Professor Ilkka Hanskis avskedsföredrag: En resa om biologisk mångfald
Professor Ilkka Hanski. Foto: Heikki Färm
Professor och ekolog Ilkka Hanski gick bort i maj 2016. I sitt sista föredrag, som filmades i hans hem i februari, sammanfattar han under 45 min den aktuella situationen för biologisk mångfald och forskning inom ämnet. Se föredraget här (på engelska).
För mer information om förlust av biologisk mångfald, läs Hanskis bok "Messages from Island" (2016).
Stora Enso ska inte längre avverka fjällnära skog vid Messlingen
I veckan kom goda nyheter gällande den avverkningsanmälda fjällnära skogen sydost om sjön Messlingen. Skogsbolaget Stora Enso har ändrat sig och vill inte längre avverka den. De har gjort en ny bedömning efter att ha fått ett brev i höstas med 56 namnunderskrifter mot avverkningen. Att avverka kring sjön går inte ihop med deras miljöpolicy, meddelar Stora Ensos Sverigechef till en medlem i föreningen Skydda Skogen.
Den del av skogen som Stora Enso skulle avverka ägs av en privat markägare och avverkningsanmälan ligger kvar, vilket innebär att den fortfarande kan avverkas av en annan aktör. Men att ett stort skogsbolag som Stora Enso inte längre vill gå in och avverka på grund av de höga naturvärdena är ett framsteg i kampen för att rädda området.
Skogen som Stora Enso skulle avverka ligger på 700-800 meters höjd sydost om sjön och har en ålder på 150–250 år. I början av november förra året inventerades skogen av ideella inventerare. Sammanlagt hittades då ca 37 signal- och rödlistade arter i den avverkningsanmälda delen. Fler arter hittades i omgivningen söder om sjön. Björn, kungsörn, tjäder, lavskrika och tretåig hackspett finns i området.
I brevet från miljöorganisationerna mot avverkningen som gick till Stora Enso, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen står det:
– Vi vill att hela skogslandskapet skyddas söder om sjön, sammanhängande med fjällområdet Anåfjället och Kappruet.
I det mail från Stora Enso som kom i veckan tillföreningen Skydda Skogen skriver Stora Ensos Sverigechef Per Lyrvall att de har gjort en ny bedömning.
-Vi har nu kommit fram till att en avverkning i området runt sjön Messlingen inte skulle vara i enlighet med vår policy för anskaffning av virke och fiber samt skogsbruk, på grund av de naturvärden som finns. Mot bakgrund av det har vi beslutat att inte genomföra någon avverkning.
Förutom hotade arter som lever i skogen finns många argument för att inte avverka. Ett argument är att Flatruet och fjällnära skog söder om sjön Messlingen är utsett som en av WWFs naturpärlor. Det innebär att området ses som ett av landets 63 skyddsvärda och vackra naturområden. Ett annat argument mot avverkning är att friluftslivet drabbas då helhetsupplevelsen av skogslandskapet förstörs och en gammal vandringsled kommer att gå genom ett hygge. Avverkning med markberedning i området kommer också att påverka många småvatten med källa, sluttningsmyrar och bäckar som mynnar i en värdefull fiskesjö och lekmiljöer för fisk. På Naturvårdsverkets hemsida VIC natur kan man se att det är klassat som värdefulla vatten för naturvård och fiske.
Skogen är registrerad som impediment, det vill säga mark som har lägre produktionsförmåga och är olämplig för skogsbruk. Enligt Skogsvårdslagen bör inte impediment avverkas men ändå godkände Skogsstyrelsen avverkningsanmälan. Det finns flera äldre avverkningsanmälningar på den södra sidan om sjön Messlingen och alla ligger kvar.
Hård kritik mot att nya FSC-standarden fortfarande inte är hållbar
FSC-certifierade Sveaskog har avverkningsanmält en nyckelbiotop, Strandberget. Foto: Björn Mildh.
Naturvårdare har ofta uppmärksammat att skyddsvärd naturskog kalavverkas och att mark körs sönder av FSC-certifierade bolag. FSC ska värna om ett hållbart skogsbruk men verkligheten är ofta en annan ute i skogen. Nu har FSC-standarden reviderats men är ändå inte hållbar, enligt föreningen Skydda Skogen. Standarden baseras fortfarande på kalavverkning och tillåter gödsling, bekämpningsmedel, främmande trädslag och markberedning.
Föreningen Skydda skogen har tyckt till om miljöcertifieringen Forest Stewardship Council, FSC. Flera av FSC-standardens kriterier och indikatorer är under all kritik, menar föreningen. Amanda Tas, styrelseledamot i Skydda Skogen säger:
– FSC är ingen miljöcertifiering utan en certifiering inriktad på skogsbruk. Så länge FSC-standarden baseras på kalhyggesbruk, monokulturer med gran och tall och främmande trädslag så är inte skogsbruket miljömässigt hållbart. Enligt forskare behöver minst 20 procent produktiv skogsmark skyddas för att bevara den biologiska mångfalden långsiktigt och övriga skogar behöver brukas med mer naturnära och kalhyggesfria metoder.
Yttrande gällande revidering av regional strategi för formellt skydd av skog i Västra Götalands län
Ett exempel på förstörelse av skogsnaturtyper som finns utpekade i EU:s art- och habitatdirektiv finns i Yxsjöområdet i Härryda kommun. Där finns både västlig taiga och suboceanisk barr- och blandskog. Yxsjöområdet har bedömts som högsta naturvärde och unikt för södra Sverige.
Skydda Skogen yttrar sig angående Länsstyrelsen i Västra Götaland och Skogsstyrelsens förslag till reviderad strategi för statligt skydd av skog. Föreningen anser det är bra att nuvarande strategi uppdateras då det finns brister i den gällande. Föreslagna ändringar innebär dock inte att man kommer tillrätta med de problem som finns i nuvarande strategi.
Skyddsvärda skogar avverkas fortfarande och förslaget till den regionala strategin omfattar inte de skogsnaturtyper som är utpekade som prioriterade i skyddsarbetet i EU:s art- och habitatdirektiv. Detta är allvarligt då i stort sett alla dessa skogsnaturtyper minskar. Skydda Skogen anser att även skogar med höga värden för rekreation och friluftsliv skall kunna prioriteras i den regionala strategin.
Den 8 september, dagen före valet, deltog Skydda Skogen i klimatmanifestationen People´s Climate March i Stockholm. Ett flertal föreningar, organisationer och individer samlades vid Rålambshovsparken och totalt marscherade ca 3 500 personer därifrån till Mynttorget.
-Det är viktigt att Skydda Skogen är med och visar att vi står upp för klimatet. Så länge naturskogar som lagrar kol fortsätter att skövlas och skogsbruket fortsätter på samma vis med stora kalhyggen, markberedning och monokulturer så är det aktuellt att protestera. Bioenergi från skogen är inte heller lösningen, något som vi måste framföra då allt fler skyddsvärda skogar kalavverkas i detta nu, säger Kristina Bäck från Skydda Skogen som deltog i klimatmanifestationen.
Skeppsholmens Fredskör vid Rålambshovsparken. Foto: Bjarne Tutturen
Vid Rålambshovsparken talade bl.a. Svante Bodin från International Cryosphere Climate Initiative, Pella Thiel från End Ecocide och 15-åriga Greta Thunberg som skolstrejkar för klimatet. Greta Thunberg berättade att klimatstrejken kommer att fortsätta varje fredag tills Sverige lever upp till Parisavtalet.
Greta Thunberg med klimatstrejkande vänner. Foto: Bjarne Tutturen
- Vi uppmanar er alla att göra likadant. Sätt er utanför era regeringsbyggnader eller lokala myndigheter tills era länder är på rätt väg mot målet om en uppvärmning under två grader, sade Greta Thunberg i sitt tal.
Klimatmarsch mot Mynttorget. Foto: Bjarne Tutturen
Klimatevenemang och marscher genomfördes på minst 15 orter i Sverige. Ledord var klimat, fred, jämlikhet, social rättvisa och hållbarhet. Globalt deltog över 250 000 personer i uppskattningsvis 800 evenemang i 90 länder.
-Vi måste sluta överkonsumera och bromsa tillväxtsamhället som driver på skogsskövlingen globalt som i sin tur driver på klimatförändringen. Vi blir starkare tillsammans med fler miljöorganisationer som också vill ändra på vår destruktiva samhällsform som ödelägger naturen som vi är beroende av. Under valet har dessa frågor försvunnit, säger Kristina Bäck från Skydda Skogen.
Skydda Skogen betonar att skog och klimat hänger ihop. När en skog kalavverkas, frigörs stora mängder växthusgaser till atmosfären. Det tar därefter ca 10-30 år innan den nya uppväxande skogen på hygget åter igen fungerar som kolsänka. Det råder därtill osäkerhet kring trädplantagers potential att ta upp och lagra kol. Studier visar att trädplantager, generellt sett, lagrar mindre kol än den tidigare naturliga skogen, oavsett geografisk region. Skogsbrukets ensidiga monokulturer är även mycket känsligare för stormfällningar, torka, insekts- och svampangrepp än naturliga skogar med flera trädslag.
Professor Johan Rockström och andra ledande klimatforskare varnar i en vetenskaplig artikel (2018) för att en uppvärmning på två grader kan innebära att planeten ”tippar över” och att den accelererande uppvärmningen kan bli omöjlig att stoppa.
Den nya FSC-standarden revideras och Skydda Skogen ger sina synpunkter på den andra konsultationen. Konsultationen pågick mellan den 29 juni till 31 augusti 2018.
Skogsbruket enligt den nya FSC-standarden baseras fortfarande på kalavverkning och tillåter användning av gödsel, bekämpningsmedel, främmande trädslag, markberedning, vilket inte går ihop med ett miljömässigt hållbart skogsbruk. Flera av FSC-standardens kriterier och indikatorer är under all kritik.
Remissvar om föreskrifter för anläggning av ny skog
Skydda Skogen svarar på Skogsstyrelsens remiss gällande den översyn av föreskrifterna för anläggande av skog på produktiv skogsmark som gjorts inom ramen för ett regeringsuppdrag. Skogsstyrelsens översyn omfattar 6§ Skogsvårdslagen (SVL), regler för skogsodling med främmande trädarter, hur man kan främja anläggning och eventuell skötsel av skogsbryn samt analys av förutsättningarna för att variera intensiteten i brukandet.
Skogsvårdslagens §6 handlar huvudsakligen om regler för föryngring av skog efter avverkning. Reglerna i SVL §6 har en avgörande betydelse för hur de svenska skogarna kommer att vara beskaffade i framtiden, för de framtida funktionerna i merparten av Sveriges terrestra ekosystem. Den i särklass viktigaste frågan gällande SVL §6 är om den nu pågående överföringen av skog till barrträdsmonokulturer ska få fortsätta, trots de omfattande, huvudsakligen negativa, konsekvenser detta för med sig? Det handlar om i vilken grad biologisk mångfald knuten till skog ska finnas kvar samt framtida möjligheter för en mängd andra ekosystemtjänster, virkesförsörjning, kolinlagring, kemisk påverkan på marken, kemisk påverkan på vattenmiljöer, möjligheter till rekreation, uttag av vilt genom jakt, friluftsliv, naturturism, skogen som källa till hälsa, renskötsel, skörd av bär och svamp, etc. Vidare styr i stor utsträckning texten i SVL § 6 i vilken grad skogen kommer att klimatsäkras vad gäller risker för skador i framtiden på träd till följd av klimatförändringar, hur riskerna för insektsangrepp, svampangrepp, stormskador, brandskador, etc. kommer att se ut.
Reportage om bok och odlingskoncept: Om skogsträdgården och världens viktigaste trädgårdsbok
Ett brinnande manifest för biologisk mångfald eller ett praktverk i handboksform om hur man anlägger en skog av fleråriga ätliga växter? Boken: Skogsträdgården, odla ätbart överallt, är både och!
Efter flera år av skrivande, forskande och experimenterande har de båda författarna Annevi Sjöberg och Philipp Weiss förlöst en av vår samtids viktigaste trädgårdsböcker. Det skriver naturvårdaren och skogsaktivisten Viktor Säfve.
Världssituationen.
Vi lever i en värld där naturliga habitat förstörs, fragmenteras och ersätts av bland annat ohållbara monokulturer bestående av enstaka grödor eller av trädåkrar. Vi har flera ödesfrågor att tampas med: klimatförändringar, förlusten av biologisk mångfald, förlusten av matjordar och spridning av gifter för att nämna några. Vår överkonsumtion, hur vi lever och på vilket sätt vi producerar vår mat är några av de mest centrala frågorna i vår samtid. Frågan om matproduktionen är också kopplad till de övriga ödesfrågorna ovan samt till en annan mycket viktig fråga nämligen rättvis fördelning.
Samtidigt som många politiker runt om i världen, de storskaliga jord- och skogsindustrierna och deras lobbyister vurmar för mer intensiva odlingstekniker; plöjning, konstgödsling, markberedning, giftanvändning, kalhyggen, invasiva arter och plantager, växer en annan rörelse fram globalt. Hållbara naturnära skogsbruksmetoder har utvecklats för mångbruk och virkesskörd i brukade skogar. När det gäller matproduktionen så har intensiva, men ekologiska odlingstekniker för ettåriga grönsaker utvecklats i Kanada och Europa, tekniker som kan ersätta det konventionella industrijordbruket. Samtidigt experimenterar gröna profiler med kompletterande odlingssystem med fleråriga växter. Dessa består av två- eller flerskiktade matproducerande, mer resilienta ekosystem, med rikare biologisk mångfald och bättre kollagringskapacitet än de renodlade ettåriga odlingarna. De ettåriga odlingarna kan också kombineras med perennodlingarna. Allt finns på skalan från storskaliga jordskogsbruk där ettåriga grödor odlas mellan alléer av träd, till smågårdar och villatomter med så kallade skogsträdgårdar med hundratals arter i en mer dynamisk utformning, eller enstaka rabatter med samodling av flera perenna grödor. Teknikerna och mångfalden av former är stor och växer.
På guidad tur i den etablerade skogsträdgården Svanholm Permakultur Skovhave, Danmark. Foto: Viktor Säfve
Viktig bok utkommen!
Nu 2018 utkom den första stora boken om skogsträdgårdar på svenska: Skogsträdgården, odla ätbart överallt. Boken behandlar den form av trädgårdskonst och odling som jag finner mest inspirerande, nämligen att kombinera ätliga växter (vilda och kultiverade) och andra systemstödjande växter till en mångfaldsträdgård, ett ätbart ekosystem. Efter flera år av skrivande, forskande och experimenterande har de båda författarna Annevi Sjöberg och Philipp Weiss förlöst en av vår samtids viktigaste trädgårdsböcker.
Vem riktar sig boken då till och hur lättillgänglig är den?
Den riktar sig till en bred läsekrets: från gerillaodlare utan egen mark, de med villatomt eller kolonilott, till de som har mer mark att anlägga trädgård på. Från skolor som vill använda konceptet pedagogiskt till kollektiva odlare i stad och på landsbygd. Boken kan även användas som ett rent uppslagsverk för odlingsvärda träd, buskar, klängväxter, örter och marktäckare. Boken är också viktig läsning för alla som är intresserad av skog, miljöfrågorna, med eller utan en egen markplätt.
Philipp Weiss guidar i en av hans familjs skogsträdgårdar. Foto: Viktor Säfve
Hur avancerat är skogsträdgårdskonceptet?
Det låter så komplicerat, behöver det vara svårt att anlägga en skogsträdgård? Nej, det kan vara så enkelt som att du utgår från en villaträdgård med enstaka fruktträd och bärbuskar, och att du helt enkelt ersätter stora delar av gräsmattan mellan buskar och träd med andra ätliga perenner av olika slag. Visste du att man kan odla kiwi, valnöt och mispel i Sverige? Har du tänkt på att vanliga trädgårdsarter som strutbräken, funkia, kärleksört och daglilja är delikatesser? Du kan också prova att samodla någon av de hundratals spännande arter som finns med i boken i din framtida eller befintliga rabatt. Man kan förstås också göra en mycket avancerad utformning både för den stora och lilla trädgården, en utformning som kräver mer efterforskning och planering. Ju fler trädgårdsmästare och trädgårdar, desto större mångfald!
Författarna och illustratören bakom ”Skogsträdgården: odla ätbart överallt”. Från vänster: Annevi Sjöberg, Daniel Larsson (formgivare), Philipp Weiss. Foto: David Roxendal.
Källor och trädgårdslitteratur
För mig som läser mycket vetenskaplig litteratur och intresserar mig för olika påståendens grunder är det ofta lite frustrerande med trädgårdslitteratur. För hur inspirerande och sannolika olika trix och råd än må vara så tar det emot att rakt av bara ta olika erfarna odlare på orden. Erfarenhetsbaserade kunskaper och odlingsanekdoter i all ära, men visst vore det fint att få källor till vissa vedertagna ”sanningar”? Nu har det äntligen kommit en bok där författarna presenterar sina källor och där de är källkritiska och ifrågasättande…och inte minst: där de är tydliga om deras egna teser och råd bygger på forskning, antaganden eller erfarenheter. De granskar också flera av sina föregångares teser och pekar både på olika teknikers för- och nackdelar.
Vårguidning i Paul Teepens skogsträdgård. Foto: Viktor Säfve
Holistiskt perspektiv
Många odlare och naturbrukare är mycket antropocentriska, på gränsen till bibliska i sin syn på och relation till de övriga arterna och de olika livsmiljöerna på denna planet. Denna bok anger en annan ton. En ton av brinnande engagemang för biologisk mångfald, klimat och en ödmjukhet kring vad vi vet och vad vi inte vet. De understryker att vi alla är pionjärer och att det finns mycket att lära. Inga pekpinnar eller felfria metoder presenteras.
Detta praktverk på över 460 sidor är både vacker och pedagogiskt upplagt och innehåller förutom otroligt välarbetade växtporträtt (hundratals nyttoväxter) och förslag på hur man kan utforma sin trädgård, även kunskaper om allt från hur man gynnar biologisk mångfald knuten till död ved, till vilka växter som fungerar bra som toalettpapper. Författarna ger även råd och tips kring ympning, frösådd, hur man tar sticklingar och mycket mer.
Mångfaldsträdgården i Stjärnsund som förvaltas av bland andra Annevi Sjöberg. Foto: Elin Säfve
Grundläggande kunskaper
Boken levererar i princip det mesta som behövs för att börja med din skogsträdgård. I det strålande kapitlet ”Förstå” går de igenom vad naturlig succession är, samt en rad grundkunskaper inom centrala frågor som vatten, jord och biologisk mångfald.
Andra kapitel handlar exempelvis om planering, etablering och förvaltning, om förökning av plantor och mycket mer.
Boken listar som jag nämner ovan också hundratals relevanta referenser till böcker, rapporter och forskning inom ämnet. Boken vilar både på erfarenhetsbaserad och naturvetenskaplig grund, och gör det enkelt för vem som helst att fördjupa sig ytterligare. Författarnas noggrannhet, generösa och ödmjuka ton, samt deras upplägg och utformning gör ”Skogsträdgården” till ett uttömmande mästerverk som sticker ut, även i ett internationellt perspektiv. Jag känner nämligen inte till något annat verk som lika grundligt och pedagogiskt djupdykt i ämnet.
Denna handbok i skogsträdgårdsodling i boreal och tempererad zon bör översättas och anpassas till en internationell läsekrets. Den skulle då kunna inspirera till kritiskt holistiskt tänkande, skydd och förvaltning av världens ekosystem och till ett djärvare experimenterande med naturnära matproduktion globalt!
Jag är minst sagt imponerad!
Av: Viktor Säfve
Viktors relation till skogsträdgårdar:
"Vid sidan av mitt arbete med ekosystemförvaltning, det vill säga naturvård, samt ideellt skogsskyddsarbete, har jag tillsammans med min familj gått in för att experimentera och utforska ekosystembaserad odling av både ettåriga och fleråriga grönsaker, örter, bär, frukt och nötter. Vi håller på att etablera en trädgård på cirka 3 hektar som vi kallar Åfallet Skogsträdgård."
Skydda Skogen för Klimatet och den Biologiska Mångfalden
Magnus Westfält, Mellanskog, skriver i ÖP (12/7) att det borde vara självklart att få bruka den fjällnära skogen. Han framhäver att Skogsstyrelsen i flera fall förbjudit skogsavverkningar för att säkerställa den biologiska mångfalden. Det är inget konstigt med att det allmänna intresset för att bibehålla eller rentav förstärka den gröna infrastrukturen – ekosystemen – som vi alla är beroende utav ibland väger tyngre än exploateringsintressen. Trots det är det bara 5% produktiv skog som är formellt skyddad – långt under vad som behövs enligt ekologisk forskning. Både garnlav och granticka kan vara relativt vanliga i gamla skogar, men problemet är ju just att sådana skogar huggs hela tiden och i de anlagda plantager som ersätter dem kan arterna inte leva, enligt Artdatabanken. Vidare fragmentering av skogslandskapet är mycket problematisk för dessa andra arter eftersom risken för lokalt utdöende ökar med avståndet mellan restpopulationer. Till exempel är lappmesen en känd rödlistad art som kräver stora intakta områden och som har minskat med ungefär 40% under de senaste tio åren. Enligt naturvårdsforskning behöver 20% av marken skyddas inom alla biotopstyper både regionalt och inom landet, men just nu är siffran mycket lägre, särskilt för produktiv skog. Riksdagen har tagit till sig denna forskning och slagit fast detta inom miljömålen. Vi ska inte heller glömma att det finns en hel del lågproduktiv skog i fjällen. Många fjällnära hyggen förblir just hyggen eftersom återväxten är så långsam.
Lappmes. Bild: David van der Spoel
Vi är överens med Westfält om att samma regler ska gälla i hela landet: det gäller då även till exempel definitionen av vad en nyckelbiotop är. De flesta skogsägare och skogsbolag har certifierat sig genom FSC och därigenom tagit på sig att inte avverka nyckelbiotoper i utbyte mot ett bättre pris för produkterna. Vi håller även med om att markägaren behöver få skälig ersättning vid reservatsbildning eller biotopskydd och i god tid. Riksdagen måste se till att det finns medel för att uppnå de demokratiskt beslutade miljömålen.
Slutligen, klimatargumentet är ett tveeggat svärd. Det kan vara bra att ersätta betong med trä för husbyggen men problemet är att mindre än 20% av den svenska skogsproduktionen blir till virke och 80% blir till papper, massa och bioenergi. Skogsbruket behöver satsa på långvariga produkter och ställa om från kvantitet till kvalitet. Över huvud taget bör vi minska uttagen av naturresurser för att vi ska ha möjlighet att klara miljömålen och lösa klimatproblemet.
Jennie Wadman, David van der Spoel, medlem respektive talesperson i Skydda Skogen.
Debatt i DT: Flera skogar i Rättvik med höga naturvärden riskerar att avverkas i augusti – vi kräver att regeringen ingriper
Ore Skogsrike. Foto: Sebastian Kirppu
Regeringens, myndigheternas och Sveaskogs hantering av Ore Skogsrike är en sorglig historia. Här, i Rättviks kommun, fanns för fem år sedan ett förhållandevis stort sammanhängande skogslandskap med höga naturvärden. Sedan dess har det statliga skogsbolaget Sveaskog avverkat över 600 hektar av dessa naturskogar. Flera av de skogar med höga naturvärden som ännu finns kvar riskerar att avverkas av Sveaskog nu i augusti.
Naturskyddsföreningen uppmärksammade Sveaskog om de biologiskt värdefulla skogarna i Ore Skogsrike redan 2013. Sveaskog har därefter avverkat flera av dessa, trots kännedom om skogarnas naturvärden. I skogen vid Brännvinsberget hittades 40 rödlistade arter och signalarter. Naturskyddsföreningen önskade att föra en dialog med Sveaskog om området. Sveaskog fick då i uppdrag av Länsstyrelsen att göra en ny naturvärdesbedömning av flera skogar i Ore Skogsrike.
Skogsstyrelsen anlitades för att utföra dessa inventeringar. Dessa inventeringsresultat sekretesstämplades av Sveaskog och har aldrig visats offentligt. Skogen vid norra Brännvinsberget avverkades av Sveaskog utan Naturskyddsföreningens vetskap trots att föreningen önskade föra dialog om området. Det visade sig sedan i efterhand att Skogsstyrelsen besökt den värdefulla skogen vid Brännvinsberget först efter avverkning. Inte underligt att de bedömde att skogen inte hade tillräckligt höga naturvärden.
Sveaskog meddelade i maj i år att de inte tänker avverka någon av de skogar som Naturskyddsföreningen pekat ut som skyddsvärda, före semestrarna. Efter juli kan de inte lova någonting.
Både Naturskyddsföreningen och Skydda Skogen har bett Sveaskog vara tydliga och öppna i sin kommunikation om vilka skogar de tänkt avverka här näst men Sveaskog har muntligen svarat att de inte kan lova att meddela när avverkning påbörjas. De vet att miljörörelsen anser att skogsområdena har höga naturvärden men anser att situationen är alltför låst för att behöva ta hänsyn till detta.
Enligt skogsbrukscertifieringen FSC ska certifierade skogsbolag (som Sveaskog i detta fall) kalla intressenter och organisationer till samråd och delge de som medverkat i samrådet innan den skogliga åtgärden påbörjas (kriterium 4.4.4 och 4.4.8). Detta erbjudande lyser för tillfället med sin frånvaro från Sveaskogs sida. Sveaskog fick dessutom en mindre varning (en så kallad "minor CAR") från FSC för att de inte förde en dialog med Naturskyddsföreningen gällande avverkningen vid Brännvinsberget.
Naturskyddsföreningen Dalarna begärde i december 2017 att Länsstyrelsen Dalarna förhindrar planerade avverkningar vid Norra Brännvinsberget där 28 olika rödlistade arter hittats och skyddar området genom reservatsbildning. Länsstyrelsen har hittills inte svarat på begäran trots att det har gått över ett halvår sedan dess.
I februari 2018 krävde 22 organisationer i ett öppet brev ett omedelbart avverkningsstopp av skog med höga naturvärden på Sveaskogs markinnehav i Ore Skogsrike tills de skyddats i sin helhet. Sveaskog har hittills inte varit tillmötesgående.
Sveaskog framhåller ofta sitt så kallade hållbara naturvårdsarbete. Men om Sverige ska nå upp till nationella och internationella miljömål behöver stora sammanhängande och ekologiskt funktionella skogsområden som Ore Skogsrike skyddas av staten, inte avverkas.
Här har Sveaskog en unik chans att göra en mycket god gärning för den biologiska mångfalden i skogen. De värdefulla skogarna i Ore Skogsrike är grundligt inventerade av både svenska och internationella skogs- och artexperter som har konstaterat att skogslandskapet hyser höga naturvärden och anser att det ska skyddas i sin helhet.
Vi känner oss frustrerade och maktlösa. Varken Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller Sveaskog agerar i linje med regeringens uttalade politik och mål, det vill säga till förmån för de avverkningshotade och värdefulla skogarna i Ore Skogsrike.
Näringsminister Mikael Damberg håller Sveaskog om ryggen och kallar deras skogsbruk hållbart. Miljöminister Karolina Skog är tyst. Vi känner oss tvungna att vaka över de kvarvarande skyddsvärda skogarna i Ore Skogsrike från staten i form av Sveaskog, vilket är beklämmande.
Vi kräver att:
1. Regeringen ingriper och genom tydliga riktlinjer till Sveaskog gör klart att samtliga skogar med dokumenterat höga naturvärden, i linje med gängse vedertagna normer och riktlinjer i svenskt naturvårdsarbete, ska undantas från avverkning och avsättas långsiktigt.
2. Sveaskog frivilligt undantar samtliga skogar med höga naturvärden i Ore Skogsrike.
3. Länsstyrelsen i Dalarnas län gör reservat av Norra Brännvinsberget.
Johanna Sandahl, ordförande, Naturskyddsföreningen
Natursidan: Ett 50-tal personer undersökte hotad skog i Jämtland
Deltagarna letar efter rödlistade arter och signalarter som indikerar att skogen har höga naturvärden. Foto: Bjarne Tutturen
Sista veckan i juli undersökte ett 50-tal personer skogar med höga naturvärden i Frostviken i Strömsunds kommun, Jämtland. Skogsområdena saknar skydd och riskerar att avverkas, enligt föreningen Skydda Skogen.
Det är ”Forskningsresan till Naturvårdens utmarker” som har pågått, en årlig återkommande händelse där oskyddad skog inventeras under en vecka. Det var eldsjälen och skogsaktivisten Anders Delin som grundade Forskningsresan 1991 och den ordnas av föreningen Skydda Skogen tillsammans med Naturskyddsföreningen. Oskyddade skogar med höga naturvärden finns främst i glesbefolkade delar av landet norr om Dalälven och det är till dessa områden som forskningsresan far. Årets resa utgick från Jormlien med fokus på skogarna kring Björkvattnet, efter tips från Naturskyddsföreningen. En stor del av skogarna kring Björkvattnet ägs idag av Persson Invest och ingick i den försäljning som Holmen Skog AB gjorde på senhösten-vintern 2017/2018.
Linda Spjut från föreningen Skydda Skogen och inventeraren och svampkonsulenten Helena Björnström har samordnat Forskningsresan. De berättar att de jämtländska skogarna som de har inventerat är ovanligt fina och artrika. I ett pressmeddelande säger Linda:
– I trakterna av Björkvattnet har vi hittat fantastiska skogar som fortfarande inte har påverkats av det moderna skogsbruket och som måste bevaras för framtiden, inte avverkas. Över 90 procent av skogarna i Sverige är annars påverkade av skogsbruk och många arter har svårt att överleva i de hårt brukade skogarna.
Stort artrikt naturskogsområde
De fem utpekade delområdena som inventerades utgör tillsammans ett stort sammanhängande naturskogslandskap på totalt 1 334 ha. Hela området ligger ovan den fjällnära gränsen, på ca 390 – 600 meter över havet.
De inventerade skogarna är rika på arter och flera av skogsområdena har uppenbara nyckelbiotopskvalitéer, eller mer än så. Inventerarna är ense om att sådana skogar ska sparas, inte avverkas. Information om de höga naturvärdena har därför skickats till Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen, för att de ska veta att dessa skogar måste skyddas. Artrapporteringen pågår fortfarande till Artportalen. I dagsläget har mer än 1 400 fynd av naturvårdsintressanta arter rapporterats från de besökta skogarna varav drygt 1 000 fynd är rödlistade arter. Under veckan noterades bland annat gott om norsk näverlav (VU) i samtliga delområden, liten blekspik (VU) på flera lokaler, kristallticka (VU), rynkskinn (VU) men också riktigt ovanliga arter som skorvellavsknapp (EN) och blekskaftad nållav (EN). tretåig hackspett (NT) och lavskrika observerades dagligen.
Flera av träden i de inventerade skogarna är 200 år gamla. Död ved hyser en rikedom av arter. Foto: Linda Spjut
I några områden påträffades nya snitslar vilket tyder på att det redan nu finns avverkningsplaner. Janolof Hermansson, en av Sveriges främsta lavexperter och deltagare på Forskningsresan säger:
– Det var en chockerande upplevelse att se de skogar som ska avverkas eller kommer att avverkas i norra Jämtland. Området vi var i ligger förhållandevis nära havet och får därmed oceanisk klimatpåverkan. Detta medför en unik och artrik sammansättning av lavar i grannaturskogar av högörtstyp.
Janolof säger att en ny rödlista är under framtagande och som medlem i expertkommittén för lavar tar han med denna oroande utveckling.
– Om dessa och de andra återstående granskogarna i nordvästra Jämtland avverkas måste detta få konsekvenser att fler lavarter förs in på rödlistan och hotet för arter som redan är med på listan uppgraderas. Arter som t.ex. norsk näverlav (VU), rödbrun blekspik (NT), liten blekspik (VU), liten sotlav (VU) och kavernularia (NT) finns i dessa gamla granskogar i livskraftiga populationer, men knappast i ett landskapsperspektiv eftersom avverkningar av de flesta av de omgivande gran-naturskogarna har pågått en längre tid.
En del av den skog som inventerades under veckan ägs av Holmen Skog. Bolaget är certifierat enligt FSC, en skogsbrukscertifiering som ska ställa krav på att skogar med höga naturvärden inte avverkas, men tyvärr så händer det ofta att de avverkas ändå.
Tretåig hackspett har varit framme och gjort skåror i en gammal gran. Foto: Bo Karlstens
Semester är inget hinder för kampen för skogen
Både skogs- och artexperter och nybörjare deltar på Forskningsresan och de är i alla åldrar. Tanken är att alla som är intresserade av skog ska ha möjlighet att vara med. Helena Björnström kommenterar:
– På Forskningsresan finns det ett enormt engagemang från människor över hela Sverige. Att samordna en sådan här aktivitet känns därför otroligt värdefullt. Jag längtar redan tillbaka till skogarna kring Björkvattnet. Men trots att själva inventeringsveckan är över fortsätter arbetet med Forskningsresan och nu ska vi författa en riktigt bra rapport. Vi har mycket underlag efter inventeringen, bra kartmaterial, drönarbilder och långa artlistor. Visserligen är det semestertider för många nu, men kampen för naturskogen pågår hela tiden!
Den rödlistade lunglaven, en nära hotad art som växte på en stam. Foto: Bjarne Tutturen
Bjarne Tutturen är en av deltagarna, han tycker att det är en fantastisk upplevelse att sakta smyga fram i naturskogen och möta hökugglan med ungar eller nyfikna lavskrikor som jamar. Det är tyst, stilla och så fantastiskt mycket att upptäcka.
– Flera granskogar här har en enorm högvuxen örtrikedom med torta, nordisk stormhatt, orkidéer, kransrams, frodiga ormbunkar, med mera. I gläntor kan man finna gamla björkar och rönnar som har en rik biologisk mångfald i springor och på barken. De gamla granarna är draperade med garnlavar och på barken finns massor av olika spiklavar.
Enligt Bjarne är det bara den gamla skogen full av olika livsformer med fungerande skogsekosystem som är värd namnet skog.
– Det slår mig samtidigt att de gamla skogarna i området bara är en liten rest i ett landskap fullt med stora hyggen där nästan samtliga har markberetts. Hoppas att inte allt det gamla ryker. Det är skamligt att Sverige inte kan skydda dessa miljöer bättre, menar Bjarne, för i ett internationellt perspektiv är Sverige uselt på skydd av skog.
Rapport till myndigheter och skogsägare
Samordnarna av Forskningsresan skriver i en kortfattad rapport som har gått ut till Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och till Persson Invest:
”Efter en veckas inventering av skogarna kring Björkvattnet kan vi konstatera att det fortfarande finns kvar fantastiskt fina och biologiskt värdefulla naturskogar i vårt land. Samtliga besökta skogar i Björkvattnetområdet har mycket höga naturvärden och borde inte utsättas för skogsbruk överhuvudtaget. Tillstånd för avverkning i skogar med naturvärden som dessa kan rimligtvis inte beviljas enligt §18 Skogsvårdslagen. Enligt miljöcertifieringsreglerna ska heller inte skogar med höga naturvärden och av nyckelbiotopsklass avverkas.
.Vi uppmanar därför:
• Persson Invest att göra egna naturvärdesbedömningar oberoende av planer på skogsbruk och att frivilligt avsätta skogarna som ett led i ert miljöarbete och certifiering
.• Skogsstyrelsen att vara uppmärksamma på inkommande avverkningsanmälningar i Björkvattnet/i våra utpekade områden och följa §18 Skogsvårdslagen.
• Skogsstyrelsen att inventera dessa skogar i den nyckelbiotopsinventering som ska utföras i nordvästra Sverige.
• Länsstyrelsen att överväga reservatsbildning om skogarna inte avsätts frivilligt.”
Norsk näverlav, en av de ovanliga arterna som sågs i en av skogarna, den är rödlistad. Foto: Bjarne Tutturen
Påverkan på orörda skogar stort hot mot känsliga arter
Enligt Artdatabanken är omkring 1 800 skogslevande arter med på den nationella rödlistan. Artdatabanken skriver: ”Anledningen till att tre av fyra rödlistade skogsarter minskar är omvandlingen av kontinuitetsskogar (naturliga skogar som aldrig kalavverkats) till produktionsskogar.”
Ledande forskare bedömer att 20 procent av den produktiva skogsarealen måste skyddas och skogsbruket miljöanpassas. Nu är bara ungefär 5 procent av den svenska produktiva skogsmarken formellt (långsiktigt) skyddad, enligt Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen (2017). Enligt Artdatabankens officiella rapportering till EU med anledning av art- och habitatdirektivet har 14 av 15 utpekade värdefulla skogsbiotoper inte en gynnsam bevarandestatus.
Debatt i Hela Hälsingland: Dags för riksdag och skogsnäring att ta klimatfrågan på allvar!
I dessa valtider drunknar tyvärr flera av våra ödesfrågor: förlusten av biologisk mångfald, klimatförändringar, överkonsumtion och skogsförstörelse, skriver Sebastian Kirppu och Viktor Säfve, som menar att ansvariga måste ta klimatfrågan på allvar.
Medias fokus innan sommarens bränder har under lång tid i stället varit på migration, försvar, lag och ordning, och så vidare. På så vis påverkar också media valutgången och definitivt vad som står i fokus för samhällsdebatten. Men, hur står det egentligen till med vår skog, det största landbaserade ekosystemet i vårt land? Hur väl rustade för negativa klimateffekter är de svenska virkesåkrarna? Det är dags nu för beslutsfattare och skogssektorn att ta miljöfrågorna på allvar och sluta dribbla.
Skogsindustrin måste sluta producera onödiga produkter som resulterar i ökade växthusgasutsläpp. Sluta ta upp stora hyggen som släpper ut växthusgaser. Sluta avverka äldre och gamla skogar med höga naturvärden. Dessa skogar är viktiga för den biologiska mångfalden, men lagrar också stora mängder kol.
Politiker och skogsnäringen måste förstå begreppet resiliens (= motståndskraft samt anpassnings- och återhämtningsförmåga) och se till att skogarna klimatanpassas. Det betyder att naturlig föryngring som skapar lövrika barrskogar, blandskogar och lövskogar bör ersätta dagens plantagemodell. Vi ska inte plantera fler täta monokulturer av gran- och tallvirkesåkrar. Dessa plantager är sårbara för negativa klimateffekter. Sluta ta upp större hyggen. Dessa släpper ut växthusgaser, men innebär också sårbara hyggeskanter. Slås ett trädslag ut, finns det i en blandskog andra kvar för att upprätthålla livsnödvändiga ekosystemfunktioner.
Det är dags för staten och skogssektorn att skydda mer skogar med höga naturvärden.
Med fler extremväder blir de små öarna av skyddad produktiv skog med arter knutna till brandrefugier eller ostörda ekosystem allt mer utsatta. För att säkra artmångfalden och den genetiska mångfalden inom arterna måste tillräckligt stora områden skyddas. Det är viktigare idag än någonsin att skydda mer skog. Intakta artrika naturskogar har bättre resiliens än ensartade virkesåkrar.
I dessa valtider är det viktigt att med sin röst sätta press på riksdagens alla politiker. Sommarens extremväder gör det mänskliga samhällets sårbarhet tydlig. Få partier förstår allvaret. Våra politiker måste sluta att låta sig påverkas och styras av skogsindustrins cyniska lobbyister i naturskydds- och skogspolitiken. Att bränna våra skogar i värmeverk eller i nästa generations bilar och flygplan kommer inte lösa våra klimatproblem, och verkligen inte problemen med de lika allvarliga förlusterna av biologisk mångfald.
Det bästa man som väljare kan göra i höst är att inte lägga sin röst på populistiska klimatförnekare eller industrilobbyister.
Stegen för ett dysfunktionellt samhälle är dessa: först förnekar vi miljöproblemen, sen börjar vi prata om dem, sen låtsas vi göra något för att lösa dem (som exempelvis politikernas och skogsnäringens så kallade "bioekonomi"), sedan är det nästan försent. Då först förstår vi allvaret.
Sebastian Kirppu, skogsbiolog
Viktor Säfve, naturvårdare och småbrukare, medgrundare till föreningen Skydda Skogen
Ägaren brukar minsann sin skog efter eget huvud, inom vissa ramar. Problemet är att man inte ens godkänner ramarna, man kallar dem intrång i äganderätten, skriver Thomas Tidholm och Viktor Säfve i ett svar till Karl Hedin, Ulf Bergkvist och Björn Törnvall i NWT 30/7.
I sitt förra inlägg försökte Karl Hedin, Ulf Bergkvist och Björn Törnvall påskina att vi egentligen vill införa kommunistisk diktatur à la Nordkorea i vårt land. Det var inte särskilt övertygande. Nu byter man angreppsvinkel. De tre skogsägarna (som knappast är typiska skogsägare) påstår att vi vill göra reservat av alla landets skogar, och kräver att vi ska redogöra för konsekvenserna för landets ekonomi.
Men vi har förstås inte argumenterat för ett stopp för allt skogsbruk. I dagens läge vore vi däremot tacksamma om Sverige förverkligade sina av riksdagen antagna miljömål. Ifråga om skog innebär det att 20 procent av den produktiva skogsmarken sparas. Sverige har dessutom internationella naturvårdsavtal att leva upp till. Det skulle glädja oss om även dessa blev verklighet.
Det är alltså inte vi, utan i första hand Sveriges riksdag som står för detta, och får antas ha bedömt konsekvenserna. På samma sätt stöder vi oss enbart på statliga myndigheters uppgifter när det gäller hotade arter. Debattörerna å sin sida intar här den till intet förpliktigande och vetenskapsfientliga ståndpunkten att... allt förändras ju över tid... skogen, vädret, arterna, brukningsmetoderna, ja allting... varför man inte kan säga säkert huruvida någonting ökar eller minskar.
Men enligt Sveriges senaste officiella rapportering till EU är inte allt lika svävande. Artdatabanken vid SLU konstaterar i rapporten Tillståndet i skogen från 2011, och läs nu noga:
”Sedan 1950 har ca 60 % av Sveriges produktiva skogsmark kalavverkats och omvandlats till produktionsskogar. Denna stora omvandling innebär att tillståndet för skogens biologiska mångfald kommer att bli fortsatt sämre. Anledningen till att tre av fyra rödlistade skogsarter minskar är omvandlingen av kontinuitetsskogar till produktionsskogar. Utformningen av skogsbruket, och särskilt trakthyggesbruket, bedöms därför vara den faktor som har starkast negativ inverkan på skogens arter.”
Det är så det är. Inte bara ovanliga arter minskar, även sådana som tidigare varit vanliga.
Vi stöder oss på dessa grundläggande fakta. Vad de tre debattörerna levererar är desinformation, knappt värd att tas på allvar. Beträffande hur mycket skog som är skyddad (Naturvårdsverket slår fast att det är 5 procent) hävdar man att ”skog aldrig är skyddad” eftersom det kan bli stormar, bränder, insekter etc. När argumenten tryter måste man blanda bort korten.
Äganderätten, hävdar man, gör att man kan strunta i all opinion och allt vad människor tänker och känner inför kalytor och plantager. Ägaren brukar minsann sin skog efter eget huvud, inom vissa ramar. Problemet är att man inte ens godkänner ramarna, man kallar dem intrång i äganderätten.
Ja det är ett problem att skogsbruket har blivit en stat i staten, att man obstruerar lagar och riksdagsbeslut, att man hånar och saboterar naturvården, att man kräver pengar och mera pengar för att inte skövla sin egen skog, att folkvalda beslutsfattare och lagstiftare hemsöks av skogsnäringens lobbyister. Att ministrar riskerar att bli näringens nickedockor.
Det största problemet, ja det verkligt tragiska, är nog ändå att dessa tre, liksom skogsnäringen som helhet, har så svårt att förstå att tiden är ute för den primitiva rovdrift som kalhyggesbruket innebär. Det är inte längre OK att bara åka ut och ta för sig. Det är en annan tid nu, den kräver nya metoder och helt nya insikter i natur och skogsekologi.
Ett femtiotal personer sluter upp för kampen om skogen i Jämtland
Värdefull grannaturskog i Frostviken. Foto: Cecilia Winter.
Pressmeddelande 25 juli 2018
Under den här veckan undersöker ett femtiotal personer från hela landet skogsmiljöer med höga naturvärden i Frostviken i Strömsunds kommun, Jämtland. Skogsområdena saknar skydd och riskerar därför att avverkas.
Deltagarna på Forskningsresan tittar på skogens struktur, trädens åldrar och förekomsten av död ved. Flera av träden i de inventerade skogarna är 200 år gamla. Deltagarna letar också efter rödlistade arter och signalarter som indikerar att skogar har höga naturvärden. Bland de många artfynden finns den nära hotade vedsvampen granticka, den sårbara norska näverlaven och den nära hotade tretåiga hackspetten.
- Över 90 procent av skogarna i Sverige är påverkade av skogsbruk och många arter har svårt att överleva i de hårt brukade skogarna. Här i trakterna av Frostviken har vi hittat fantastiska skogar som fortfarande inte påverkats av det moderna skogsbruket och som måste bevaras för framtiden, inte avverkas, säger Linda Spjut från föreningen Skydda Skogen och samordnare för Forskningsresan.
Bland deltagarna på Forskningsresan finns både skogs- och artexperter och nybörjare. Föreningen Skydda Skogen och Naturskyddsföreningen står som huvudarrangörer och tanken är att alla som är intresserade av skog och naturvård ska ha möjlighet att delta.
- Här på Forskningsresan finns det ett enormt engagemang från människor över hela Sverige. Att samordna en sådan här aktivitet känns otroligt värdefullt, säger Helena Björnström.
Kontakt:
Helena Björnström, samordnare av Forskningsresan, 070-428 43 65, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Linda Spjut, Skydda Skogen och samordnare av Forskningsresan, 076-828 89 43, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Fakta:
Enligt Artdatabanken är omkring 1 800 skogslevande arter med på den nationella rödlistan. De skriver: "Anledningen till att tre av fyra rödlistade skogsarter minskar är omvandlingen av kontinuitetsskogar (naturliga skogar som aldrig kalavverkats) till produktionsskogar."
Ledande forskare bedömer att 20 procent av den produktiva skogsarealen måste skyddas och skogsbruket miljöanpassas.
Debatt i VK: Svenska skogsbruket viktig orsak till att miljömål ej nås
Minst 20 procent av den produktiva svenska skogen måste formellt undantas från avverkningar. Ett tillägg bör göras i skogslagen om att återbeskogning med blandskog ska ske på marker där blandskog kan växa. Med en sådan lagjustering kan Sverige återvinna en del av den falnande internationella glansen vad gäller miljöarbetet. Det skriver Stig-Olof Holm, Umeå, som är biolog och talesperson för föreningen Skydda skogen.
Sverige var tidigare ett föregångsland inom miljöområdet. Det var det första landet i Europa som inrättade nationalparker, redan år 1910. Detta efter en motion av riksdagsledamoten Karl Starbäck.
FN:s första globala miljökonferens hölls i Stockholm 1972. Den tidigare miljöministern Birgitta Dahl agerade 1986 för att få tillstånd Montrealavtalet, som kom att förbjuda tillverkningen av freoner, vilka skadar stratosfärens ozonlager.
Vid mitten av 1990-talet ledde förre statsministern Ingvar Carlsson Kommissionen för global styrning, vars syfte var att stärka FN och öka samarbetet mellan länder.
Men bilden av att Sverige skulle vara ett progressivt miljöinriktat land stämmer inte längre. Sverige hamnar på 99:e plats i världen när det gäller bevarande av natur. Enligt Statistiska centralbyrån är enbart 6,5 procent av den produktiva svenska skogen formellt skyddad.
Andra länder har skyddat betydligt mer skog, Chile till exempel 33 procent. Sedan 1950 har 30-40 procent av den nordsvenska skogen omvandlats till tall plantager. Artdatabanken bedömer att var tionde skogslevande art är hotad av skogsbrukets omvandling.
Sverige lever inte upp till de avtal man ingått med FN, det så kallade Nagoyaåtagandet, om skydd av biologisk mångfald. Vi klarar inte heller det 15:e målet, om skydd av natur, i FNs utvecklingsprogram.
EU har pekat ut skogsbruket som orsak till att Sverige inte klarar miljömålen inom ramen för Forest Europe. Riksdagens miljömål ”Levande skogar”, samt” Ett rikt växt och djurliv”, uppfylls inte heller på grund av hanteringen av den svenska skogen.
Pinnplockerskan Maria Westerberg om skogen i Sommar i P1
Maria "Vildhjärta" Westerberg. Foto: Bengt Berg
Pinnplockerskan Maria ”Vildhjärta” Westerberg, tillika pinnpoet och konstnär, ska sommarprata den 20 juli i Sommar i P1. Hon är en av medgrundarna till Skydda Skogen och var tidigare vice ordförande i föreningen.
I radioprogrammet tar Maria Westerberg med oss lyssnare ut i skogen utanför Brunskog i Värmland.
- Jag älskar skogen som min bästa vän och det är där jag hittar inspiration och kraft. Vi människor är ganska grymma och jag vill att vi ska hitta till ömheten, både till naturen och till varandra.
Maria Westerberg gör skulpturer av pinnar och skriver små fyndiga och tänkvärda dikter till dessa. Hon är starkt kritisk till dagens skogsbruk.
- Våra produktionsinriktade metoder leder till biologisk utarmning. Vi utarmar både oss själva och naturen. Skogsbolag har avkastningskrav och vi kräver att träden ska ge oss allt mer som vi kan konsumera. Det handlar inte bara om pappersråvara och timmer, utan även om biodrivmedel som ska driva såväl flygplan som bilar. Samtidigt kommer vi inte att leva upp till riksdagens miljömål om levande skogar i Sverige.
Maria Westerberg fortsätter:
- Det vi behöver är mer ömhet och minskad konsumtion, inte ökad produktion.
Maria Westerberg har nyligen släppt boken ”Till de rara ordens försvar” där hon satt ihop dikter av ord urklippta ur tidningar.
Läs mer om hur Maria Westerberg kämpar för skogarna i ETC här.
Lyssna på Maria Westerberg på Sommar i P1 den 20 juli här.
Delta på EuroPride Stockholm 2018
Missade du chansen att tåga i den färgsprakande Pride-paraden förra sommaren tillsammans med Skydda Skogen? Ingen fara, för i år marscherar vi igen!
Föreningen följer upp fjolårets deltagande i Pride-paraden och marscherar stolt och i solidaritet i år igen i detta glädjetåg! Kom med den 4 augusti och marschera för kärlek och mångfald, få dig själv och ge andra en ordentlig dusch av sprudlande kärlek och positiv energi!
Stockholm tillsammans med Göteborg är 2018 värdstäder för Europride och det har beräknats att ca 60 000 människor kommer gå i paraden i år och 600 000 åskådare befinna sig längs vägen. Förra året gick Skydda Skogen tillsammans med Greenpeace under parollen ”TILLSAMMANS FÖR FRAMTIDEN”. Vi hoppas sluta samman i år igen med utökning av Naturskyddsföreningen och Fältbiologerna.
Kanske har du några roliga ideér för årets deltagande, vill anmäla dig till att delta med oss i paraden eller vill veta mer om mer? Om du inte bor i Stockholm men vill vara med i denna manifestation för kärlek, tolerans, öppenhet och mångfald så finns möjlighet till reseersättning. Kontakta då Linda (samordnare för Skydda Skogen) på; Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. eller 076-828 89 43.
Stockholm Prides Värderingar
1§ Föreningen Stockholm Pride ställer sig bakom Europeiska konventionen om Skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
2§ Föreningen Stockholm Pride arbetar för att stärka hbtq-personers rättigheter och tar aktivt avstånd från all form av diskriminering som exempelvis rasism, sexism, homofobi och transfobi.
3§ Föreningen Stockholm Pride solidariserar sig med andra rörelser som riskerar diskriminering och förtryck, och som verkar i samma anda som Stockholm Pride.
4§ Föreningen Stockholm Pride är öppen för alla som delar ovanstående värderingar.
Slutreplik i Aftonbladet: Fasa ut kalhyggesbruket
Greenpeace, Jordens Vänner, Skydda Skogen, Klimataktion, PUSH Sverige och End Ecocide Sweden skriver i en slutreplik om skogsindustrin och dess påverkan på klimatet i Aftonbladet:
"Linda Eriksson och Helena Sjögren från Skogsindustrierna skriver i Aftonbladet 21 juni att skogen är för värdefull för att endast användas som energi.
Där är vi överens. Över 90 procent av den produktiva skogsmarken är påverkad av skogsbruk och många värdefulla naturskogar har omvandlats till artfattiga trädplanteringar.
Över 1 800 skogslevande växt- och djurarter är rödlistade i Sverige mycket på grund av det intensiva skogsbruket. Produktion dominerar över miljö, trots att dessa mål ska vara jämställda enligt skogsvårdslagen.
Skogsindustrierna säger sig värna om klimatet. Skogsbruket i Sverige baseras på kalhyggesbruk vilket har en starkt negativ klimatpåverkan. När en skog kalavverkas frigörs stora mängder växthusgaser till atmosfären."
Replik i DN: Att bara räkna antalet träd är gravt missvisande
Naturskyddsföreningen, BirdLife Sverige, Naturfotograferna/N och Skydda Skogen skriver i en replik i DN:
"Skogsägarföreningarna LRF och Sveaskog verkar ha missförstått syftet med riksdagens miljökvalitetsmål och Sveriges internationella åtaganden rörande biologisk mångfald i skogen. I en replik på vår debattartikel menar de att vi målar upp en mörk och dyster bild av den svenska skogen och skogsbruket som de inte känner igen sig i. Denna bild är dock mycket lätt att hitta stöd och underlag för, bara några knapptryck bort på internet."
Skydda Skogen: Ställ lika krav på nyckelbiotoper i hela Sverige
Avverkad nyckelbiop intill naturreservatet Guortesliden, Arvidsjaur, på privatägd mark av Sveaskog 2012.
Regeringen beslutade den 17 maj 2018 att Skogsstyrelsen ska genomföra en landsomfattande inventering av nyckelbiotoper (N2018/03141/SK). Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist tolkar regeringens uppdrag så att kraven för vad som klassas som nyckelbiotop i nordvästra Sverige skall vara högre än i övriga landet, vilket inte överensstämmer med uppdraget.
- Det är uppenbart att Skogsstyrelsen genom ett sådant arbetssätt inte vill verka för att skogar med höga naturvärden ska skyddas i Sverige, säger Margareta Ihse, professor emerita och senior rådgivare för Skydda Skogen.
Syftet med nyckelbiotopsinventeringen är att identifiera, avgränsa och registrera nyckelbiotoper i hela landet. En nyckelbiotop är ett skogsområde som från en samlad bedömning av skogens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö idag har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna och har därmed höga naturvärden. Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter.
I regeringens uppdrag ingår att tillämpa en utvecklad och ”förbättrad” metodik för att identifiera och avgränsa nyckelbiotoper i nordvästra Sverige, samt att uppdatera den nyckelbiotopsinventering som genomförts i övriga delar av landet.
Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist beslutade i mars 2017 att pausa registreringen av nyckelbiotoper i nordvästra Sverige, vilket möttes av hård kritik från både forskarvärlden, miljörörelsen och även internt inom Skogsstyrelsen. Motivet till pausen är den upplevda svårigheten att bedöma och avgränsa nyckelbiotoper i större sammanhängande områden med äldre skog på grund av den högre andelen gammal skog i nordvästra Sverige än i övriga delar av landet. Även andelen värdekärnor och nyckelbiotoper som inte är formellt skyddade är högre (1).
- Herman Sundqvist skadade mångas tilltro till Skogsstyrelsen som objektiv myndighet i och med nyckelbiotopsinventeringspausen i mars 2017. Denna paus har möjliggjort avverkningar i oregistrerade nyckelbiotoper i nordvästra Sverige under ungefär ett års tid. Här har Skogsstyrelsen agerat oansvarigt. Vill man utveckla en metodik fortsätter man självfallet med den gamla metodiken tills en ny finns på plats, säger Margareta Ihse, professor emerita och senior rådgivare för Skydda Skogen.
Margareta Ihse var delaktig och utvecklade metoder för nyckelbiotopsinventeringen i början av 1990-talet. Metoderna testades såväl i södra som mellersta och norra Sverige.
Regeringen skriver i sitt regeringsbeslut 2018-05-17 att Skogsstyrelsens metod för nordvästra Sverige ska ta hänsyn till de lokala och regionala förutsättningarna. Herman Sundqvist tolkar uppdraget som att kraven för vad som ska klassas som nyckelbiotop ska vara högre i nordvästra Sverige än i resten av landet.
- Bevarande av den biologiska mångfalden i skogen är redan djupt eftersatt i Sverige. Nyckelbiotoper är små men viktiga pusselbitar för att bibehålla ett fungerande ekosystem, och i skogarna i nordvästra Sverige som tillhör några av Europas sista äldre naturskogar finns det ännu områden med rik biologisk mångfald och det är av yttersta vikt att de skyddas.
Margareta Ihse fortsätter:
- Nyckelbiotopsinventeringen är den bästa övergripande metod på all skogsmark vi har att identifiera skogar med höga naturvärden. Det är helt orimligt att ställa andra och högre krav på vad som får klassas som nyckelbiotop i ett område där det finns mycket av värdefull skog än i fattigare skogar. Kriterierna för klassning måste utgå från innehållet och strukturen, inte storleken, säger Margareta Ihse.
Endast ca 2 % av den produktiva skogsmarksarealen i hela Sverige utgörs av nyckelbiotoper. De flesta nyckelbiotoper är små, eftersom det mesta av skogen brukas på ett sådant sätt att dessa värdefulla delar och strukturer försvunnit. Nära hälften av alla registrerade nyckelbiotoper på små- och mellanskogsbrukets marker är mindre än 1,5 hektar. På storskogsbrukets marker är medelstorleken 7,5 hektar (2). Små nyckelbiotoper är särskilt sårbara när skog avverkas runt om vilket kan påverka känsliga arter negativt (3).
- En nyckelbiotop måste kunna tillåtas vara stor och sammanhängande. Om man använder storleken som uteslutningskriterium finns en mycket stor risk att värdefulla naturskogar avverkas och skogslandskapet fragmenteras. I dessa skogar i norra Sverige har markanvändningen aldrig varit kalhygge. Skogsbruket har här möjlighet att visa vad som menas med en verkligt uthållig förvaltning, som inte bara fokuserar på trädproduktion utan bibehåller den biologiska mångfalden. Om och när storleken överskrider de subjektiva gränser man satt i resten av Sverige bör man i stället, när man identifierat dem efter de kriterier som finns, överväga alternativa skyddsmetoder, inte avverkningsmetoder, säger Margareta Ihse.
Enligt Skogsstyrelsens rapport ”Nulägesbeskrivning om nyckelbiotoper” (2016) är endast ca 15 % av de kända nyckelbiotoperna formellt skyddade. Varje år kalhuggs ca 200 hektar kända nyckelbiotoper och uppskattningsvis ca 1 800 hektar oregistrerade nyckelbiotoper avverkas (2). Sedan mitten av 1990-talet har ca 3 500 nyckelbiotoper påverkats negativt (skadats eller förstörts delvis) av avverkningar (4).
- Nyckelbiotoper måste skyddas permanent. Skogsbolag ska enligt skogscertifieringen FSC avstå från att avverka dessa men många värdefulla skogsområden avverkas ändå. Skydds- och ersättningsformerna måste ses över, så att skogsägare som har värdefull skog med nyckelbiotoper inte lider ekonomisk förlust, utan får ersättning för att de bevarar och bibehåller vårt värdefulla och säregna naturarv, säger Margareta Ihse.
Regeringen har beslutat och lovat i internationella överenskommelser att 17-20% av Sveriges land- och sötvattensområden ska skyddas. Idag är endast 5 % produktiv skogsmark formellt skyddad. Skydda Skogen befarar att de föreslagna nyckelbiotopskraven i nordvästra Sverige gör det svårare att skydda de kvarvarande äldre naturskogarna, när man i stället bör använda tillfället att öka andelen skyddad värdefull skog.
- Herman Sundqvists tolkning motverkar regeringens beslut om skyddad natur. Nyckelbiotoper måste bedömas lika och enligt samma definition i hela Sverige. Skogsstyrelsens värdegrund baseras på objektivitet, respekt samt effektivitet och service, med målet att leda utvecklingen i skogen mot ett hållbart samhälle, och det måste också gälla biologisk mångfald på alla nivåer. Nu är det upp till bevis för Skogsstyrelsen att agera föredömligt och inte utsätta värdefulla skogar för obefogade risker om man skall leva upp till sitt uppdrag att arbeta så att skogens alla värden tas tillvara, säger Margareta Ihse.
Nyckelbiotoper karaktäriseras ofta av hög artmångfald och bidrar bl.a. till friluftslivet, svamp- och bärplockning. Som exempel finns i genomsnitt 20 rödlistade arter och signalarter per nyckelbiotop, enligt Skogsstyrelsen (2). Att ersätta gamla naturskogar med produktionsskog innebär mindre kollager och således höjd koldioxidhalt i atmosfären. En nyckelbiotop ökar även markens förmåga att rena vatten och förhindrar läckage av kväve och kvicksilver från marken. De är viktiga för att klara klimatförändringen - ett intakt ekosystem blir mindre sårbart för förändringar, exempelvis insekts- och svampangrepp. Om ekosystemen sviktar äventyras grunden för människans överlevnad.
Amanda Tas, Skydda Skogen, 073-586 00 99, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Nationellt skogsprogram – en ekvation som inte går ihop
Regeringen fattade den 18 maj beslut om Sveriges första nationella skogsprogram. I skogsprogrammet finns mål för fem fokusområden som ska bidra till att uppnå programmets vision, arbete och organisation. Visionen för skogsprogrammet är att ”Skogen, det gröna guldet, ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi”.
Genom att hänvisa till skrivelsen ”En klimatstrategi för Sverige” (skr. 2017/18:238) bedömer regeringen att ett aktivt, hållbart skogsbruk och inlagring av kol i skogsprodukter bättre kan bidra till klimatomställningen än en tillfälligt ökad inlagring av kol i skogsmark samtidigt som övriga miljökvalitetsmål, bl.a. Levande skogar ska nås.
- Ökad produktion och konsumtion har stor negativ klimatpåverkan. Flertalet forskare menar att ökad skogsavverkning missgynnar klimatet. Dessutom är bevarandet av den biologiska mångfalden i skogen redan idag starkt eftersatt och ca 2000 växt- och djurarter är nära hotade eller hotade framför allt på grund av det intensiva skogsbruket som kalhugger och omvandlat naturskogar till artfattiga tall- och granplanteringar. Detta påverkar självfallet även andra ekosystemtjänster negativt, säger David van der Spoel, talesperson i föreningen Skydda Skogen.
Myndigheter bedömer att miljökvalitetsmålet Levande skogar inte kommer att nås till 2020. Över 90 % av den produktiva skogsmarken har påverkats av skogsbruk medan endast ca 5 % produktiv skogsmark är formellt skyddad. Naturvårdsforskning pekar på att minst 20 % av den produktiva skogsmarken måste skyddas för att bevara den biologiska mångfalden långsiktigt.
- Kalavverkning har mycket stor klimatpåverkan. Vid kalhuggning frigörs stora mängder växthusgaser till atmosfären. Även exempelvis mikroklimat, hydrologi och albedo, dvs skogens reflektionsförmåga, påverkas. Det tar ca 10-20 år innan de nya träden på hygget åter igen börjar fungera som en kolsänka. Om skogen avverkas igen efter 80 år är det inte säkert att det kollager som fanns innan avverkningen hunnit byggas upp igen, säger Amanda Tas, Skydda Skogen.
Forskning visar att trädplantager, generellt sett, lagrar mindre kol än den tidigare naturliga skogen. Genom att skydda äldre naturskogar kan utsläpp av växthusgaser förhindras. Skogar upp till 800 år kan fortsätta att lagra kol, framför allt i marken. Sådana skogar har också större motståndskraft och kan bättre anpassa sig till klimatförändringar i jämförelse med planterade monokulturer av bara tall eller gran.
Föreningen Skydda Skogen skickar vykort till ledamöterna i Sveriges Riksdag angående Ojnareskogen och Bästeträsk på norra Gotland
Vänster: Blå Jungrun, Höger: Bästeträsk.
Den 11 september 2018 meddelar Mark- och miljööverdomstolen om man beviljar företagen Nordkalk och Svenska Minerals ansökningar om att öppna ett nytt kalkbrott och utvidga ett befintligt brott i Ojnareskogen, tillrinningsområde för sjön Bästeträsk, på norra Gotland. Parallellt med denna domstolsprocess utreder Länsstyrelsen på Gotland förutsättningarna att bilda en nationalpark i samma område. I en vykortskampanj som riktar sig till samtliga ledamöter i Sveriges Riksdag vill föreningen Skydda Skogen uppmana riksdagen att fortsätta det arbete som inletts för skydda Ojnareskogen och Bästeträsk som nationalpark. I denna kampanj drar vi paralleller till kampen att skydda ön Blå Jungfrun i Kalmarsund i början av 1900-talet.
På norra Gotland pågår sedan mer än 10 år tillbaka domstolsprocesser mellan företag som vill utöka brytningen av kalksten och markägare och miljöorganisationer som anser att dessa planer är ett hot mot tillgången till dricksvatten och unika naturvärden. Olika myndigheter, däribland Sveriges Geologiska undersökningar, Naturvårdsverket och Länsstyrelsen på Gotland, har haft olika uppfattningar i frågan. Kalksten från norra Gotland används bland annat vid tillverkning av cement, stål och pappersmassa. Kalksten används vid industrier i Sverige men exporteras också till andra länder. Floran och faunan på norra Gotland omfattar endemiska arter och ett stort antal rödlistade arter. Landskapet präglas av jordbruksområden, äldre barrskogar och våtmarker som är tillrinningsområde för sjöarna Bästeträsk och Fardume träsk. Dessa sjöar är kommunala vattentäkter.
Mark- och miljödomstolen och Mark- och Miljööverdomstolen har vid sammanlagt 15 förhandlingstillfällen under 2000-talet prövat tillståndsärenden enligt Miljöbalken om ny eller utökad täktverksamhet i Ojnareskogen nära Bästeträsk. Frågan har gällt naturvärden och eventuell påverkan på grund- och ytvatten å ena sidan och exploateringsintressen å den andra. Domstolarna har också prövat om den planerade kalkbrytningen kan påverka naturvärden i närliggande Natura 2000-områden negativt. Vissa domar har fallit till kalkindustrins fördel, andra till fördel för dess motparter. Samtliga domar har överklagats och processen pågår fortfarande. I en separat process har Högsta förvaltningsdomstolen prövat om regeringens beslut att utvidga Natura 2000-områden söder om Bästeträsk var lagenligt. Högsta förvaltningsdomstolen kom fram till att beslut var lagenligt. Den 11 september 2018 ska Mark- och miljööverdomstolen meddela om man beviljar företagen Nordkalk och Svenska Mineral tillstånd att öppna ett nytt kalkbrott och utvidga ett befintligt brott i Ojnareskogen, sydväst om Fårösund.
Parallellt med pågående domstolsförhandlingar om kalkbrytning pågår en förstudie ledd av Naturvårdsverket och Länsstyrelsen på Gotland angående förutsättningarna att inrätta en ny nationalpark runt sjön Bästeträsk och i Ojnareskogen. Det område som omfattas av förstudien innefattar skog och våtmarker där Nordkalk och Svenska Mineral ansökt om tillstånd att bryta kalksten. Området finns sedan tidigare med i Naturvårdsverkets långsiktiga plan över områden i Sverige som kan komma ifråga för bildande av nya nationalparker. Naturvårdsverket anser inte att en ny nationalpark kan bildas om kalkbrytning tillåts i området.
Föreningen Skydda Skogen är en av flera ideella föreningar som är engagerade i frågan om Ojnareskogen och sjön Bästeträsks framtid. Även om föreningen aldrig varit part i domstolsförhandlingarna har vi följt processerna, deltagit i artinventeringar och försökt sätta oss in i lokalbefolkningens situation. Detta har gällt inte minst situationen för de lantbrukare som bedriver jordbruk på norra Gotland och som i flera fall är helt beroende av vatten från Ojnareskogen.
Över tid har vi insett att händelseutvecklingen gällande Ojnareskogen och Bästeträsk under 2000-talet i stora drag påminner om den konflikt mellan stenindustrin, naturvårdsorganisationer och hembygdsrörelsen som rasade kring ön Blå Jungfrun i Kalmarsund under 1910- och 1920-talet. Precis som på norra Gotland ställdes efterfrågan av stenmaterial, i det fallet granit till byggnadsändamål, mot unika naturvärden. Blå Jungfruns framtid engagerade riksdagsledamöter, tjänstemän, forskare och ideella krafter. Samtidigt som staten utredde om ön skulle skyddas eller inte fortsatte stenbrytningen och några av öns märkligaste geologiska formationer förstördes. Frågan avgjordes först efter två utredningar och efter det att affärsmannen Torsten Kreuger donerat medel för att staten skulle kunna friköpa ön. År 1926 beslutade Sveriges Riksdag att Blå Jungfrun skulle avsättas som nationalpark.
Föreningen Skydda Skogen anser att sjön Bästeträsk med dess tillflöden, vari Ojnareskogen ingår, bör skyddas som nationalpark. Vi vill uppmana ledamöterna i Sveriges Riksdag att fortsätta det arbete som inletts för att göra detta möjligt och att dra lärdom av den process som ledde fram till skyddet av Blå Jungfrun. Därför skickar vi vykort till samtliga ledamöter i Sveriges Riksdag där vi i ord och bild drar paralleller mellan dessa kampanjer. Om 1920-talets Sverige klarade av att prioritera naturvärden före stenbrytning så gör vi det också.
Vi svarar gärna på frågor om Ojnareskogen och Bästeträsk och om tankarna bakom det vykort vi nu skickar till riksdagens ledamöter. Avslutningsvis vill vi rekommendera dem av er riksdagsledamöter som ännu inte besökt Ojnareskogen och Bästeträsk att göra detta, för att själva bilda er en uppfattning om vad som bör ske med området i framtiden.
Bilderna på vykorten har ställts till förfogande av Magnus Rietz och Nils-Erik Norrby. Vykorten är tryckta på Svanen-märkt papper vid ett miljöcertifierat tryckeri.
Kontaktperson för föreningen Skydda Skogen i denna kampanj är Nils-Erik Norrby. 072 525 1848 Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Debatt i DN: Svenskt skogsbruk värre än skogsskövlande länders
Det svenska skogsbruket är inte ekologiskt hållbart. Idag ställer Naturfotograferna, tillsammans med Naturskyddsföreningen, BirdLife Sverige och Skydda Skogen, krav på en förändring av det svenska skogsbruket i en debattartikel i DN.
Föreningarna skriver om hur Sveriges skogsbruk bryter mot internationella avtal och misslyckas med målsättningar satta av FN, EU och Sveriges riksdag. Verkligheten där skogar snarare missbrukas än brukas rimmar illa med den bild som är vanlig att Sverige är ett miljöpolitiskt progressivt land med vidsträckta naturskogar där vilda djur och växter trivs.
I artikeln för föreningarna tillsammans fram krav som utgör nödvändiga steg för att Sverige ska kunna utveckla ett hållbart skogsbruk. Kraven är kortfattat att all skog med höga naturvärden måste omgående undantas från skogsbruk och ges ett skydd, att skogspolitiken i grunden måste förändras så det blir verkligt hållbart, och att minst 20 % av den produktiva skogsmarken ska ges långsiktigt skydd.
Debatt i Aftonbladet: Nej, vi ska inte elda upp vår svenska skog
Trädstammar som ska bli till brännved. Foto:Bert Andersson
Debattörerna Greenpeace, Skydda Skogen, Klimataktion, Jordens Vänner, End Ecocide Sweden och PUSH Sverige: Det finns väldigt lite gammelskog kvar i landet – låt den vara!
Skogsindustrin lobbar nu hårt för att mer skog borde avverkas för att rädda klimatet. I januari 2018 skrev dock cirka 800 forskare under ett öppet brev till EU där de varnade för att ytterligare förbränning av trä kan förvärra klimatkrisen genom ökade växthusgasutsläpp.
De som förespråkar ökad användning av skogsbiobränslen bortser från att förbränning av biobränslen också leder till snabba utsläpp av koldioxid som under de första 50–100 åren till och med kan ge högre koldioxidutsläpp än fossila bränslen.
Intresset för att odla mer hållbart och miljövänligt blir allt större. En ny bok driver nu på trenden ytterligare: ”Skogsträdgården – odla ätbart överallt”, skriven av författarna bakom succéboken ”Fleråriga grönsaker – upptäck, odla, njut” som nominerades till Årets Trädgårdsbok 2016.
Att odla sin egen mat i svenskt klimat är vanligtvis ett mödosamt arbete. Det behöver sås, förkultiveras och utplanteras samt gödslas, vattnas och ogräsrensas åtskilliga gånger för att få en bra skörd. Samtidigt, bortom odlingslanden, bjuder naturen på ett överflöd av växtkraft från tidig vår till sen höst – helt utan att människan behöver jobba för det. Tänk om vi nordbor kunde lära oss att odla på naturens sätt för en längre skördesäsong, med fler grödor och mindre arbetsinsats? Den nya boken ”Skogsträdgården – odla ätbart överallt” visar att det är möjligt. Det är särskilt skogens skogsbryn och gläntor som inspirerar det i Sverige relativt nyupptäckta odlingssättet skogsträdgårdsodling.
– Genom att efterlikna hur naturliga ekosystem fungerar kan vi rejält förlänga skördesäsongen i våra odlingar. Redan efter snösmältningen kan vi skörda de första primörerna som kantlök och spenatskräppa. I maj och juni, när de ettåriga grödorna fortfarande är små plantor finns det ett överflöd av fleråriga bladgrönsaker. I skogsträdgården skördar vi också olika bär från början av juni till början av oktober här i södra Dalarna, för att inte tala om alla frukter och nötter som finns framåt hösten, berättar Annevi Sjöberg, en av författarna till boken.
– Nyckeln är att satsa på fleråriga växter. De har sina rötter på plats när säsongen startar, hittar sitt eget vatten och näring och är nästan skötselfria efter etablering. Satsar man dessutom på en mångfald av olika växter finns det alltid något att skörda även om skörden skulle slå fel för vissa grödor på grund av torka, frost vid blomning eller annat väderfenomen som vi inte kan råda över, menar Philipp Weiss som började skriva de första raderna till boken för drygt fyra år sedan.
Boken är rejält omfångsrik med över 460 sidor i stort format och vilar på en stadig faktabaserad grund, med över 800 referenser till vetenskapliga artiklar, böcker och rapporter.
– Trots att skogsträdgårdsodling som begrepp är ganska nytt är många aspekter av odlingstekniken förvånansvärt välundersökta. Det finns gott om forskning om hur naturliga ekosystem skapar sin egen bördighet, hur träd kan förflytta vatten från en del av jorden till en annan och att många växter använder sig av kemikalier för att påverka sin omgivning till sin fördel. Vi har i boken satt ihop dessa pusselbitar till en helhet som vi hoppas kan bli en startpunkt för många fler som vill utforska det här sättet att producera sin egen mat, säger Annevi Sjöberg.
Förutom att författarna utförligt beskriver de teoretiska grunderna för att odla som skogen går de i detalj igenom allt från planering av en skogsträdgård till anläggning och skötsel. I boken presenterar de även över 400 odlingsvärda växter för nordligt klimat, både kända som krusbär, äpplen och päron och okända som asimina, pimpernöt och narrbuske.
– Vi ville verkligen skjuta fram kunskapsgränserna för vilka fleråriga ätbara grödor som går att odla i vårt klimat. De allra flesta växterna vi har tagit med i boken är kulturväxter någonstans på norra halvklotet och den enda anledningen att många av dem är så pass ovanliga idag är att knappt någon känner till dem. Vem har hört om guldhallon eller amerikansk persimon? När vi smakade på dem för första gången under researcharbetet till boken var det som en helt ny värld som öppnade sig för oss och många av grödorna kan man bara inte få nog av, skrattar Philipp Weiss.
Författarna menar att skogsträdgårdsodling redan idag börjar bli en stark trend som bara fortsätter att växa. Allt fler kommuner börjar tänka mer på att öka andelen ätbart i sina grönområden. Författarna samarbetar även med jordbrukare som vill använda skogsträdgårdstänket för att bredda sin produktion och hitta nya affärsmöjligheter.
– Starkast är trenden dock bland alla som odlar småskaligt, vare sig det handlar om odling i villaträdgården eller på kolonilotten. Där har vårt motto om att ”odla ätbart överallt” redan anammats av en stor skara pionjärer, menar Annevi Sjöberg.
Med den nya boken hoppas de kunna inspirera fler att vilja vara med och utforska denna odlingsteknik som kan ge ett överflöd av fleråriga bladgrönsaker, bär, frukt och nötter utan att man behöver jobba ihjäl sig för det. Samtidigt framhäver författarna de stora miljöfördelarna med att odla på skogsträdgårdsvis.
– Förutom alla de fantastiska smakerna som skogsträdgården bjuder på ger den per automatik livsutrymme åt otaliga nyttodjur som har det svårt i vårt alltmer utarmade kulturlandskap, så att anlägga en skogsträdgård är en fantastisk möjlighet att göra en stor miljöåtgärd med väldigt enkla medel, menar Annevi Sjöberg.
Om författarna
Philipp Weiss är utbildad civilingenjör och diplomerad permakulturdesigner. Han bor med sin familj i Stjärnsund i södra Dalarna där han började anlägga sin första egna skogsträdgård år 2007. Idag täcker odlingarna nästan 1,5 hektar och omfattar över 300 arter av träd, buskar och örter. Den stora inspirationskällan för hans odlingar är barndomens ätliga landskap i södra Tyskland. Sina odlingserfarenheter dokumenterar han på Skogsträdgårdsbloggen och håller i regelbundna kurser och föredrag inom permakultur och odling av fleråriga nyttoväxter. Tillsammans med sin familj driver han Puttmyra skogsträdgård med tillhörande plantskola för skogsträdgårdsväxter.
Annevi Sjöberg är utbildad miljövetare och miljöingenjör med ett brinnande hjärta för biologisk mångfald och alla former av bär och fleråriga grönsaker. Annevi bor med sin familj i Stjärnsund i södra Dalarna där hon är engagerad i skapandet av den offentliga skogsträdgården Mångfaldsträdgården på cirka 2700 kvm. Hon håller också på att förverkliga drömmen om ett annat skogsträdgårdsinspirerat odlingssystem i närområdet. Annevi undervisar i permakultur, håller kurser samt föredrag om odling av fleråriga grönsaker och skogsträdgårdsodling samt är projektledare för Plockhugget – ett initiativ för hållbart skogsbruk.
Kontakt
Hälsingbo Skogsträdgård HB
Rörshyttan Hälsingbo 424
77674 Stjärnsund
Annevi Sjöberg, 073 362 2509, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Philipp Weiss, 072 923 9153, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Debatt i ETC: Låt Sveaskog slippa vinstkrav
Rebecka le Moine, f.d. styrelseledamot i Skydda Skogen och riksdagskandidat (mp), och Carl Schlyter, riksdagsledamot (mp) debatterar i ETC:
Sveaskog är Sveriges största enskilda skogsägare. Bolaget har ett stort ansvar när det kommer till bevarandet av den biologiska mångfalden i Sverige, både för att nå de nationella och globala målen. Men i stället för att ta ansvaret, växlas Sveriges utrotade arter ut till intäkter för staten.
I en naturlig skog kan tallarna åldras och bli uppemot 500 år, med tiden blir de attraktivare bostäder för fåglar och andra djur. Men det är först när träden dör, som de verkligen börjar frodas av liv. I ekosystemen är den viktigaste ingrediensen tid, något som vi människor är för stressade för att tillåta. När vi kalavverkar träden efter 70 år, har träden knappt hunnit bli tonåringar och skogen hinner inte bli riktigt levande.
Kalhygge av skog är en av de mest miljöförstörande saker vi kan ägna oss åt, som dödar och utrotar djur, växter och svampar.
Citronporing, svart barkskinnbagge och vitryggig hackspett. Dessa akut hotade arter balanserar på gränsen till sin existens i Sverige, på grund av det skogsbruk som bedrivs idag. Det finns ytterligare 1 800 rödlistade arter i Sverige knutna till skogsbruket. Sveaskog har, i kontrast till den miljövänliga bild som målas upp, under många år systematiskt avverkat skogar som egentligen skulle skyddas.
Till år 2020 ska 17 procent av den produktiva skogsmarken vara skyddad, enligt de globalt överenskomna Nagoyamålen. Det är idag endast fem procent. Avverkningstakten är cirka 10–20 gånger snabbare än skyddstakten. Om 15–20 år beräknas det inte finnas någon naturskog utanför de skyddade områdena. Men det går att bryta trenden, genom att Sveaskog använder sin mark till att nå upp till Nagoyamålen, nationella miljömål och de globala målen, för att värna miljö och människor i stället för att vara en trogen råvaruleverantör till industrin och en kassako för staten. Det kräver att Sveaskog får uppdragsmål – och att avkastningskravet avskaffas.
Svar från Afrikagrupperna till Green Resources om plantage i Uganda
I början på april publicerade Afrikagrupperna två blogginlägg (Mangoträden står kvar som bevis, Klimaträttvisa – vem betalar priset för klimatförändringar) från Karin Edstedt som på plats i Uganda undersökt förhållandena kring det norska skogsbolaget Green Resources skogsplantage, samt påverkan från Svenska Energimyndigheten som har köpt utsläppsrätter därifrån. Green Resources återkom med ett svar på dessa inlägg.
I detta brev utvecklar Karin Edstedts och Afrikagruppernas syn på de saker som Green Resources tar upp i sitt genmäle.
Huldrans Natt vid Domarudden i Roslagen 27-30 juni 2018
I takt med sommaren närmar sig Skymningsspelet Huldrans Natt, som spelas vid Domarudden, Åkersberga 27 - 30 juni. En helt unik upplevelse, mitt i urskogen, mitt i natten – med SKOGEN som huvudperson! Spelet, som görs för 28.e året i rad, är mycket uppskattat och det är oftast utsålt.
”Jag är passionerat förälskad i skogen, dess uttryck och kulturhistoria.” säger projektledare Nina Nu Wesemeyer. ”Jag vill fortsätta att sprida skogens berättelser och läkande mystik till den moderna människan! Det som driver mig är den folkliga musiken, sången och dansen, och så naturen och skogen.
I Huldrans Natt förenas de. Låt en unik naturupplevelse i den trolska, ljusa försommarnatten bli en fin start på semestern! Kom till Huldrans Natt!” lockar Nina.
Folksångerskan och professionella speakerrösten Nina Nu Wesemeyer har varit projektledare för Huldrans Natt sedan starten i Värmland 1990. Tillsammans med producenten Richard Wesemeyer från Föreningen Jordnära Kultur ror de iland detta osannolika, vidunderliga, magiska projekt år efter år.
Skräddarsydd ensemble
Med åren har en kärngrupp bildats som ensemble under sommarens spelvecka. Förutom Nina, medverkar 2018 bl.a. musikerna Calle Lundbäck, Anette Eriksson Linander och Linus Leitz samt skogsguiden Calle Bergil. Under Huldrans 28 år har många musiker och artister varit engagerade i projektet, t.ex. Bosse Olofsson, Magnus Björs, Martin Köhler, Sofia Lilja, Fredrik Pettersson, Gunilla Rydén, riksspelmännen Daniel Wikslund och Per Runberg samt den numera rikskända Sofia Karlsson.
Skydda Skogen stödjer i år Skymningspelet Huldrans Natt.
Kontakta Nina Nu: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Debatt i Altinget: Att skydda natur är en vinst för klimatet
Ökad avverkning och biobränslen kommer inte att rädda klimatet som skogsindustrin och politiker ofta påstår. Det enda som hjälper är att minska vår konsumtion och därmed skövlingen av vår natur, skriver Kristina Bäck och Amanda Tas, Skydda Skogen.
Skydda Skogen i samarbete med Oskarshamns fågelklubb bjuder in till skogsinventering i södern! Vi kommer att inrikta oss på att inventera hotade skogar som ägs av stora markägare i området. Det blir ankomst på kvällen 13/7, och förhoppningsvis guidning i Hornsö 14/7, sedan sätter vi igång med inventeringen. Du behöver inte ha några förkunskaper - i så fall kommer du att lära dig under tiden. Men vi blir förstås också glada om du kan inventera innan, och speciellt söker vi dig som är bra på vedinsekter.
Det hela är gratis och mat ingår, som vi lagar tillsammans. Maten är vegetarisk (eller vegansk för de som föredrar det). Logi är inte riktigt klart än, men vi kommer antagligen att kunna vistas och laga mat inomhus, men får sova på golvet eller i eget tält. Om du behöver reseersättning för att komma dit kan du få det om du är medlem i Skydda Skogen. Begränsat antal platser (om du inte kommer med egen bil och mat).
Anmäl dig till elin.gotmark snabel-a fripost.org. Säg då: - om du deltar hela tiden eller bara en del av den, - om du har några matallergier eller preferenser, - om du kommer i egen bil, - om du vill ha reseersättning, - om du har några särskilda art- eller inventeringskunskaper.
Livfull hyllning till biologisk mångfald den 22 maj
Foto: Anton Björkman.
Den 22 maj 2018 samlades ca 150 personer på Norrmalmstorg i Stockholm för att uppmärksamma den biologiska mångfalden i manifestationen för biologisk mångfald. Manifestationen arrangerades av föreningen Skydda Skogen och Klimataktion med stöd av totalt 20 organisationer, däribland Greenpeace, Naturskyddsföreningen, Jordens Vänner, Fältbiologerna och End Ecocide Sweden.*
Foton: Anton Björkman.
Birgitta Tulin från Klimataktion inledde manifestationen med att hälsa välkommen till FN:s dag för de levande varelser som vi delar jorden med och som utrotas i en rasande takt. Vad kan vi göra? Lära oss mer om det biologiska systemet och snabbt börja skydda det. Använda Artportalen.se för att rapportera det vi ser i naturen. Inrätta fler naturreservat och nationalparker. Ett mål bör vara att skydda halva Sverige och halva jorden med konservationsbiologen E O Wilsons ord: ”En brandkårslösning i paritet med problemets storlek”.
Kristina Bäck från Skydda Skogen pratade om att få riktiga skogar finns kvar i Sverige idag och att det har gått så långt att en skog med många arter är något ovanligt numera, något som man får åka och besöka. Fåglar, växter, djur, lavar och mossor får sina livsmiljöer förstörda när det blir hyggen och plantager av tall och gran. Ett aktuellt exempel är de sista skogarna i Ore Skogsrike i Dalarna. Där har ideella naturvårdare undersökt skogarna och visat skogsbolag och myndigheter att det finns många värdefulla miljöer med hotade och rödlistade djur, växter, svampar, lavar och mossor- men likaså ska dessa skogar kalavverkas. Sedan i december förra året har därför människor tältat i Ore Skogsrike för att vakta skogen.
Foto: Anton Björkman.
Ett flertal miljöprofiler höll tal under manifestationen, däribland 2017 års miljöhjälte Rebecka le Moine, som är initiativtagare till Biologiska mångfaldens dag tillsammans med Erik Hansson, chefredaktör på natursidan.se.
Foto: Anton Björkman.
Rebecka le Moine inledde sitt tal med en tankeväckande och rapp dikt om att vi lever i massutdöendets era och att vi människor inte förstår att vi är en del av det system som vi alla är så beroende av. Om vi verkligen vill lösa våra utmaningar, måste vi inse att våra medarter är inte värdelösa. Rebecka berättade också om sitt engagemang för den biologiska mångfalden och bakgrunden till varför hon dragit igång den Biologiska mångfaldens dag i Sverige. I år anordnades hela 178 olika aktiviteter runt om i Sverige med anledning av den Biologiska mångfaldens dag, (mer än) en dubblering jämfört med antalet genomförda aktiviteter förra året.
Foto: Anton Björkman.
Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen, talade om den biologiska mångfaldens betydelse för en rad olika ekosystemtjänster och för att stå emot klimatförändringarna men också för människans överlevnad.
Foto: Anton Björkman.
Pella Thiel pratade om naturens rättigheter i Sverige. Högsta domstolen i Colombia har beslutat att landets del av Amazonas har samma rättigheter som en juridisk person med rätt till skydd, bevarande och restaurering. Idén om naturens rättigheter är praktiskt användbar för naturskydd även i Sverige.
Foto: Anton Björkman.
Journalisten och författaren Göran Greider menade att den biologiska mångfalden är den största solidariska sak människan har slagits för och kampen för den börjar i sista ögonblicket. Delar ur Görans dikt:
"Vi räddar inte vargen.
Vargen räddar oss.
Vi räddar inte sjögräsängar
och korallrev.
De räddar oss.
Vi räddar inte blåvalarna.
De räddar oss."
Foto: Anton Björkman.
Konferenciererna Nina Naim och Samuel Jarrick höll i en tyst minut för att uppmärksamma alla arter som utrotats. Efter den tysta minuten planterades ett frö för att så hopp om en bättre framtid.
Foto: Anders Björkman.
Andreas Andris Fågelviskare Hansen imiterade ett flertal fåglar och ylade som en varg. Han berättade om sin djupa och känslomässiga relation till djuren och naturen, och att vi måste hantera vårt förhållande till naturen med varsamhet. Naturen kommer att överleva utan oss människor men vi kommer inte att överleva utan naturen.
Foto: Pär Wetterrot
Lovisa Larsson, naturguide och skogskämpe från Tividen läste en dikt på "biologisk mångfaldiska":
"Jag letlavar, är en ängssmygare och lövsångare,
Som lägger mindre vattensalamander panna i djupa nervveckmossa
Sveper mig i sorgmanteln över glanslös dvärgborre industri
Sommargyllen viskar
blodlav,
blodrot,
Blodriska.
Blodticka
ängsklockorna klämta och tallticka för
Det finns en gränsticka
Där grön vårtbitare forssörteri
Stinknäva värre än purpurbärfis.
Där ekorrbärsystemet klippfibblas bort
Av granbågmätare, övertallhedlöpare, bandithoppspindlar och
Byråkratidiglocke lika fyrkantig johannesört som en kvadratspindel"
Artisten och koldioxidbantaren Staffan Lindberg frågade sig vad natur är. Naturen är levande men vad är då liv? Vetenskapen säger att liv är allt som fortplantar sig och har ämnesomsättning. Eller enklare: Liv är allt som har föräldrar och bajsar. Det angår alla. Staffan läste därefter en dikt om naturen och sjöng en sång kompad av sin akustiska gitarr.
Delar av Staffan Lindbergs dikt:
"... Den är den älgtjur som man krockar med på cykeltur
Den är svalor, kottar, mossa, timotej och kreatur
Och allt får energi från solens jättearmatur
Kraft som strömmar ned till minsta knytt och krumelur
Fast nu hotas den av stigande global temperatur
Och trängs undan av betong och glas och stålinfrastruktur
Som växer helt ohämmat vid var högre konjunktur
Och arter rotas ut som i en global makulatur
För den har inte rösträtt, den lever som i diktatur
Men vi har inte fattat att det är den vi springer ur
Så det är vi som hotas, men vi fattar inte hur"
Em Petersson som arbetar med klimatfrågor på Greenpeace berättade att Greenpeace under Biologiska mångfaldens dag besökt skogsbolagets SCA:s möte i skogen utanför Sundsvall med sina investerare och berättat för dem hur SCA avverkar skogar med höga naturvärden och kränker samernas rättigheter. Em talade också om att biologisk mångfald och klimat hör ihop.
Foto: Pär Wetterrot
Poeten Jonas Gren läste dedikerat dikten "Överallt ska jag vara i centrum" som inleddes med "När jag blir stor" utifrån politikers bilder av framtiden.
Leo Calandrella Rudberg från Fältbiologerna var sist ut av talarna och avslutade med:
"Vi i Fältbiologerna – Sveriges största miljöorganisation för barn och unga – vägrar växa upp på en döende planet. Vi kräver en radikalt annorlunda politik, byggd på ett annat ekonomiska system – ett system där arters överlevnad, människors hälsa och långsiktig hållbarhet prioriteras över snäv, materiell tillväxt. Skogslagstiftningen måste prioritera arter över avkastning och system införas så att de många brotten faktiskt bekämpas. Jordbrukspolitiken måste reformeras för att prioritera matsuveränitet, hållbarhet och en levande landsbygd. Sverige måste följa sina internationella åtaganden och skydda mycket mer natur – inklusive produktiv skog. Jakten på hotade arter som varg måste begränsas till de mycket få fall då rovdjuret utgör en genuin fara för människor. Fosill bränsleutvinning måste förbjudas, offentliga fossila investeringar divesteras till förmån för investeringar i förnybart, köttskatt och andra klimatskatter måste införas och satsningarna på naturskydd, kollektiva färdmedel och miljön i stort måste öka. Och när människor flyr från miljöproblem vi orsakat måste självklart Sverige ta emot dem och ge dem en fristad här.
Dessa radikala åtgärder ligger långt från dagens politik – men de är både nödvändiga och genomförbara. Vi i miljörörelsen har åstadkommit många segrar genom åren. Vi vet att en annan värld är möjlig. Vi kämpar varje dag för att förverkliga den. Och vi kommer att lyckas – tillsammans. Kampen fortsätter."
Foto: Anton Björkman.
Foto: Anton Björkman.
Konferenciern Samuel Jarrick, operasångare och talesperson för Klimataktion, tog ton och avslutade manifestationen med allsång av "Änglamark".
* Följande organisationer stödjer manifestationen för biologisk mångfald:
Replik i Altinget: "Miljöaktivisterna" är ingen centralstyrd organisation
Ingen påstår att det är lätt att försörja en växande befolkning och samtidigt ta ansvar för miljön och klimatet. Vägen till hållbarhet bör debatteras, men det är onödigt att trampa på hela miljörörelsen, skriver miljöorganisationerna Klimataktion, Skydda Skogen och Älvräddarna i en replik till Rickard Axdorff och Robert Wedmo.
Rickard Axdorff och Robert Wedmo skriver okunnigt om biologisk mångfald och miljö generellt i sin debattartikel (9/5). Bäst hade varit om de först bara läst på lite, förslagsvis en timme på internet, så skulle diskussionen blivit intressantare. Först och främst behöver en alldeles för vanlig missuppfattning redas ut: “Miljörörelsen” eller “Miljöaktivisterna” är inte en centralt styrd organisation med gemensam agenda. Vi är människor från olika delar av samhället som ofta har olika uppfattning om exakt hur lösningarna ser ut och vad som är viktigast att lyfta. Vissa av oss arbetar på organisationer som kan betala ut lön, andra engagerar sig ideellt med en tillfällig känsla av hopp som enda belöning. Ett hopp om att vi i framtiden ska ta större hänsyn till livet på den här planeten. Det vi däremot alla har gemensamt är att vi vill ifrågasätta huruvida människans beslut och leverne är kompatibla med planetens och ekosystemens gränser.
Över 4000 växter, djur och svampar är rödlistade i Sverige. Det ska uppmärksammas genom en manifestation på Norrmalmstorg i Stockholm tisdagen den 22 maj, kl 18. Då är det FN:s internationella dag för den biologiska mångfalden och event sker runtom i hela Sverige.
Ett flertal miljöprofiler kommer att hålla tal under manifestationen, däribland 2017 års miljöhjälte Rebecka le Moine, journalisten och författaren Göran Greider, Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl och artisten Staffan Lindberg.
- Vi måste göra oss av med människans artegoism – också för vår egen överlevnads skull. Kampen för biologisk mångfald är den största solidariska sak människan har slagits för och den börjar i sista ögonblicket; snart kan det vara försent. Art efter art hotas av utplåning. Vi måste agera nu, säger Göran Greider, journalist och författare.
Manifestationen arrangeras av föreningen Skydda Skogen och Klimataktion Sverige och stöds av totalt 20 organisationer, däribland Greenpeace, Naturskyddsföreningen och Jordens Vänner.
- Det är hög tid att den biologiska mångfalden prioriteras av våra politiker. Den biologiska mångfalden är grunden för väl fungerande ekosystem som levererar en lång rad varor och tjänster som är omistliga för samhället. En natur med rik biologisk mångfald har dessutom bättre motståndskraft mot de risker som följer med klimatförändringarna, säger Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen.
Ett av de största hoten mot arter är det storskaliga skogs- och jordbruket. Andra hot är utfiskning, överexploatering, invasiva arter, föroreningar och klimatförändringar. I Sverige ersätts naturliga skogsekosystem av snabbväxande gran- och tallplanteringar där färre arter kan leva. Flera arter av fåglar, djur och växter som tidigare har varit allmänna har blivit ovanliga. Detta behöver bli mer känt.
- Vi måste tänka på kommande generationer. Det kräver tuffare politiska beslut, bland annat om att skydda mer natur och att minska konsumtionen och utnyttjandet av jordens ändliga tillgångar - och det är bråttom, säger Kristina Bäck, Skydda Skogen.
Preliminärt program för manifestationen:
Rebecka Le Moine, (2017 års miljöhjälte, initiativtagare i Sverige till Biologiska mångfaldens dag den 22 maj)
Johanna Sandahl (ordförande för Naturskyddsföreningen)
Andreas Andris Fågelviskare Hansen (naturguide och fågelimitatör)
Lovisa Larsson (naturguide, skogskämpe från Tiveden)
Staffan Lindberg (artist och koldioxidbantare)
Em Petersson (Greenpeace Sverige)
Jonas Gren (poet)
Leo Calandrella Rudberg (Fältbiologerna)
Konferencier: Samuel Jarrick, talesperson i Klimataktion och operasångare
Följande organisationer stödjer manifestationen för biologisk mångfald:
Skydda Skogen, Klimataktion, Greenpeace, Jordens Vänner, Naturskyddsföreningen (Riks), Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Fältbiologerna, Framtiden i våra händer, Skiftet, Sveriges Entomologiska Förening, Mossornas Vänner, Svensk Lichenologisk Förening, Svenska Botaniska Föreningen, Sveriges Mykologiska Förening, Stockholms Svampvänner, Stockholms Ornitologiska Förening, PUSH Sverige, End Ecocide Sweden, Lodyn och Omställningsnätverket.
Presskontakt:
Kristina Bäck, Skydda Skogen, 070-443 28 19, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Birgitta Tulin, Klimataktion, 073-073 23 65, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
På guidad tur i den etablerade skogsträdgården Svanholm Permakultur Skovhave, Danmark. Foto: Viktor Säfve
Philipp Weiss guidar i en av hans familjs skogsträdgårdar. Foto: Viktor Säfve
Författarna och illustratören bakom ”Skogsträdgården: odla ätbart överallt”. Från vänster: Annevi Sjöberg, Daniel Larsson (formgivare), Philipp Weiss. Foto: David Roxendal.
Vårguidning i Paul Teepens skogsträdgård. Foto: Viktor Säfve
Mångfaldsträdgården i Stjärnsund som förvaltas av bland andra Annevi Sjöberg. Foto: Elin Säfve
Foton: Anton Björkman.
Foto: Anton Björkman.
Foto: Anders Björkman.
Foto: Pär Wetterrot
Foto: Anton Björkman.
Foto: Pär Wetterrot
Foto: Anton Björkman.
