprecist. Det intressanta och speciella med den här typen av påståenden är att de inte ska förväntas vara sanna i vanlig mening. De är något annat. De är snarare att jämföra med reklam, de är partsinlagor, men med status som positioner. Att skogsbruket är bra för klimatet kan läsas som industrins policy. Sanningshalten blir på så vis ointressant.
Även mottagarna, två av regeringens ministrar, läser det så. Inte exakt vad som sägs, utan det samlade mullret från fyra av branschens största skogsbolag: - Nog med naturvård. Inga fler undantagna områden, biotopskydd, nyckelbiotoper, ingenting. Privatskogsägarnas organisation LRF assisterar med samma budskap, framfört både i skrift och via kadrer av vältaliga lobbyister.
Branschen förfogar över 95% av skogsmarken. Men resten skaver som en sten i skon.
Direktörerna uttrycker det också såhär: ” Vi behöver bruka så stor del av marken som möjligt samtidigt som vi utvecklar den biologiska mångfalden. För att lyckas med detta behöver vi kombinera skydd av områden med aktiva naturvårdande åtgärder”.
Läs noga! Här går man ännu lite längre och berättar, kryptiskt men för de invigda tydligt nog, om sin viljeinriktning och sina storslagna ambitioner. ”Aktiva natuvårdande åtgärder” innebär skogsbruk i de sista naturskogarna, ja t o m i den redan skyddade skogen. Det är där det mest eftertraktade virket finns. Det är där, och just så, som den biologiska mångfalden ska ”utvecklas”. Cynismen känner inga gränser.
Bioekonomi är det nya ordet. Kunde kanske också heta bioindustri. Med ekologi har det uppenbarligen ingenting gemensamt. Mera virke ska fram, till lite av varje. Till varje pris. Allt som är trä kan och ska användas. Ett flertal fantasifulla användningsområden pekas ut i den stora kampanjen.
Och de skogsindustriella nätverken fungerar. Politiker från SD till S är med på noterna, kanske utan att tänka efter så noga. Beslut fattas, eller kanske bara underförstås, i korridorerna.Minister Bucht framför dem på konferenser. Virkesförsörjningen är Prio Ett. Ibland glömmer han t.o.m. att säga att det är för klimatets skull.
Ingen tycks stå upp för det av riksdagen beslutade miljömålet Levande Skogar, eller för våra internationella åtaganden. Inte ens för befolkningens gravt underskattade behov av riktig skog att plocka sina blåbär i. Sverige har snart ingen natur längre.
Makt och pengar dödar debatter, korrumperar, omöjliggör rimliga beslut. Kamratandan inom det skogsindustriella komplexet är lika förödande för den levande skogen som skogsbruket i sig.
Thomas Tidholm
Respons på en skrivelse från de fyra stora skogsbolagen om inventeringspausen
Uppsala, 2017-04-24
Till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht och miljöminister Karolina Skog.
Detta är en respons på en skrivelse från de fyra stora skogsbolagen, som stöder skogsstyrelsens GD Herman Sundqvist beslut att pausa nyckelbiotopsarbetet i nordvästra Sverige. Tvärtemot dem kräver vi att pausen omedelbart hävs, för att inte riskera att skyddsvärda skogar avverkas. Följande fyra argument stödjer detta krav.
Ställ inte klimatmål och arbete för biologisk mångfald mot varandra. Båda målen måste uppfyllas, och i själva verket stärker de varann. De gamla artrika naturskogarna i nordvästra Sverige innehåller ett stort kollager som inte bör släppas ut just för klimatets skull. Att ersätta gamla naturskogar med produktionsskog innebär ett mycket mindre kollager och således höjd koldioxidhalt i atmosfären. Artrika ekosystem är också mer resilienta och står emot klimatförändringar bättre och dessa skogar måste sparas även av den anledningen.
Kritiken mot inventeringsmetoderna är inte motiverad. Sundqvist hävdar att inventeringsmetoden för nyckelbiotoper inte är lämpad för nordvästra Sverige, och representanterna för skogsbolagen upprepar detta. Men Johan Nitare, Skogsstyrelsens kanske främsta expert på nyckelbiotoper, bekräftar att metoden fungerar bra i hela Sverige. Han får stöd från forskare och andra anställda på Skogsstyrelsen. Data från Skogsstyrelsens egna inventeringar visar också att nyckelbiotoper i nordvästra Sverige faktiskt i genomsnitt innehåller fler hotade arter än i övriga delar av landet. Alltså finns ingen anledning att se över metoden.
Pausen motverkar regeringens beslut om skyddad natur. Regeringen har beslutat att 20% av Sveriges land- och sötvattensområden ska skyddas. Pausen kan riskera att göra detta omöjligt, genom att den skog som måste skyddas hinner avverkas. I brevet försäkrar ledningen för skogsbolagen att de kommer att ta hänsyn till de skyddsvärda skogarna. Men två av bolagen har nyligen fått allvarliga anmärkningar från certifieraren FSC just för att de avverkningsanmält skyddsvärda skogar. Frihet under ansvar har bevisligen inte fungerat hittills och mer frihet riskerar att resultera i än mindre ansvarstagande. Detta visar att Skogsstyrelsen måste vara aktiv och identifiera nyckelbiotoper som riskerar avverkning.
Bolagens "bioekonomi" är inte hållbar. Det finns allvarliga vetenskapliga tvivel kring den klimatstrategi som de fyra bolagen framhåller som självklar. De förespråkar att skogen ska brukas så intensivt som möjligt för att ersätta fossila bränslen och energikrävande material som betong. Men 68 finska forskare har nyss kritiserat Finlands bioekonomistrategi (som liknar Sveriges).
"Bioekonomin" kan bland annat kritiseras för att:
En stor del av skogsprodukterna är varken långlivade eller ersätter fossila bränslen - pappers- och massaprodukter är energikrävande och kortlivade, alltså negativa för klimatet.
Skogsbiobränslen är lika dåliga för klimatet som fossila bränslen eftersom det tar ca 100 år för skogen att växa upp igen - vi måste minska utsläppen mycket snabbare än så för att slippa hamna över tröskelvärden som gör det omöjligt att hejda klimatproblemet. Det är alltså direkt fel att säga att (skogs)biobränslen är koldioxidneutrala. Läs mer på http://klimatetochskogen.nu.
Att tro att bolagen har något annat syfte än vinstmaximering är naivt. Skogsnäringen är ett särintresse bland många andra och det är dags att regeringen behandlar dem för vad de är.
Investerare uppmanas sluta finansiera destruktiv kolkraft i Bangladesh
Pressmeddelande 2017-04-07
Medan Bangladeshs premiärminister besöker regeringen i Indien, uppmanar över 70 globala organisationer investerare att sluta finansiera det planerade kolkraftverket Rampal i Bangladesh.
Organisationerna skriver idag i ett gemensamt brev till banker och investerare med kopplingar till kolkraftverket Rampal i Bangladesh att världens största mangroveskog, Sundarbans, hotas och miljontals människors levebröd står på spel.
Kolkraftverket Rampal på 1 320 MW är ett indiskt-bangladeshiskt statligt ägt energiprojekt initierat av Indiens National Thermal Power Corporation (NTPC) och Bangladesh Power Development Board genom företaget Bangladesh India Friendship Power Company. Projektet lånefinansieras av Indiens Export-Import (ExIm) Bank.
– Investerare med fonder i NTPC eller obligationer i Indiens Exim Bank måste inse vilket hot kolkraftverket Rampal utgör mot mangroveskogen Sundarbans och sluta finansiera klimatdestruktiv kolkraft och investera i förnyelsebar solenergi istället. Vi hoppas också att detta budskap når Bangladeshs och Indiens premiärministrar som träffas i dagarna för att utveckla samarbetet mellan länderna. De måste förstå att kol inte är ett alternativ och att bevarandet av Sundarbans inte är förhandlingsbart, säger Amanda Tas från föreningen Skydda Skogen, som är en av initiativtagarna till brevet.
Brevet till investerarna stöds av följande organisationer: Abibiman Foundation, Ghana AMIHAN National Federation of Peasant Women, Filippinerna Asia Pacific Forum on Women, Law and Development (APWLD), Asia Pacific BankTrack, International Biofuelwatch, England/USA Botswana Climate Change Network, Botswana Friends of the Earth, Bosnien Herzegovina CHAUKATH voluntary network of feminists, Nepal Climate Action Network, International Climate Litigation Network, Transnational Conservatree, USA Cordillera Women's Education Action Research Center (CWEARC), Filippinerna Cultures of Resistance Network Foundation EcoNexus, England Ecoropa, Tyskland Feminist League, Kazakhstan Forum Environment and Development, Germany Forum for Nature Protection NGO, Nepal Foundation for GAIA, International Fragile Planet Earth, Sydafrika Friends of the Earth US, USA Friends of the Siberian Forests, Ryssland Friends of the Tamar Valley, England Fältbiologerna, Sverige GenderCC - Women for Climate Justice e.V., International Genethics Foundation, Nederländerna Global Environment Centre, Malaysia Global Forest Coalition, International Green IT. Uruguay Greenpeace Ryssland Grupo Para o Desenvolvimento da Mulher e Rapariga, Mozambique IBON International ICLEI Local Governments for Sustainability – Africa, Sydafrika Institute for Planetary Synthesis, Switzerland Janabhivyakti, Indien Japan Tiger and Elephant Fund, Japan Japan Tropical Forest Action Network (JATAN), Japan Miljöförbundet Jordens Vänner, Sverige Klimataktion Stockholm, Sverige Korea Federation for Environmental Movements, Korea Michael Underwood Agroforestry Associates Africa, Sydafrika Mom Loves Taiwan Association, Taiwan National Indigenous Women Forum, Nepal NCA-Afghanistan, Afghanistan New Wind Association, Finland Next Big Thing Movement, Inc, USA Oil Change International Performing Animal Welfare Society (PAWS), USA Persatuan Kesedaran Komuniti Selangor (EMPOWER), Malaysia Planetary Association for Clean Energy (PACE), Canada Skydda Skogen, Sverige PUSH Sverige Quercus- National Association for Nature Conservation, Portugal Rainbow Eco-Farm and Training Center NPO, Sydafrika Re-nourish, USA Rettet den Regenwald, Tyskland Rewild, Sydafrika Rutale Development Association, Afrika Students for a Just and Stable Future, USA SustainUS, USA Naturskyddsföreningen, Sverige Tanzania Youth Coalition, Tanzania TFINS, India Thanal, India The Endangered Wildlife Trust, South Africa Timberwatch Coalition, South Africa WECF Women Engage for a Common Future, International Wildlife Impact, USA Women's Environment & Development Organization (WEDO), International World Heritage International, Nederländerna YouthNet for Climate Justice, Bangladesh
Vid frågor, kontakta: Amanda Tas, Skydda Skogen E-post: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. Mobil: +46 73-5860099 www.skyddaskogen.se
Wally Menne (engelskspråkig) Timberwatch Coalition, South Africa E-post: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. Mobil: +27 (0) 82 4442083 www.timberwatch.org.za
Skydda skogen för biologisk mångfald och klimatet
Amanda Tas och David van der Spoel skriver i Nya Wermlands Tidning i en replik mot landbygdsministern och en företrädare för bioenerginäringen. Att skydda skogen för biologisk mångfald och klimatet borde vara en självklarhet.
Skogsstyrelsens generaldirektör delar skogsverige
Thomas Tidholm, Magnus Fredriksson, Amanda Tas, Bengt Oldhammar och Viktor Säfve skriver i Piteå Tidningen om hur Skogsstyrelsens generaldirektör försöker splittra skogssverige och spä på polariseringen i debatten. Läs hela artikeln i PT.
Märkliga djur och skyddsvärd storstadsnatur
I Göteborgsregionen finns många värdefulla naturområden. Ett av de mest värdefulla är Yxsjöområdet, vid Mölnlycke strax öster om Göteborg. Ett område som rymmer en stor mångfald av ovanliga arter och naturmiljöer. En mångfald som försvunnit på många andra platser. Trots områdets mycket höga värden är Yxsjöområdet ett av de mest hotade. Här finns planer på stadsbyggnation (Landvetter stad), vägar, järnvägar och skogsbruk. Hur gör vi för att skydda vår storstadsnära natur? Hur skapar vi en hållbar region?
Michael Nilsson, miljöutredare och aktiv inom Naturskyddsföreningen och Skydda Skogen ger tips och berättar om Yxsjöområdets historia, värden, hotsituationen och om några av de många märkliga och skyddsvärda växter och djur som ännu lever kvar här. Märkliga djur i en ännu orörd storstadsnära natur.
Välkomna !
Samarrangemang mellan Naturskyddsföreningen i Härryda, Göteborgs Ornitologiska förening och Skydda Skogen
"Forskning kring skogsbrukets effekter visar att det svenska skogsbruket är utarmande och att dagens schablonartade hänsyn är alltför bristfällig. Det går inte att med de skogsbruksmetoder som används idag klara miljömålen och kraven på bevarande av skogens biologiska mångfald. Det skriver tre naturskyddare som till vardags arbetar med naturvård i skogsbruket och/eller forskat kring detta." Det skriver Michael Nilsson, Sven G Nilsson och Per Petersson i Sveriges Natur. Läs hela debattartikeln där.
”Skogslandskap farväl” – läsvärd bok om 65 år av skogsskövling
”Skogslandskap farväl” är skriven av 16 skogskunniga naturskyddare som tillsammans har erfarenheter av 65 år i dalaskogarna. Den handlar om hur ett skogslandskap har förvandlats till industrilandskap och att det är bråttom att rädda de sista skärvorna av naturskog som finns kvar. Lösningar och krav på en ny svensk skogspolitik framförs.
Drevfjällets naturreservat. Foto: Bengt Oldhammer
Greider: Farväl till ett skogslandskap!
Göran Greider skriver om den nya boken ”Skogslandskap farväl – 16 naturskyddare om 65 år i Dalaskogen” av Bengt Oldhammar med flera. Läs hela i artikeln i Dalademokraten. Läs mer om boken här på skyddaskogen.se.
Djävulen lös i norrlandsskogarna
Herman Sundqvist, generaldirektör i Skogsstyrelsen, meddelar (DN 10 mars) att Skogsstyrelsen ska upphöra med avgränsning av nyckelbiotoper i de stora fjällnära kommunerna Kiruna, Gällivare, Jokkmokk, Arjeplog, Sorsele, Storuman, Vilhelmina, Dorotea, Strömsund, Krokom, Åre, Berg, Härjedalen, Älvdalen, Malung-Sälen samt delar av Torsby kommun. Han förutsätter att markägarna ska sköta naturvården på egen hand. Vi vet vad det innebär: Avverkning av skogar med höga naturvärden. Nästan ingen naturvård alls.
Nyckelbiotoperna har tjänat naturen väl. Smärre områden har blivit undantagna från avverkning. Nyckelbiotoperna har ofta varit incitament till noggrannare naturvårdsplanering och bildat kärnor i större naturreservat. Att nu undanröja dem är ingenting annat än att öppna de sista skogarna med höga naturvärden för exploatering. Vi är bara halvvägs på väg emot målet, som är att 20% av skogen ska skyddas. Sundqvists beslut är på kontrakurs mot måluppfyllelsen. Djävulen är lös i skogen.
Skogsstyrelsen annonserar att de pausar inventeringen av nyckelbiotoper i nordvästra Sverige. Anledningen är att "tillämpning av begreppet var svårt" i den delen av landet. Skogsstyrelsen GD Herman Sundqvist skriver att han förlitar sig på "att skogsbruket hanterar pausen på ett ansvarsfullt sätt". Men han vet mycket väl att det kommer bli precis tvärtom. Skogsstyrelsens beslut går emot myndighetens uppdrag samt regeringens intentioner om ökad miljöhänsyn i skogsbruket. Om inte beslutet hävs kommer Skogsstyrelsen att uppfattas som partisk istället för en myndighet som arbetar för det allmännas bästa.
Skogen som lever farligt
Vid många tillfällen har ideell naturvård inventerat skogar i nordvästra Sverige och bevisat att skogsägarnas och skogsbolagens sektorsansvar inte lyckats skydda de biologiskt värdefulla skogarna och att miljöcertifieringen inte fungerar. Såväl Holmen skog som Sveaskog har nyligen fått ett Major CAR, en stark varning, från certifieringsorganet FSC för att de avverkningsplanerat och avverkat naturskog med nyckelbiotopskaraktär. Sundqvists gamla arbetsplats Sveaskog var nära att förlora certifiering. Deras reaktion blev att de kommer vidareutbilda inventerare. Men i och med Sundqvists och Skogsstyrelsens senaste drag behövs inte det längre! Om Skogsstyrelsen inte kommer peka ut nya nyckelbiotoper behövs det inga inventeringar heller. Och finns det inga nyckelbiotoper är det fritt fram att hugga även som miljöcertifierat skogsbolag. Problemet löst för skogsbruket - men samhället får betala notan genom utarmning av biologisk mångfald och mer utsläpp av växthusgaser från skogsbruket. Detta går stick i stäv med det demokratiskt beslutade miljömålet ”Levande skogar” som myndigheten Skogsstyrelsen ansvarar för skall nås!
Den ideella naturvården, som Sundqvist vill samarbeta med, har egentligen varit rätt mesigt i ett internationellt perspektiv genom att nöja sig med krav på 20% skyddad produktiv skogsmark. Det vore bra ifall tjänstemän och politiker kunde se förbi våra egna landsgränser ibland. Forskaren Edward O. Wilson har lanserat "The Half Earth Project", som grundar sig på forskning som visar att halva jorden ska lämnas för naturens skull, och därigenom för vårt eget bästa. Sverige borde anamma ett liknande mål. Som Wilson påpekar, vi har råd med det.
I nordvästra Sverige finns det sista av det sista i naturskogsväg som inte kalhuggits och nu vill Skogsstyrelsen offra dessa ovärderliga skogar! Hade Skogsstyrelsen tagit sitt ansvar för att nå upp till miljömålen och gynna samhället i stort, hade de istället krävt tillskott i budgeten för att kunna genomföra ett bra jobb. Skogsstyrelsen borde enligt försiktighetsprincipen pausa allt skogsbruk i nordvästra Sverige tills ett nytt arbetssätt för att skydda dessa ovärderliga och biologiskt rika naturskogar har mejslats fram. Men inga avverkningar i de sista resterna naturskog och nyckelbiotoper får ske om vi ska nå miljömålen.
David van der Spoel, talesperson Skydda Skogen.
Forskningsresan i Naturvårdens Utmarker 24 – 30/7 2017 Norrbotten
Årets Forskningsresan i Naturvårdens Utmarker går till Norrbotten den 24/7 – 30/7. Boka in datumen redan idag! Anmälningen öppnar vid månadsskiftet mars-april. Du är då välkommen att anmäla dig! Antalet platser är begränsat.
Exakta datum, lokal eller vilka skogar som skall besökas är inte bestämt än, men Forskningsresan kommer att vara mellan 4-7 dagar sista veckan i juli.
Tveka inte att höra av dig om du har frågor! Kontakta Johan Moberg, samordnare Forskningsresan i Naturvårdens Utmarker; tel 073-807 36 44, e-post Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., eller e-post Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Kort bakgrundsinformation:
Forskningsresan i Naturvårdens Utmarker är en årlig inventering av Sveriges sista oskyddade norrländska naturskogar. Ibland går resan också till Dalarna och Värmland. Runt 50-60 personer av olika åldrar, kunskaper och bakgrund brukar deltaga. Artkunskaper är inte ett krav, utan vi lär av varandra. Det viktiga är att Forskningsresan är en samlingspunkt för skogs- och naturintresserade som vill vara med och dokumentera hotade oskyddade naturskogar.
Med Forskningsresan vill vi rädda hotade skogar, njuta av naturen, hitta arter samt påverka och utmana skogsbolagen, politikerna och allmänheten om den rådande synen på skogen och skogsbruk. Vi vill öka kunskapen om arter och ekologi. Forskningsresan i Naturvårdens Utmarker 2017 är ett samarbete mellan Skydda Skogen och Naturskyddsföreningen. Fler samarbetspartners kan tillkomma.
Skydda skogen för biologisk mångfald och klimatet
I ett svar till Greenpeace (SvD 2017-03-01) hävdar professorerna Kauppi och Lundmark att vi inte alls ska spara skog utan hugga den för att rädda klimatet (SvD 2017-03-03). De skriver bl.a. att "ett stort antal skogslevande fågelarter har återhämtat sig". Detta baseras troligtvis på en studie från Svensk fågeltaxering som visar att minskningen av fågelpopulationerna i skogen som pågått sedan 1970-talet har avstannat de senaste 15 åren. Detta är förstås någonting helt annat än en återhämtning. Björn och lodjur som professorerna menar har återhämtat sig, är alltjämt rödlistade de också.
Faktum är att skogen, som är vårt största och mest artrika ekosystem, utgör livsmiljö till 42 % av de idag rödlistade arterna, men endast ca 4 % av den produktiva skogen är formellt skyddad. Med regeringens planer kommer bara 5 % vara skyddad 2020. Forskning pekar på att minst 20 % produktiv skogsmark måste skyddas långsiktigt för att bevara arter i livskraftiga populationer. Detta är ändå ett blygsamt krav i jämförelse med de 50 % skydd som ledande forskare förespråkar internationellt.
Skogen behöver dessutom sparas för klimatets skull. Äldre skogar har ett stort kollager och detta kollager frigörs vid avverkning. Av den svenska skogsproduktionen blir 80 % kortlivade produkter, som snabbt släpps ut som koldioxid igen. Bara vart femte träd blir till virke som undanhålls kolcykeln under en något längre tid. Genom att drastiskt minska skogsavverkningen kan vi förhindra utsläpp av växthusgaser till atmosfären.
Biobränslen är inte heller koldioxidneutrala. Vid förbränning av biobränslen frigörs koldioxid omgående vilket bidrar till växthuseffekten på samma negativa sätt som fossila bränslen. Atmosfären gör inte skillnad på kol från förnyelsebara eller fossila bränslen. Det tar många år att kompensera för dessa kolutsläpp; i ett 50-100 års perspektiv kan biobränslen t.o.m. ha en högre klimatpåverkan än fossila bränslen och leda till oåterkalleliga klimatförändringar. Biobränslen på global skala riskerar också att tränga undan matförsörjning och andra ekosystemtjänster. Kauppi och Lundmark skriver mycket riktigt att vi behöver minska konsumtion och energieffektivisera. Men i nästa mening vill de sälja svenska förpackningsvaror över hela världen. Det går inte ihop förstås. Faktum är att den svenska pappers- och massaindustrin förbrukar hälften av all energi i svensk tillverkningsindustri, och samtidigt ger dess produkter tillsammans med bioenergin upphov till koldioxidutsläpp som är dubbelt så stor som resten av landets ekonomi. Där finns det alltså möjlighet att spara energi, minska utsläppen och bevara den biologiska mångfalden: genom att spara mer skog från avverkning.
Det som behövs är bevarandestrategier som tar uppriktig hänsyn till biologisk mångfald, klimat och ekosystemtjänster. Politiken och skogsindustrin måste respektera ekosystemens gränser och uppfylla vetenskapligt belagda bevarandemål. Om vi uppnår 17 % skyddad produktiv skogsmark till 2020 som Sverige har förbundit sig att göra enligt Nagoya-avtalet är vi en bra bit på väg.
Charles Michael Ernst, gammal jägmästare, skogsbrukare, naturmänniska, fornvåradre och filosof, förmedlar sina personliga tankar om ekoparken Omberg i ett öppet brev till Sveaskog. Med rubriker som "Skogsbruk är inte naturvård", "Tiden är naturens vän, men den moderna människans fiende" och "Ekonomin är den moderna människans vän, men naturens fiende" förstår ni kanske varthän resonemanget lutar. Mycket läsvärt. Ladda ner brevet här.
Ny bok om Dalaskogen
Snart utkommer den mest angelägna boken om skogen som publicerats på mycket länge!
Självklar läsning för alla som vill fördjupa och uppdatera sin kunskap om den svenska skogen...
En bok med en mångfald av perspektiv på skogsfrågan: klimatet och skogen, hur utbyggnaden av vindkraft på fel platser exploaterar gammelskogar, mångbruket, naturskyddsfrågan, landskapets omvandling, bevarandebiologi, branden och skogen, skogshistoria etc. Den är skriven av en grupp människor som för de naturliga ekosystemens talan, inför dagens naturfrämmande samhälle.
Boken utspelar sig i Dalarnas skogslandskap, men är relevant och intressant läsning för alla som vill veta mer om människan och skogen, om hållbar utveckling i ett nationellt och globalt perspektiv. Tillståndet i Dalarnas skogar liknar på nästan alla punkter situationen för den nordliga taigan i vårt land och i våra grannländer, mer eller mindre.
Förhandsbeställ hos Naturskyddsföreningen Dalarna: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. Pris 200 kr plus ev. frakt.
Utgivning: Början av mars. 384 sidor, 23 kapitel och mer än 50 fotografer/illustratörer.
Debatt: Anpassa skogsbruket efter ekosystemens och klimatets ramar
Läs Elin Götmarks debattsvar till Mårten Bendz i Skogsaktuellt. Bendz förespråkar att hugga ner alla reservat för klimatets skull. Detta visar att Bendz inte har någon förståelse för hur livsviktigt det är med biologisk mångfald, men hans klimatargument håller inte heller.
Holmen Skog har fått en allvarlig avvikelse från FSC-kriterierna
Pressmeddelande 2017-01-16
Enligt certifieraren DNV GL har Holmen Skog fått en allvarlig avvikelse från FSC-certifieringen. Avvikelsen lyder: "Vid upprepade tillfällen har höga naturvärden missats i planeringen av trakter som ska slutavverkas. Ett par av dessa har konstaterats hålla nyckelbiotopklass. Detta har gjorts på Distrikt Örnsköldsvik i Strömsunds kommun." Holmen har tre månader på sig att korrigera denna brist.
Skydda Skogen inventerade avverkningsanmälda skogar på Holmens marker i Strömsunds kommun sommaren 2016 och fann att flera av dem hade höga naturvärden. De klagomål som föreningen upprättade efter resan ligger till grund för DNV GL:s beslut.
Det bygger också vidare på inventeringar i samma område som Fältbiologerna gjorde 2014, där det visade sig att Holmen hade avverkningsanmält flera skogar med nyckelbiotopskvalitet. Fältbiologernas klagomål till DNV GL resulterade den gången i att Holmen ansågs ha gjort en mindre avvikelse från FSC-kriterierna.
Nu hoppas Skydda Skogen att Holmen förbättrar sina naturvärdesbedömningar, så att inga fler skogar med höga naturvärden riskerar att avverkas. Sverige är långt ifrån att ha skyddat så mycket skog som krävs för att bevara den biologiska mångfalden i skogen. Om vi ska kunna nå de nationella miljömålen och FN:s Aichimål har vi inte råd att förlora en enda av de få skogar med höga naturvärden som fortfarande finns kvar.
Anders Delin om skogsbrukets historia och brist på hållbarhet
Anders Delin har skrivit många artiklar om skogens biologiska mångfald i olika tidningar och håller nu på med att sammanställa Hälsninglands flora. Han är även känt från Forsningsresan i Naturvårdens Utmarker som han organiserat flera gånger. Dessutom är han en flitig debattör som publicerat många debattartiklar om skogsbrukets avigsidor. Här är en presentation som Anders hållit, i något förkortad form, där han förklarar varför skogsbruket inte är långsiktigt hållbart. Många historiska bilder illustrerar tesen. Fler artiklar i ämnet skogshistoria finns här på hemsidan.
Största miljöproblemet är rovdrift på resurser
Stig-Olof Holm skriver i SvD om att Sverige bör ta tillfället nu att vi är ordförande i FN att trycka på omställning till en hllbar värld - utan tillväxt vill säga. Läs hela artikeln här.
Upprop: Skydda Sundarbans mangroveskog
Sundarbans unika mangroveskog i Bangladesh hotas av ett stort kolkraftverk. Idag skriver Skydda Skogen ett brev till Bangladeshs och Indiens ambassad i Stockholm med en uppmaning om att kolkraftverksplanerna måste stoppas.
Sundarbans är världens största mangroveskog och ligger på gränsen mellan Bangladesh och Indien. Området hyser en oerhört rik biologisk mångfald och är ett UNESCO världsarv. Här lever bl.a. den hotade bengaliska tigern, gangesdelfinen och den akut hotade batagursköldpaddan.
Ett stort kolkraftverk, Rampal power plant, liksom en rad andra kommersiella projekt planeras i och omkring skogen. Om planerna sätts i verket kommer inte bara stora mängder växthusgaser att släppas ut och det unika ekosystemet hotas – området kommer dessutom att bli känsligare för klimatförändringarna eftersom mangroveskogen bildar ett skydd mot återkommande cykloner, stormar och andra naturkatastrofer. Miljontals människors levebröd hotas.
I november 2016 protesterade 1 500 personer i Dhaka, Bangladesh, mot kolkraftverket Rampal. Idag, den 7 januari, är det ”Global Day of Protest”. För att visa solidaritet med människorna i Bangladesh skriver föreningen Skydda Skogen idag ett brev till Bangladeshs och Indiens ambassad i Stockholm, liksom till FN:s miljöprogram UNEP och sekretariatet för Konventionen om biologisk mångfald (CBD) med en uppmaning om att kolkraftverksplanerna måste stoppas till förmån för förnyelsebar sol- och vindenergi. Världen har inte råd att förlora Sundarbans.
Läs brevet till Bangladeshs och Indiens ambassad i Stockholm här.
Protestera - skriv till UNESCO här. Visa ditt stöd för bevarandet av Sundarbans – skriv ett personligt meddelande här.
Bild: Shaer Reaz (c) The Daily Star
Forest like it was
"Forest Like It Was" is a trailer to the future movie about the shrinking forest of Scandinavia, the last Taiga. The plot is the invitation "Will we ever return to Taiga forest? Will we be able to see it through the eyes of the ancestors?" We will see and understand it in our future film.
Skogsavverkning hotar unik skog vid Göteborg
PRESSMEDDELANDE 2016-12-21
Yxsjöområdet, ett för södra Sverige unikt skogsområde strax öster om Göteborg, hotas nu av en planerad skogsavverkning. Inom det planerade avverkningsområdet har ett tiotal rödlistade och fridlysta djur- och växter noterats vars miljöer nu hotas förstöras eller skadas. Flera miljöorganisationer protesterar mot planerna och har begärt att skogsstyrelsen skall stoppa avverkningen.
Yxsjöområdet bedömdes 2015 i en naturutredning* som ett av våra värdefullaste skogsområden. En så stor areal västlig gammelbarrskog tillsammans med rik förekomst av lövdominerad brandskog som vid Yxsjön går knappast alls att hitta längre. Området har en mycket rik mångfald med över 50 kända rödlistade arter. Trots detta hotar nu en avverkning att genomföras mitt i områdets kärna där ett flertal fridlysta och rödlistade arter förekommer. Även ett flertal fornlämningar har hittats vilka riskerar att förstöras.
Här presenteras ett unikt tidsdokument efter 50 års studier av tjäderns liv och leverne i Tyresta nationalpark. 1 300 hektar av nationalparkens totala yta på 1 970 hektar utgörs av riktig urskog och den är faktiskt belägen så nära som endast två mil från centrala Stockholm. Svante Joelsson har där följt tjädrarna under årets alla tider sedan 1965. Med sig har han haft kameran och fotograferat fåglarna, lekplatserna, spelet, myllgroparna, spåren i snön, de mäktiga gammeltallarna - varav många började växa redan på 1500-talet - och mycket annat av livet i den vackra skogen.
Boken skildrar således till stor del Tyresta och tjädrarna där, men de båda författarna har också valt att sätta in tjädern i ett större sammanhang. Inledningsvis behandlas områdets historia som sträcker sig 9 000 – 10 000 år tillbaka i tiden och följs sedan upp med myter kring tjädern och dess förekomst som motiv från runristningar till kända konstverk.
Vidare har tjädern under lång tid varit en för människan mycket betydelsefull fågel. Den jagades för matens skull, den användes flitigt i byteshandel och på vissa håll betalades skatt med tjäder. Givetvis har den varit viktig för många av skogens andra djur och fåglar och är så än idag. Ett kapitel beskriver utförligt tjäderns naturliga fiender. Att minimera risken för att bli dödad av till exempel en kungsörn, duvhök eller en mård skriver författarna är något tjädern sedan långa tider är anpassad till under förutsättning att urskogen är intakt och konstaterar att när skogen inte längre kan erbjuda bästa tänkbara skydd på grund av skogsbruk ökar predationen från rovdjur.
Urskogen i Tyresta jämförs även med andra skogar och skillnaderna mellan gammelskogen och industriskogen tas upp. Läsaren får en utförlig beskrivning av varför bevarandet av stora sammanhängande av människan opåverkade gamla naturskogar är av stor betydelse för tjädern.
Innan den stora skogsbranden i Tyresta 1999 hyste området ett av Sveriges största tjäderspel med hela 28 tuppar. Något som historiskt inte varit alldeles ovanligt, men som i takt med det storskaliga kalhyggesbrukets omfattande avverkningar av tjäderns naturliga livsmiljö blivit alltmer sällsynt.
Tjädern är en av våra mest arealkrävande arter och i boken hänvisas till forskning som bedrivits i Muddus nationalpark som visar att där finns tre till fyra gånger så mycket tjäder jämfört med vad som finns i de skogsbrukade områdena utanför. 700 hektar sammanhängande skog är en siffra som nämns för att en lokal tjäderpopulation ska överleva.
Slutligen bjuder Svante Joelsson och Bengt Oldhammer läsaren på sina tankar om tjädern och framtiden och efter att ha avhandlat en rad hot och möjligheter skriver de:
”Den som granskar de här pusselbitarna ser genast ett mönster. De direkta och indirekta effekterna av skogsbruket är största problemet. Vi kan först som sist slå fast att skogsbrukad mark aldrig någonsin kan ersätta urskogens och gammelskogens kvaliteter, varken för tjädern eller övrig biologisk mångfald. Originalet är oslagbart.”
Tjädern och urskogen är en innehållsrik, vacker och lärorik bok. Högst sannolikt mycket givande för såväl skogsbrukaren, jägaren, ornitologen som den allmänt naturintresserade.
Den nuvarande FAO-definitionen av skog misslyckas med att särskilja riktiga skogar från planterade trädbestånd för industriell produktion. Definitionen (från år 2000) lyder: ”Mark inom ett sammanhängande område större än 0,5 ha där träden har en höjd av mer än fem meter och där träd har en kronslutenhet av mer än tio procent eller har förutsättningar att nå denna höjd och kronslutenhet på plats.”/p>
Denna vaga definition orsakar allvarliga konsekvenser; den globala politiken påverkas gällande ekonomi, miljö och sociala frågor vilket inkluderar FN-organ såsom klimatkonventionen UNFCCC och Världsbanken. Dessa instanser stödjer därmed utbredningen av trädplantager för att kompensera industriutsläpp av växthusgaser, istället för att minska utsläppen vid källan. Denna politik uppmuntrar ”landgrabbing” (illegala markanspråk) och förändrad markanvändning vilket förstör den biologiska mångfalden, åsamkar mark- och vattenresurser skada, och sällan gynnar ursprungsbefolkningar och lokalsamhällen.
Som en följd av definitionen, beräknar FAO globala förändringar i “skogstäcket” enligt en förenklad "one-size-fits-all"-strategi. Detta gör att i princip nästan alla grupper av träd och icke-träd, inklusive avskogade områden och kalavverkade plantager, räknas som "skog". Föga förvånande, blir statistiken inkonsekvent och förvirrande, och läggs ut som en dimridå för att dölja de långsiktiga effekterna av förlust av skog och trädplantageutbredning i förhållande till de allvarliga framtida sociala, ekonomiska och klimatförändringarna. Skogar är komplexa, dynamiska, naturliga träd- dominerande ekosystem som utvecklats under tusentals år genom processer vilka också har påverkats av skogsberoende folk med sin ekologiska nisch.
Ändå betraktar FAO skogar som råa källor till trä och kol som kan handlas på globala marknader. Ett trädplantage är ett landområde som avsiktligt planterats med träd av människor, för produktion av trä eller råvaror som gummi, kaffe, nötter mm., i syfte att producera nyttomaterial, livsmedel eller bränsle. Trädmonokulturer utgörs ofta av ett enda icke-inhemskt trädslag (ofta invasivt) och saknar annat liv bortsett från sjukdomar, skadedjur och ogräs, vilket kräver intensiv användning av giftiga jordbrukskemikalier. Skapandet av dessa förstör biologisk rik mångfald, vilket inkluderar både naturliga gräsmarker och skogar. De torkar ut torv- och våtmarker vilket leder till frekventa och omfattande bränder som orsakar oåterkalleliga ekologiska skador.
Eftersom FAO bakar in skogar och plantager i samma definition främjar de utbredningen av industriella trädplantager. Skogarnas möjligheter att bidra till mark, vatten, syre, mat och livsmiljö för otaliga arter överskuggas. Industriella trädplantager medför negativa effekter som skogar inte gör medan skogar tillhandahålla tjänster som plantager inte gör. En bättre skogsdefinition för FAO kan vara: "En skog är ett komplext naturligt ekosystem, dominerad av inhemska träd, med en hög grad av biologisk mångfald, där de flesta träd har föryngrats utan påverkan från människor. Struktur och sammansättning bestäms huvudsakligen av naturlig påverkan." Detta kan även inbegripa restaurering av den naturliga livsmiljön i form av semi-naturliga eller planterade skogar. Vissa träd- och djurarter måste återinföras, särskilt i tropikerna där många träd inte pollineras av vinden utan istället av insekter, fåglar eller fladdermöss.
FAO bör tydligt särskilja mellan vad som ekologiskt är en skog, och vad som inte är det. Omfattande listor över de definierande egenskaperna hos skogar behöver sammanställas i jämförelse med egenskaperna hos trädplanteringar. Denna separation skulle möjliggöra mer korrekta och användbara utvärderingar och analyser gällande skogs- och plantageresurser, vilket gynnar både regeringar och FN-organ. FAO måste ta ansvar för de ekologiska och sociala skador som blivit följden av denna subjektiva och oansvariga definition av ”skog” om deras verkliga avsikt är att stoppa avskogningen, motarbeta klimatförändringarna och skapa en hållbar global ekonomi som kan gynna alla.
Amanda Tas och Wally Menna
Artikeln har tidigare publicerats på Engelska i ECO
Flygning skadar allvarligt dig själv och personer i din omgivning.
Tre forskare presentar på DN debatt sin utredning om att flyget bör beskattas lika mycket som bilen. Det är en bra början till att minska utsläppen från flyget. Forskarna ger rekommendationer för att införa en varudeklaration (t. ex. rubriken ovan) samt för att införa en passagerarskatt vilka vi tillstyrker. Regering har plockat upp förslaget om flygskatt från utredningen, men alliansen och SD hotar att rösta ner förslaget. Samtidigt arbetar dock regeringen på en flygstrategi som syftar på att uppnå en "hållbar framtid" genom att stimulera flygtrafiken. I det hänseendet har Centern rätt som kallar regeringens förslag om flygskatt för symbolpolitik.
De tre forskare föreslår dessvärre även att inblandning av biobränslen i drivmedel ska subventioneras, vilket är ett felsteg ur många synvinklar. För när organiskt material eldas upp frigörs det koldioxid. Faktumet att levande växter binder koldioxid från luften kan inte kompensera för det, särskilt inte på kort sikt: det tar 50-100 år att kompensera för utsläppen från skogsbiobränslen. Under denna tid leder ersättning av fossila bränslen med biobränslen de facto till högre utsläpp än fossila bränslen. Bioenergiförespråkare är därför medskyldiga till skövlingen av regnskog för att producera palmolja som blandas in i diesel härhemma, så att vi kan köra "förnybart". Men skogsbruket är inte snällare i Sverige eller Europa. I The Guardian gick det att läsa hur skyddade skogar i Europa offras för att nå EU:s mål för "förnybart". Även här i Sverige finns det personer som förespråkar att vi ska fälla just naturreservaten för att elda upp dem. Att vi behöver den biologiska mångfalden för vår överlevnad glöms lättvindigt bort.
Klimatproblemet och minskad oljetillgång kommer så småningom göra fortsatt ekonomisk tillväxt omöjlig. Vi menar att ett mycket bättre alternativ är att snabbt men på ett ordnat sätt ställa om samhället till att minimera utsläppen av växthusgas från alla källor. Men när även miljöminister Karolina Skog (Mp) hävdar att vi i det rika Sverige behöver BNP-tillväxt framöver så känns det som att insikten inte kommit ännu. Olika ekonomer har gett förslag på hur man ska komma tillrätta med tillväxtens negativa effekter på människor och miljö. Exempelvis har Thomas Piketty föreslagit en politisk styrning av kapitalismen för att minska det hot mot demokratin som ökande inkomstklyftorna medför medan Peter Victor har föreslagit en ekonomisk modell för att minska tillväxten i syfte att begränsa ödeläggelsen av planeten.
Nyligen nåddes världen av nyheten att Arktis är 20 grader varmare än vanligt, vilket tydliggör att det krävs mer från politiken än symbolhandlingar. Nya flygplatser som den i Sälen som håller på att byggas med investeringsstöd från staten ska aldrig tas i drift. Stora motorvägsprojekt måste läggas ner. Skogsavverkningar borde drastiskt minskas och hela jord- och skogsbruket klimatanpassas. Det som vi främst bör göra är mindre av allt. Minskad konsumtion, kortare arbetstider. Den som förespråkar teknologiska framsteg som lösning: upp till bevis. Under tiden måste resten av samhället ställa om för tiden har gått ut.
Det är lätt att förlöjliga den tillträdande USA-presidenten för hans klimatförnekande och anti-vetenskapliga attityd. Men att säga en sak och göra en annan är om möjligt ännu värre. Att få folk att tro att tillväxten kan fortsätta genom en "grön omställning" eller "bioekonomi" är lurendrejeri - planeten är inte oändlig. Klimatet hjälps inte av att skjuta skattemedel till att subventionera biobränslen för att fortsätta med "business as usual". Men om Sverige tar på sig ledartröjan, och gör en riktig omställning till ett utsläppsfritt samhälle, kommer det säkerligen finnas möjligheter att exportera hållbara lösningar också.
David van der Spoel, Elin Götmark, Skydda Skogen
Remissvar nationella skogsprogrammet
Nu har föreningen skickad in remissvaret på de fyra delrapporter i det nationella skogsprogrammet. Rapportena tyckte föreningenvar spretiga, utan t.ex. en tydlig definition av vad som är hållbart skogsbruk. Föreningen ifrågrasätter därför såväl grunden för det nationella skogsprogrammet själv, vars vision var: "Skogen – det gröna guldet - ska bidra till jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en hållbar bioekonomi.
Uppsala, 2017-04-24
Charles Michael Ernst, gammal jägmästare, skogsbrukare, naturmänniska, fornvåradre och filosof, förmedlar sina personliga tankar om ekoparken Omberg i ett öppet brev till Sveaskog. Med rubriker som "Skogsbruk är inte naturvård", "Tiden är naturens vän, men den moderna människans fiende" och "Ekonomin är den moderna människans vän, men naturens fiende" förstår ni kanske varthän resonemanget lutar. Mycket läsvärt. 
Anders Delin har skrivit många artiklar om skogens biologiska mångfald i olika tidningar och håller nu på med att sammanställa 
Den nuvarande FAO-definitionen av skog misslyckas med att särskilja riktiga skogar från planterade trädbestånd för industriell produktion. Definitionen (från år 2000) lyder: ”Mark inom ett sammanhängande område större än 0,5 ha där träden har en höjd av mer än fem meter och där träd har en kronslutenhet av mer än tio procent eller har förutsättningar att nå denna höjd och kronslutenhet på plats.”/p>
De tre forskare föreslår dessvärre även att inblandning av biobränslen i drivmedel ska subventioneras, vilket är ett felsteg ur många synvinklar. För när organiskt material eldas upp frigörs det koldioxid. Faktumet att levande växter binder koldioxid från luften kan inte kompensera för det, särskilt inte på kort sikt: det tar 50-100 år att kompensera för utsläppen från skogsbiobränslen. Under denna tid leder ersättning av fossila bränslen med biobränslen de facto till högre utsläpp än fossila bränslen. Bioenergiförespråkare är därför medskyldiga till skövlingen av regnskog för att producera palmolja som blandas in i diesel härhemma, så att vi kan köra "förnybart". Men skogsbruket är inte snällare i Sverige eller Europa. I 
