Annvi Sjöberg berättade hur man kan få in biologisk mångfald i sin trädgård. Foto: Viktor Säfve
I lördags var det ”Hjärta och Jord festival” vid Åfallet Skogsträdgård i Örebro län. Skydda Skogen var på plats med ett bord där vi sålde boken "Skogslandskap Farväl", pratade med folk om skog och lämnade broschyren ”Nyfiken på Skog”, till de som var intresserade. I en stor tältkåta hölls föredrag om skog, skogsträdgård, permakultur och biologisk mångfald och det lästes dikter.
En av föredragshållarna var Annevi Sjöberg, hon är en av författarna bakom den prisade boken Skogsträdgården. Annevi berättade hur man gör för att få in mer biologisk mångfald i sin trädgård. Kortfattat gäller det att inte klippa gräset, att gynna och plantera växter som insekter och pollinerare gillar, att bygga insektshotell, att inte ha bar jord i land och rabatter eftersom det ger ett sämre mikroliv i jorden, att ha död ved i trädgården, att inte ta bort allt ris och grenar utan låta det ligga kvar i högar, att inte städa för mycket och att ha en kompost. Att inte alltid ta bort det vi kallar för ”ogräs”. Exempelvis nässlor är värdväxt för mängder av fjärilar, kirskål går att äta och tistlar är älskade av många pollinerare. Att sätta lökar som krokus som blommar tidigt på våren är bra eftersom de ger viktig mat till humlorna när få andra växter blommar. Detsamma gäller på hösten- att ha växter som blommar då, t ex höstaster. Att anlägga en damm vilket förbättrar den biologiska mångfalden. Läs mer om Skogsträdgård här.
Six String Yada spelade på kvällen, foto: Nicklas AdamssonGod hemmalagad mat serverades, foto: Viktor Säfve
Viktor Säfve, en av grundarna av föreningen Skydda Skogen, arrangör av festivalen och boende i Åfallet Skogsträdgård pratade om skog och skogsträdgårdar. Han berättade bland annat att det finns dussintals inhemska trädslag i den svenska skogen. Ändå så planteras mest bara två arter- gran och tall efter kalhuggning. I skogar med monokulturer med bara gran eller tall trivs inte så många insekter, växter, svampar, fåglar och andra djur och det är en anledning till att hundratals skogslevande arter är hotade. Tyvärr har de artrikaste skogarna blivit monokulturer. På samma vis sker det över hela världen med exempelvis palmoljeodlingar, där artrika regnskogar blir plantager. Den svenska modellen sprids över världen av företag som Ikea och Stora Enso som fått kritik för sina verksamheter i Ryssland, Kina och Brasilien där verksamheten haft negativ påverkan socialt och för den biologiska mångfalden. 84% av det som produceras från skogen i Sverige blir kortlivade produkter som exempelvis helt onödig direktreklam eller designförpackningar. Och det är till stor del vår överkonsumtion som står för skövlingen. Slutar vi med den så skulle mer skog kunna få stå orörd. Skogen i Sverige får inte bli gammal, för den avverkas vid ca 80 års ålder, ibland tidigare. Om träden vore människor skulle de då bara få bli tonåringar. Något som påverkar hela skogsekosystemet. En tall måste få bli minst 300 år för att vara stor nog för att orka bära ett tungt örnbo. Eller 600 år för att bli en högstubbe där en slaguggla ska kunna bygga sitt bo. När det gäller klimatet så kommer enligt forskare vid Lunds universitet 27% av Sveriges årliga koldioxidutsläpp från kalhyggen, något som inte skogsindustrin vill medge. Det finns mycket vi kan göra för att ändra på detta, säger Viktor och ger exempel: Vi kan engagera oss på egen hand eller genom miljöorganisationer, vi kan skriva debattartiklar, påverka människor och främst minska vår egen konsumtion och kräva av beslutsfattare och producenter att bromsa överproduktionen. Vi kan införa mer biologisk mångfald i våra trädgårdar och äta egenproducerad mat. Istället för palmolja kan vi använda rapsolja eller nötolja, det sistnämnda kan produceras i artrikare skogsträdgårdssystem.
Thomas Tidholm läste dikter. Foto: Nicklas Adamsson
Thomas Tidholm, poet, författare, också han medgrundare och medlem i Skydda Skogen, visade diabilder från när han 1970 flyttade från Stockholm till en liten övergiven gård i Hälsingland med sin fru- författaren Anna-Clara Tidholm, för att bygga upp ett annat liv. De levde på 7000 kr om året, odlade grönsaker och säd och skaffade gris och lamm. Detta gick trots att de inte kunde något om lantbruk. ”Det bästa en människa kan ha är ett liv som man trivs med”, sa Thomas Tidholm. Efter 50 år bor de kvar på samma ställe i Hälsingland. Han berättade att skogen runt i kring har blivit kalhuggen och stigarna till fäbodarna sönderkörda och försvunnit. Men som tur är har de en krans av ca 50 meter skog runt huset så de slipper se skövlingen från huset. På slutet läste Thomas dikter, bland annat om den omtyckta grisen Stina som slaktades tyvärr. Han berättade också att hans barn inte ville äta upp den slaktade grisen Stina när hon låg i frysen som kotletter och på Alla Helgonadagen tände de ett ljus ovanpå frysen till minne av henne. Skydda Skogenbanderollen som vi hade med oss hade han varit med och gjort, berättade han. Thomas Tidholms fina hemsnickrade fågelhus syntes på flera av diabilderna.
Förutom Skydda Skogen fanns en rad andra utställare som Grönskapet som odlar småskaligt ekologiskt utan traktor och som cyklar till torget (över 10 mil per marknadsdag), för att inte släppa ut en massa växthusgaser. Även Ordfront bokförlag, Pomologiska sällskapet, Bergslagens trädvård och Jordens vänner fanns på plats.
Foto: Nicklas Adamsson
Åfallet Skogsträdgård har byggts upp av Skydda Skogen-grundaren Viktor Säfve och hans familj. En skogsträdgård försöker efterlikna naturen men det som odlas ska gå att äta, t ex nötter, bär och perenna grönsaker. Det bjöds på god vegomat under festivalen och det var musikuppträdande på kvällen. Artisten Love Antell inledde med ett framträdande där han, förutom egna alster, drog av några av miljörörelsens starkaste kampsånger. Därefter ett mycket omtyckt extranummer, då ingen mindre än spelmannen och fiolbyggaren Anders Norudde från bandet Hedningarna fick allas uppmärksamhet genom att spela på ett horn, för att sedan ta med publiken på en resa mellan olika instrument och folkmusiklåtar. Bland annat spelade han gammal folkmusik från Hjärtasjön, där festivalen ägde rum. Festivalen avslutades med dans och jubel till bandet Six String Yada med vänner, som spelade amerikansk folkmusik.
Hjärta och Jord festivalen, en manifestation för biologisk mångfald, besöktes av 180 personer, vuxna och barn. Den kunde genomföras med stöd från Leader Mellansjölandet.
Skydda Skogen starkt kritisk till giftigt bekämpningsmedel
Träffar: 112
Larvgångar av granbarkborre under granbark. Foto: Harald Kloth via Wikipedia.
FSC-certifierade skogsbrukare kan ansöka om dispens för att använda kemikalier mot granbarkborre. Enligt LandSkogsbruk har hittills sex ansökningar för att använda kemiskt behandlade nätfällor beviljats. Skydda Skogen är starkt kritisk och menar att det innebär oförsvarbara risker för miljö och hälsa.
Bekämpningsmedlet Forester är akut giftigt enligt Kemikalieinspektionen. Det innehåller den aktiva substansen cypermetrin som är mycket giftigt för fisk och andra vattenlevande organismer. Det kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön och det är viktigt att preparatet inte släpps ut i avlopp, sjöar eller vattendrag. Kraftiga regn och snabb snösmältning kan förvärra spridningen.
Skydda Skogen menar att det kommer att vara svårt att förhindra att bekämpningsmedlet läcker ut i sjöar, vattendrag och diken trots buffertzoner. Forester är inte enbart är akut giftigt för granbarkborrar, fisk och andra vattenlevande organismer. Det dödar även andra insekter. Det finns inga garantier för att exempelvis rovinsekter som är granbarkborrens naturliga fiender inte dör av Forester. Även viktiga pollinerare som bin dör.
Forester är också hälsovådligt för människor och djurförsök har visat att det leder till nedsatt spermiekvalitet och minskad fertilitet.
I sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att granbarkborrar är en naturlig störning i skogen. Granbarkborrar skapar död ved vilket gynnar vissa fågelarter och många vedlevande insekter i äldre barrskogar. Mängden barkborrar regleras naturligt av bl.a. rovinsekter och hackspettar. Problem med barkborrar uppstår främst i brukade skogar. De angriper ofta vindfällda träd i hyggeskanter eller fristående träd som lämnats på hyggen. De lockas även till färska hyggen, troligtvis på grund av doften från stubbar och ris samt av feromon från artfränder. Vid långvarig torka är planterade granar i likåldriga bestånd mer mottagliga för granbarkborreangrepp än natur- och blandskogar med olika trädslag i olika åldrar. De senare är mer motståndskraftiga mot klimatrelaterade skador i form av bränder, stormar, insekts- och svampangrepp.
Skogsbrukets ensidiga satsningar på stora arealer granplantager gynnar granbarkborren. Att upphöra med anläggning av granmonokulturer till förmån för ökat lövinslag skulle minska risken för skador av stormar, bränder och insekter.
Skydda Skogen anser att nyttjande av preparatet Forester ska förbjudas helt. FSC ska inte ge dispens för nyttjande av Forester för att bekämpa granbarkborre. De ekologiska riskerna med preparatet är alldeles för stora och är inte förenliga med ett s.k. miljömässigt och socialt hållbart skogsbruk.
Ladda ner Skydda Skogens synpunkter gällande dispensansökan för nyttjande av kemikalier inom FSC® certifierad skogsmark i Dalarna och Värmlands län här.
Vi står inför historiens sjätte massutdöende på jorden, vilket innebär att det finns risk för ekologiska kollapser och oåterkalleliga miljöförändringar.
Förlust av livsmiljöer, vilket skogsbruket är medskyldig till, är en stor bidragande orsak till att drygt 1 800 skogslevande växt- och djurarter är rödlistade idag.
När en skog avverkas, frigörs stora mängder koldioxid.
Skogen upphör att fungera som en kolsänka eftersom de träd som binder kol tas bort. Skogen fortsätter att läcka ut koldioxid under 10-20 år.
Det kan ta upp till 30 år innan koldioxidutsläppen från ett kalhygge kompenserats av upptaget från de nya träden.
Om en granskog på dikad torvmark kalavverkas kan det ta upp till nästan 40 år (39 år) innan den nya planterade skogen blir en kolsänka, om alls. Om skogen avverkas vid 80 års ålder anses det mesta av det lagrade kolet frigöras eftersom skogssystemet då bara tillfälligt tagit upp kol. Om biomassan används till att producera produkter med kort livslängd resulterar det i att skogsekosystemet blir en stor växthusgaskälla.
Boreala och tempererade gammelskogar är stora globala kolsänkor som måste bevaras. Skogar upp t.o.m. 800 år fortsätter att fungera som aktiva kolsänkor och 5 000-årig skog fortsätter lagra kol i marken.
Atmosfären gör inte skillnad på kol från förnyelsebara eller fossila bränslen. Det tar många år att kompensera för dessa kolutsläpp: i ett 50-100 års perspektiv kan biobränslen ha en högre klimatpåverkan än fossila bränslen på grund av ett lägre energiinnehåll än olja och kol. Mer koldioxid släpps därför ut per energienhet.
Självfallet måste även användningen av fossila bränslen minska snabbt för att motverka klimatförändringarna.
Skydda Skogens dokument med ett flertal referenser kan laddas ner här.
Björn Mildh skriver till Herman Sundqvist om produktionsmål och miljömål
Träffar: 149
Nybruten väg i naturskog av nyckelbiotopsklass. Bilden är tagen i slutet av juni 2019. Foto: Björn Mildh.
Herman Sundqvist är Skogsstyrelsens generaldirektör. Björn Mildh är naturvårdaren som idogt kämpar för att rädda de sista oskyddade gammelskogarna. Nedan följer Björn Mildhs brev till Herman Sundqvist:
Om skog i Almedalen: C tror på marknaden och KD vill omforma miljömål
Träffar: 104
I en debatt om skog på Almedalen är det uppenbart att C, S och KDs politiker inte har tagit till sig forskningen som säger att vi måste skydda mer skog och restaurera stora skogsområden för att klara både klimatmål och biologisk mångfald. Rebecka Le Moine (MP) gav mothugg och sa att dagens skogsbruk inte är hållbart och att skogen bör omfattas av miljöbalken.
Huldrans Natt vid Domarudden, Åkersberga, veckan efter midsommar (med stöd av föreningen Skydda Skogen)
Föreställningar 2019: 26 – 29 juni
Musik, dans, berättelser,nattlig måltid – mitt i skogen. I den ljusa, trolska, försommarnatten bjuds du på en unik naturupplevelse – en inspirerande start på din sommar!
Information saknas om bioenergins miljöpåverkan i EU-länders klimatplaner
Träffar: 138
Den Europeiska kommissionen har presenterat rekommendationer om EU-ländernas nationella energi- och klimatplaner som ett stöd i klimatarbetet. EU-kommissionen efterlyser mer öppenhet gällande ländernas användning av bioenergi.
Ett flertal miljöorganisationer, däribland Skydda Skogen, BirdLife Europe och Fern, skrev ett brev till EU-kommissionen i början av maj med krav om att EU-länderna måste ange all nödvändig information om sin bioenergianvändning såsom typ av biomassa, ursprung och miljökonsekvensbeskrivning.
Skydda Skogen har skickat in kritiska synpunkter till DNV GL som miljöcertifierar skog åt FSC. FSC-certifierade bolag vill få dispens för att använda det miljöfarliga preparatet Forester för att bekämpa barkborre. Preparatet innehåller cypermetrin som är mycket giftigt. Det kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön, är farligt för bin och är hälsovådligt för människor, enligt Kemikalieinspektionen.
Gammal skog tål klimatförändringar bättre än ung skog, enligt studie
Träffar: 198
Gammelskog i Pyssynkangas Finland. Foto: Ohikulkija via Wikipedia
Skogar som är över 150 år i Nordamerika tål klimatförändring bättre än unga skogar, enligt en ny studie från universitet i Vermont (UVM), USA. De gamla skogarna är mer resilienta och ger bättre ifrån sig vad gäller kolinlagring, produktion av timmer och biologisk mångfald.
Fokus i rapporten är på hur klimatförändringen förväntas påverka skogar från östra USA till Kanada. Fältstudier och data som har samlats in från 18 500 skogsområden från Minnesota till Maine står som grund till rapporten. Dominik Thom, huvudförfattare av rapporten och forskare vid Vermonts universitet säger:
-Denna studie visar att äldre skogar i Upper Midwest till New England är unika vad gäller resiliens mot klimatförändringar. Det här är en milstolpe i debatten om hur skogar kan förberedas inför kommande osäkra miljöförhållanden.
I studien pekas skogsområden ut som bör prioriteras för att anpassas till klimatförändringar. Genom att exempelvis efterlikna naturliga störningar så kan de miljöer som finns i äldre skogar skapas snabbare. William Keeton, professor i skog på UVM säger att studien tar fram möjligheter för att anpassa skogsskötsel till den globala klimatförändringen.
-Det kan exempelvis innebära att förbättra gammelskogsmiljöer i skogslandskap och att använda sig av restaurerande metoder i produktiva skogar.
Studien ska publiceras 12 juni i Global Change Biology.
Brev skickat till Näringsdepartementet: ”Tänker regeringen tillmötesgå kraven i kampanjen "Vår Skog"?
Träffar: 144
Bronshjon i en avregistrerad nyckelbiotop. Foto: Helena Björnström
Skydda Skogen och Greenpeace har nyligen skickat brev till Näringsdepartementet med frågor om kampanjen Vår Skog och om avregistrering av nyckelbiotoper. ”Tänker regeringen tillmötesgå kraven i kampanjen "Vår Skog"? Är en av frågorna som ställs i brevet. Miljörörelsen har ännu inte fått svar på den frågan.
Sveriges samlade miljörörelse stod bakom kampanjen "Vår Skog"och 46 000 personer skrev under den. Krav har ställts på att regeringen ska ändra Sveaskogs direktiv. Detta ska ske så att skogar med höga naturvärden på Sveaskogs mark kan bli formellt skyddade. Ett annat krav är att Sveaskog ska bli en föregångare i ekosystembaserat hyggesfritt skogsbruk.
En oerhört viktig ödesfråga, vårt ohållbara överutnyttjande av landskapet, av våra skogar, av hela naturen. Men tyvärr så få som förstått. Med en upplaga på endast 2500 ex finns heller ingen förväntan om att just denna "överlevnadshandbok" ska göra någon större skillnad.
Tallbit och lappmes riskerar utrotning nedanför fjällskogarna
Träffar: 235
Tallbiten är en av de fåglar som riskerar att utrotas nedanför fjällskogarna om inte avverkningen av värdefull kontinuitetsskog upphör. Foto: Wikipedia.
Tallbit och lappmes riskerar utrotning nedanför fjällskogarna och det finns även en risk att tretåig hackspett och lavskrika kan gå ett liknande öde till mötes. Enligt BirdLife Sverige måste all avverkning av obrukad skog (kontinuitetsskog) upphöra.
BirdLife Sverige har låtit Svensk Fågeltaxering jämföra förekomsten och tätheten av skogslevande fågelarter både utan och i anslutning till skogliga värdetrakter i den boreala regionen. Detta har gjorts för skog både ovan och nedan gränsen för fjällnära områden. Studien baseras på data från standardrutter genomförda under de senaste tio åren (2008–2017).
Skydda Skogen medarrangör på Manifestation mot artdöden
Träffar: 39
Birgitta Tulin från Skydda Skogen höll tal. Foto: Jana Eriksson
På Biologiska mångfaldens dag 22:a maj hölls ”Manifestation mot artdöden” vid naturreservatet Råstasjön i Stockholm där Fältbiologerna var huvudarrangör. Starka och hoppingivande tal hölls om artutrotningen, om ideell kamp och om att inte ge upp. Skydda Skogen var med och Birgitta Tulin, ny styrelseledamot i Skydda Skogen, höll tal.
Fältbiologerna anordnar en manifestation mot artdöden vid Råstasjön i Stockholm kl 17:30-18:30 i samband med Biologiska mångfaldens dag den 22 maj. Skydda Skogen är medarrangör. Under manifestationen kommer talare från bl.a. Fältbiologerna, Skydda Skogen, Greenpeace och Rädda Råstasjön. Även en tyst minut hålls för artdöden. De arter som gått förlorade sörjs samtidigt som vi enas i beslutsamhet att kämpa för de arter som finns kvar.
Nytt brev till Sveaskog: Avverka inte skogen vid Lill-Skarja!
Träffar: 86
Skogsmaskinen som stoppades av skogsengagerade personer i april.
Denna vecka har Skydda Skogen skickat ett nytt brev till Sveaskogs styrelse med kopia till länsstyrelsen med uppmaningen till bolaget att inte avverka 40 hektar naturskog vid Lill-Skarja i Arjeplogs kommun. Sveaskog har avverkningsanmält skogen trots att lokalbefolkning, ideell naturvård och länsstyrelsen har reagerat mot planerna. Länsstyrelsen planerar att göra ett naturreservat i närheten och vill undersöka möjligheten att inkludera det avverkningsanmälda området.
Det var i april som några skogsengagerade personer lyckades stoppa en skogsmaskin från att börja avverka skogen vid Lill-Skarja. Dessförinnan har Skydda Skogen tillsammans med Leif Lundberg från Maskaure sameby skickat ett öppet brev till Sveaskog och bett dem att inte avverka. Men hotet om avverkning kvarstår fortfarande.
I brevet som skickades denna vecka uppmanar Skydda Skogen återigen Sveaskog att dra tillbaka sin avverkningsanmälan och att länsstyrelsen ges möjlighet att inventera skogsområdet vid Lill-Skarja. Skydda Skogen uppmanar även Sveaskog att inleda ett nytt samråd med Maskaure sameby.
Ideell naturvård har tidigare utfört en snabb visuell bedömning av skogen. Denna bedömning talar för höga naturvärden, mest troligt av nyckelbiotopsklass. Maskaure skogssameby är mycket angelägen om att skogen inte skall avverkas. Vid snörika vintrar är skogen ovärderlig då den är hänglavsbärande. I det kuperade landskapet tinar skogen tidigt på våren vilket skyddar renkalvarna under sina första veckor i livet.
Fredrick Federley påstår felaktigheter om skog i P1
Träffar: 430
Fredrick Federley, (C) EU-parlamentariker. Foto: Wikipedia
I utfrågningen av svenska EU-kandidater inför EU-valet i P1 morgon (ca 17:00 minuter in i programmet) säger Fredrik Federley (C) att han inte vill att EU inför strängare krav mot avverkning av skog. Han anser istället att Sverige ska avverka mer skog, trots att många forskare varnar för den utvecklingen eftersom att kalavverka skog ger upphov till stora koldioxidutsläpp, något som inte främjar klimatet eller massutrotningen av arter.
Var med och inventera med Skydda Skogen i södra Närke 13-17 juni!
Träffar: 124
Föreningen Skydda Skogen kommer att inventera skyddsvärda skogar tillsammans med skogs- och mossexperten Elin Götmark 13-17 juni. Vill du följa med och inventera ideellt, så kontakta oss gärna för mer info! Kontaktperson: skogsexperten Viktor Säfve: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Hjärta och Jord Festivalen 13 juli
Träffar: 135
Årets gröna festival äger rum vid skogstorpet Åfallet, nära byn Haddebo, i södra Närke. Lördagen den 13:de juli med start kl 11. Tillsammans lär vi oss om mänsklighetens miljöutmaningar, skogsekologi, permakultur och skogsträdgårdar. Det blir också en spännande liten marknad med olika utställare.
Debatt i Land Skogsbruk: Stoppa avverkning av nyckelbiotoper på grund av barkborreangrepp
Träffar: 165
Gnag av granbarkborre. Foto: Harald Kloth.
Barkborreangrepp drabbar främst den brukade skogen men höga naturvärden riskerar gå förlorade när skogsbruket nu även avverkar nyckelbiotoper. Demokratiskt beslutade miljömål nås inte och priset för skogens biologiska mångfald är så högt att en krisgrupp bör inrättas.
Debatt i VK: Statliga Sveaskog agerar tvärs emot egna policyn
Träffar: 154
Avregistrerade nyckelbiotoper vid Gällsjöberget och Högvedsberget. Många rödlistade arter har hittats i dessa värdefulla skogar. Foton: Elin Götmark and Helena Björnström
5 maj 2019
Radio Kaliber uppmärksammar att statliga skogsbolaget Sveaskog avregistrerar nyckelbiotoper, alltså skogar med dokumenterade höga naturvärden. Trots att företagets interna policy säger nej till sådana tilltag. En rapport från Skydda Skogen och Greenpeace visar samma sak, och Sveaskog har hittills inte kommit med något svar på rapporten. Det skriver Elin Götmark, talesperson i Skydda Skogen, tillsammans med Lina Burnelius som är projektledare för skog- och bioekonomiska frågor vid Greenpeace, i en debattartikel i VK.
Karta visar att 1000-tals nyckelbiotoper har avregistrerats
Träffar: 38
Tusentals nyckelbiotoper, det vill säga skog med höga naturvärden, har avregistrerats som nyckelbiotoper av de stora skogsbolagen för att kunna avverkas. Det visar en karta som aktiva i Skogsgruppen Kronoberg i Naturskyddsföreningen har gjort. Kartan täcker hela Sverige och bygger på data från Skogsstyrelsen. Många av dessa värdefulla skogar har sedan avverkningsanmälts eller avverkats.
Fulltecknat: Forskningsresan i Naturvårdens Utmarker v. 30, juli 2019 Härjedalen, Jämtlands län
Träffar: 48
Uppdatering: Forskningsresan är i dagsläget fulltecknad. Det går alltså inte att anmäla sig längre och vi har stängt anmälningsformuläret. Även i år har det varit oerhört högt tryck på platserna och vi är glada att se att så många vill delta! Samtidigt är det tråkigt för er som inte får plats. Vi har ett begränsat antal platser och det var först till kvarn som gällde. Nu finns det möjlighet att skriva upp sig på en reservlista, det är mycket möjligt att det blir platser lediga längre fram.
Om du vill stå med på reservlistan, skicka ett mejl med dina kontaktuppgifter till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. med ämnesrad ”Reservlista”. Även här kommer först till kvarn att gälla.
För er som redan anmält er till Forskningsresan är det alltså extra viktigt att betala anmälningsavgiften så fort som möjligt och bekräfta er plats.
/Samordningsgruppen
Avverkning i Arjeplog avbröts, tack vare protest
Träffar: 182
Naturskogen vid Lill-Skarje som Sveaskog vill avverka. Foto: Björn Olin.
Den gamla naturskogen vid Lill-Skarja utanför Arjeplog får stå kvar ett tag till då Sveaskog har avbrutit sin planerade avverkning på tisdagsmorgonen. Två skogsengagerade privatpersoner var på plats i skogen på morgonen när skördaren kom. Om de inte hade varit där hade avverkningen påbörjats. Skogen är en viktig renbetesplats och kalvningsområde, den har också höga naturvärden.
På måndagskvällen åkte två privatpersoner som vill vara anonyma till Lill-Skarja och tältade i den hotade skogen. En av dem berättar:
– Vi väcktes av lastbilen på morgonen och lite sömndruckna gick vi mot uppställningsplatsen. Efter att ha resonerat lite med föraren börjar han lätta upp. Han kontaktade sin uppdragsgivare och fick beskedet att de på Sveaskog skulle ha ett möte. Två timmar senare får han ett telefonsamtal som vi förstår är glädjande - att de avbryter avverkningen för tillfället. Det kändes lite overkligt när han sa att de väljer att skjuta upp avverkningen och jag har fortfarande lite svårt att förstå vad som hänt. Skogen får stå kvar, i alla fall en stund.
Skogen till höger om vägen skulle Sveaskog avverka.
Upprepade gånger har Länsstyrelsen i Norrbottens bett Sveaskog att avvakta med avverkningen vid Lill-Skarja tills det blir barmark. Detta eftersom de vill inventera skogen. Hittills har ideell naturvård endast gjort en snabb bedömning i skogen som talar för att den har höga naturvärden, troligtvis av nyckelbiotopsklass. Tillsammans med Maskaure sameby har Skydda Skogen skickat ett öppet brev till Sveaskog där det bland annat står:
"Vi ber er att omedelbart dra tillbaka er avverkningsanmälan vid Lill-Skarja. Sveaskog ska inte som statligt bolag köra över samebyar och avverka skogar med höga naturvärden."
Skydda Skogen har även skickat brev till landshövdingen och länsstyrelsen i Norrbotten med en begäran om ett interimistiskt reservat vid Lill-Skarja. Maskaure sameby har också skickat brev till landshövdingen men varken samebyn eller Skydda Skogen har fått något svar ännu.
Maskaure sameby hade ett samråd med Sveaskog så sent som förra tisdagen och då sa Sveaskog blankt nej till att avvakta med avverkningen. På Twitter skriver Sveaskog att samebyn under samråd har godkänt skogsåtgärderna. Det stämmer- 2016 när avverkningsanmälan i Lill-Skarja kom in hade samerna ett samråd med Sveaskog och då fick de skriva under ett papper på avverkningen. Men sedan dess har samebyn ångrat sig. Leif Lundberg, representant från Maskaure sameby har varit i Lill-Skarja och sett all gammal skog med hänglav tillsammans med skogskämpen Björn Mildh. Och han tycker att man har rätt att ångra sig. Avverkningarna idag är så stora och Sveaskog avverkar så friskt och våldsamt i trakterna och de har bråttom. Detta är bara en fortsättning på kolonisationen av samernas marker, menar Leif Lundberg.
I skogen är det knotiga gamla tallar och mycket hänglavar.
Sveaskog skriver nu på Twitter att de kommer att ta ny kontakt med samebyn för att lyssna på varför de har ändrat åsikt och att det är viktigt att samråden skapar förutsättningar för ett hållbart skogsbruk.
Nyligen krävde 23 organisationer och 45 000 privatpersoner att Sveaskogs avkastningskrav sänks för att göra det möjligt för bolaget att skydda alla skogar med höga naturvärden. Skydda Skogen och 11 andra organisationer skrev även ett öppet brev till Sveaskog i mars med krav om att naturskogen vid Lill-Skarja och andra äldre skogar med höga naturvärden måste skyddas långsiktigt. Sveaskog har hittills inte svarat på detta brev.
Gammelskogen vid Lill-Skarja har lågor och gott om hänglav.
Sveaskog hotar avverka samebyns naturskog i Arjeplog
Träffar: 421
Den värdefulla naturskogen vid Lill-Skarje i Maskaure sameby i Arjeplogs kommun som Sveaskog planerar att avverka. Foto: Björn Olin.
Pressmeddelande 2019-04-21
Sveaskog planerar att avverka den värdefulla äldre naturskogen vid Lill-Skarja i Arjeplogs kommun under kommande vecka. Det rör sig om nästan 40 hektar skog som ska avverkas. Länsstyrelsen kräver att få inventera skogen innan den avverkas men Sveaskog väljer nu avverka ändå. Samebyn och ideell naturvård är starkt kritiska till beslutet.
Den avverkningsanmälda skogen i Lill-Skarja utgörs av en grandominerad gammal barrblandskog med visst lövinslag. Skogen ligger inom Maskaure sameby och är en viktig renbetesmark men framför allt kalvningsland. Vid snörika vintrar är området ovärderligt då det kuperade landskapet tinar tidigt på våren. Området är hänglavsbärande och skyddar renkalvarna under sina första veckor i livet innan andra områden tinat.
Maskaure skogssameby är mycket angelägen om att skogen ska sparas. Leif Lundberg från Maskaure sameby är allvarligt bekymrad.
- Vi är så illa trängda av Sveaskog. Det är stora områden som avverkas i samebyn och nu tar bolaget de sista resterna. All äldre skog här är rik på hänglav som är renens foder under vintern och vårvintern. Det här är förkastligt, säger Leif Lundberg.
Den avverkningsplanerade skogen vid Lill-Skarja gränsar i söder mot ett några år gammat hygge där samma typ av naturskog tidigare vuxit. Detta hygge har markberetts och kommer därmed att under decennier vara otjänligt som renbetesmark.
- Mer än hälften av alla skogar i Maskaure sameby har redan avverkats. Vi har rätt att leva och verka här men Sveaskog lyssnar inte på oss.
Länsstyrelsen i Norrbottens län har upprepade gånger bett Sveaskog att avvakta med att avverka skogen tills det blir barmark eftersom myndigheten önskar inventera skogen. En snabb visuell bedömning av skogens struktur utförd av ideell naturvård talar för höga naturvärden, mest troligt av nyckelbiotopsklass.
- Det är högst anmärkningsvärt att Sveaskog inte lyssnar på Länsstyrelsen och väljer att avverka skogen innan den ens har inventerats. Vi ber Sveaskog att omedelbart dra tillbaka sin avverkningsanmälan vid Lill-Skarja. Sveaskog ska inte som statligt bolag köra över samebyar eller myndigheter och inte heller avverka skogar med höga naturvärden, säger Elin Götmark, talesperson för Skydda Skogen.
Nyligen krävde 23 organisationer och 45 000 privatpersoner att Sveaskogs avkastningskrav sänks för att göra det möjligt för bolaget att skydda alla skogar med höga naturvärden. Skydda Skogen och 11 andra organisationer skrev även ett öppet brev till Sveaskog i mars med krav om att naturskogen vid Lill-Skarja och andra äldre skogar med höga naturvärden måste skyddas långsiktigt. Sveaskog har hittills inte svarat på detta brev.
Läs öppet brev till Sveaskog om Lill-Skarja från Skydda Skogen och en representant från Maskaure sameby här.
Läs om ett flertal andra skogar som Sveaskog planerar att avverka här.
Läs ett öppet brev från Skydda Skogen och 11 andra organisationer till Sveaskog (från mars 2019) om att bl.a. Lill-Skarja bör skyddas här.
Forskningsresan i Naturvårdens Utmarker v. 30, juli 2019 Härjedalen, Jämtlands län
Träffar: 499
Björkvattnet 2018, en klar skifferstensbäck ringlar sig genom naturskogen. Förra året besökte vi underbara örtrika granskogar i nordvästra Jämtland. Många fantastiska naturupplevelser väntar dig som följer med på Forskningsresan. Bild: Forskningsresan 2018.
Uppdatering: Forskningsresan är i dagsläget fulltecknad. Det går alltså inte att anmäla sig längre och vi har stängt anmälningsformuläret. Även i år har det varit oerhört högt tryck på platserna och vi är glada att se att så många vill delta! Samtidigt är det tråkigt för er som inte får plats. Vi har ett begränsat antal platser och det var först till kvarn som gällde. Nu finns det möjlighet att skriva upp sig på en reservlista, det är mycket möjligt att det blir platser lediga längre fram.
NSD skriver om filmen "Storskogen Karatj-Råvvåive" som hade premiär i Jokkmokk för 75 personer 2019-04-10. Läs artikeln här: Premiär för film om storskogen
Filmpremiär: Vi kräver att skogen skyddas
Träffar: 558
Storskogen Karatj-Råvvåive. Foto: Mose Agestam.
Ett 60-tal personer samlades i Jokkmokk i onsdags när Skydda Skogen hade premiär för sin nya film Storskogen Karatj-Råvvåive. Filmen visar områdets höga värden för biologisk mångfald, renskötsel och friluftsliv. Skydda Skogen menar att de ekoparksplaner som nyligen presenterats inte är tillräckliga för att bevara dessa värden, och kräver istället att skogen skyddas som naturreservat.
Vid fjällkanten i Jokkmokks kommun, angränsande till Pärlälvens fjällurskogsreservat, finns Karatj-Råvvåive. I över tio år har miljörörelsen kämpat för att skydda detta stora gammelskogsområde som täcker mer än en kvadratmil. Här finns många speciella värden; för djur och växter, för människor att njuta av och leva i, för renskötseln, för kulturhistorien och för skogens egen skull.
- Vi har gjort den här filmen för att sätta ljuset på behovet av formellt skydd av helheten Karatj-Råvvåive. Vi har också startat en namninsamling för detta som vi kommer att lämna till berörda myndigheter, säger Daniel Rutschman från Skydda Skogen.
I november 2018 blev det klart att halva Karatj-Råvvåive skyddas som naturreservat. Men för den södra halvan finns ännu ingen lösning, eftersom att markägaren Jokkmokks Allmänning motsatt sig ett naturreservat där. Istället har myndigheter och markägare inlett en process för att göra en så kallad ekopark av södra Karatj-Råvvåive. En ekopark är ett frivilligt åtagande där delar av skogen är skyddad, men där skogsbruk och annan exploatering fortfarande är tillåten på ungefär halva ytan.
En ekopark är också ett tidsbegränsat avtal som sträcker sig maximalt 50 år framåt.
- Ett så här pass stort sammanhängande oskyddat gammelskogsområde är unikt, och vi måste se till att det får ett ordentligt skydd. Det vore förödande om området styckades upp, det finns inte utrymme för några tveksamma lösningar som ekoparker, säger Linda Ellegaard Nordström från Skydda Skogen.
Karatj-Råvvåive är ett ca 13 000 hektar stort skogsområde omkring fem mil väster om Jokkmokk i Norrbotten. Stora delar av området är väglös, fjällnära gammelskog. I området finns låga kalfjäll, urskogsklädda berg, utbredda klipphällar, hedar med flerhundraårig tallskog, stora myrmarker, bäckar och sjöar. Tuorpons sameby bedriver renskötsel i området, och gammelskogarna är viktiga renbetesmarker.
Karatj-Råvvåive gränsar i väst till naturreservatet Pärlälvdalens fjällurskog, och blir en naturlig utvidgning av en av Sveriges allra största urskogsområden. Området hyser mycket stor biologisk mångfald och har tack vare sin orördhet stora bevarandevärden. Omkring 1500 fynd av 85 olika rödlistade arter finns inrapporterade till Artdatabanken, bland andra tretåig hackspett, lappmes, skalbaggen reliktbock, ringlav, liten aspgelélav samt den starkt hotade urskogsporingen. Världsnaturfonden har tidigare utsett Karatj-Råvvåive till en skyddsvärd naturpärla.
Ekoparker är tidsbegränsade, frivilliga åtaganden från markägaren. Skogsbruk och annan exploatering är fortfarande tillåten på en stor del av området. Till skillnad från ett naturreservat så förvaltas ekoparkerna av skogsbolagen själva.
45 000 namnunderskrifter lämnades till näringsministern för att skydda "vår skog"
Träffar: 151
Idag lämnades över 45 000 namnunderskrifter till näringsminister Ibrahim Baylan som avslutning på kampanjen Vår Skog. I kampanjen kräver 23 miljöorganisationer att det statliga skogsbolaget Sveaskogs avkastningskrav ska sänkas, att alla skogar med höga naturvärden på Sveaskogs mark ska skyddas och att Sveaskog ska bli en föregångare i ekosystembaserat hyggesfritt skogsbruk.
Representanter från Naturskyddsföreningen, WWF, Birdlife Sverige, Greenpeace och Skydda Skogen var och lämnade namninsamlingen till näringsministern. På gatan utanför stod folk från Fältbiologerna, Jordens Vänner och Skydda Skogen med banderoller. Viktor Säfve från Skydda Skogen var med och lämnade namninsamlingen till näringsministern. Han säger: – Vi träffade ministern och lämnade över 45 000 namnunderskrifter och lyfte de olika delkraven i kampanjen Vår Skog som den samlade miljörörelsen står bakom. Det blev ett bra möte där vi bland annat pekade på att statliga Sveaskog måste bli en föregångare för hållbar skogsförvaltning.
Bild: Överlämning av 45 000 namnunderskrifter från människor som kräver förändring gällande hur statliga Sveaskog förvaltar vår gemensamma skog fr.v: Dennis Kraft, BirdLife Sverige; Louise Karlberg, Naturskyddsföreningen; Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF; Ibrahim Baylan, Näringsminister och ansvarig för Sveaskogs direktiv; Viktor Säfve, Skydda skogen; Lina Burnelius Greenpeace. Foto: Näringsdepartementet
Debatt i Altinget: Sveaskog avregistrerar nyckelbiotoper
Träffar: 324
En ny rapport från miljöorganisationerna Skydda Skogen och Greenpeace visar att statliga Sveaskog avregistrerar så kallade nyckelbiotoper: skogsområden som i och med sina höga naturvärden har en mycket stor betydelse för skogens växter och djur. Detta bekräftar hur nödvändigt det är att ta bort Sveaskogs vinstkrav så att de kan börja sätta naturen först.
Ny inventering visar: Sveaskog avregistrerar nyckelbiotoper
Träffar: 1179
Sveaskog har avregistrerat tre nyckelbiotoper vid Gällsjöberget i Hälsingland, mestadels bestående av äldre tallnaturskog. De röda prickarna visar fynd av rödlistade arter och signalarter.
En inventering som Skydda skogen gjorde under sommaren 2018 visar att statliga Sveaskog avregistrerar så kallade nyckelbiotoper: skogsområden som i och med sina höga naturvärden har en mycket stor betydelse för skogens växter och djur.
- Resultaten från vår inventering är oroväckande. Sveaskog avregistrerar nyckelbiotoper med höga naturvärden, det framgår tydligt. Vi vet också att de avregistrerat många nyckelbiotoper, som vi också tror har stora naturvärden, utöver de vi inventerat. Sveaskogs arbetssätt försvårar avsevärt Sveriges möjligheter att nå miljömålet “Levande skogar”, säger Elin Götmark, talesperson för Skydda Skogen.
Kalhyggen förstör mykorrhizasamhällen, fler träd måste sparas enligt rapport
Träffar: 300
Skogsbruk som innebär korta omloppstider, kalavverkningar och monokulturer påverkar markens mykorrhizasvampar negativt och därmed även nya generationer av skog, enligt en ny rapport från SLU. Mykorrhizasvampar är livsnödvändiga för träden eftersom de försörjer träden med näring och vatten. Studien visar att ett kalhygge utan sparade träd kan utplåna runt tre fjärdedelar av markens mykorrhizaarter.
De flesta av Sveriges stora skogsbolag är FSC-certifierade, vilket innebär att 5 procent av träden ska sparas vid avverkning. Men detta räcker inte för de olika mykorrhizaarternas överlevnad, enligt rapporten. Professor Anders Dahlberg som har varit projektledare under studierna säger i en artikel på sidan forskning.se:
-Om vi sparar 5 procent av träden kommer vi att förlora ungefär 75 procent av alla mykorrhizaarter i det lokala beståndet. Men även måttliga ingrepp, som 60 procent sparade träd, innebär en förlust av 30 procent av mykorrhizaarterna. Dessa förluster är svåra att ersätta. Det har beräknats att det tar i genomsnitt 90 år efter en avverkning innan mykorrhizasamhället är lika mångfaldigt som det var innan, men vissa arter förefaller ha svårt att återetablera sig över huvud taget.
Att spara fler träd vid avverkning är därför viktigt för mångfalden av mykorrhizaarter enligt studien. Det skyddar även markens förmåga att bära fram nya generationer skog.
:
.jpg){kind=link}
