Spiralvuxen ved

Anders Delin

En fråga som ständigt dyker upp inför torrakor eller lågor av gamla tallar är varför veden ser ut att vara vriden. För människor som är uppvuxna med moderna unga skogar är riktigt gamla träd ovanliga, och först i gammelskogen ser de stammar där fibrerna och sprickorna mellan dem i vedens yta beskriver en spiral. Stammen eller grenen ser vriden ut. Det syns mest på gamla tallar Pinus sylvestris, men finns lika regelbundet på gamla granar Picea abies, som dock förmultnar snabbare, så att företeelsen där inte kan observeras lika ofta som på tall.

Spiralmönstret går nästan alltid i samma riktning, både på tall och gran: motsols om man börjar vid roten och följer stammen mot toppen. Enstaka tallar har medsolsspiral, enligt min erfarenhet bara i storleksordningen en på tusen. Något vanligare är att sprickorna är raka, vertikala.

Spiralfenomenet väcker uppmärksamhet och undran, både om hur och varför det har uppkommit. Många tycker det är vackert. Funderingarna är många och försöken att förklara saken är ofta både osannolika och osakkunniga. En tolkning som ofta kommer upp är att trädstammen måste ha vridit sig. Man undrar vilken kraft som har förmått vrida veden och varför vridningen är just motsols. En vanlig förmodan är att om man planterar en tall eller gran på södra halvklotet så vrider den sig åt andra hållet. Man antar alltså att fenomenet har något med jordrotationen att göra.

Egna observationer och tolkningar
Det är dock inte särskilt svårt att avfärda denna typ av förklaring med hjälp av egna observationer. Den första observationen, som kan vara vägledande, är att även grova grenar har samma spiralmönster på ytan. Det spelar ingen roll om de står horisontellt, hänger ned eller pekar snett uppåt - i samtliga fall är spiralen likadan. Det antyder att jordrotationen inte är en uppkomstmekanism.

Den andra observationen kan man göra på kraftigt nedbrutna rester av torrakor. På dem är ofta alla vedskikten bevarade längst ned, medan ytliga skikt har fallit bort högre upp. De djupa skikten, som har bildats tidigare under trädets liv, har då vanligen ett mindre uttalat spiralmönster än de ytliga skikten som har bildats senare. Spiralen får med åren allt mer en riktning som avviker från trädets längsaxel och blir mer och mer horisontell (se foto).

Även det faktum att träd undantagsvis kan ha en spiralvridning åt motsatt håll antyder att biologiska snarare än fysiska lagar styr spiralens utveckling.

J. M. Harris
Spiralmönstren i trädstammar är också mycket noga studerade och förklarade, och litteraturen ger tydliga svar på de flesta frågor i ämnet. Den som mest har trängt in i och noggrant analyserat spiralvuxen ved är en man som har verkat på södra halvklotet, närmare bestämt på Nya Zeeland, och där har haft de bästa möjligheter att själv se hur träd från norra halvklotet beter sig när de växer "upp och ned". John Maddern Harris gav år 1988 på Springer Verlag ut en bok, som sammanfattar hela den omfattande litteraturen på detta område, erfarenheter från både gamla och nya världen, från norra och södra halvklotet och från ett mycket stort antal trädslag. Den heter: "Spiral grain and wave phenomena in wood formation".

Harris går igenom de olika mer eller mindre fantasifulla försök till förklaring av fenomenet som har förekommit. Han förklarar också hur terminologin har varierat mellan länderna och genom åren. Den gängse benämningen på tallens och granens spiralväxt är inte motsols utan "right hand", alltså högerhandsvridning. Man tänker sig då stå framför stammen och hålla upp höger hand med tummen uppåt. De övriga fyra fingrarna pekar då snett uppåt och visar riktningen på spiralen. Enstaka stammar har då en "left hand" - spiral. Termen motsols har använts framför allt i Tyskland ("widersonnig") för att beteckna en högerhandsspiral. Motsatt spiral har då kallats "sonnig".

Det är angeläget att påpeka, att om man ser trädet uppifrån och går från dess topp mot roten blir en motsolsspiral medsols och tvärt om. Detta betraktelsesätt har använts i England, med termerna "clockwise" och "counter-clockwise". Om man använder beteckningarna högerhandspiral och vänsterhandsspiral försvinner detta problem.

Spiralvuxen ved hos olika trädarter
Harris' bok ger mängder av information om spiralvuxen ved, som går långt utöver vad vi kan se med egna ögon. En genomgång av många trädslag i hela världen visar att spiralvuxen ved är vanligare än rakvuxen. Det mest extrema exemplet på spiral finns hos Pinus roxburghii i Indien. Fibrerna kan hos denna art ligga nästan horisontellt i basala delar av stammen och grenarna utvecklar bisarra former. Rakvuxen ved finner man normalt hos ett fåtal arter.

Fossil visar att spiralvuxen ved har funnits i många miljoner år. I nutiden ser man att extremt spiralvuxna träd lever gott tillsammans med mer rakvuxna av samma art. Spiralen är tydligen ingen defekt och ingen konkurrensnackdel.

Harris beskriver att spiralväxten ofta går åt ett håll på unga träd och åt motsatt håll på äldre. Oftast ökar spiralväxten (går från vertikal till horisontell sprickriktning) i takt med att trädet åldras. De flesta barrträd, inklusive tall, gran, lärk Larix och contorta Pinus contorta, har på ålderns höst högerhandsspiral. Lövträden är mer variabla. Somliga arter utvecklar med åren en högerhandsspiral, andra vänsterhandsspiral. Ytterligare andra behåller raka fibrer, t.ex. vårtbjörk Betula pendula, klibbal Alnus glutinosa och äkta kastanj Castanea sativa. Eken Quercus robur uppges ha högerhandsspiral.

Spiralväxtens riktning ändras inte när ett träd från norra halvklotet planteras på södra.

Arv eller miljö?
På flera trädslag ser man växling från en spiralriktning till motsatt riktning under ett träds liv. Harris påpekar att miljöfaktorerna på trädets växtplats ständigt verkar i en och samma riktning, vilket gör det osannolikt att de skulle kunna ligga bakom den observerade växlingen från höger till vänster eller tvärtom under trädets liv.

Experiment har gjorts, där 10 år gamla stammar av Pinus resinosa har vridits etappvis ända till 180 grader och hållits fast under hela växtsäsongen. Man lyckades inte därigenom ändra vedens naturliga spiralväxt.

Harris finner det bevisat att vedens spiralväxt bestäms av riktningen på de celler mellan bark och ved som kallas "fusiform cambial initials", kambiets spolformiga begynnelseceller. De är långsträckta celler som ligger i trädets längsriktning eller en aning snett. De delar sig och ger upphov till både xylem- och phloem-celler (ved- och bark-celler). De förra bildar cellulosatrådarna, vilka alltså hamnar rakt eller en aning snett i förhållande till trädets längsriktning beroende på dessa kambiecellers inriktning.

Varför
Beträffande eventuella konkurrensfördelar med spiralvuxen ved kan man bara spekulera. Det har föreslagits att stammar med spiralvuxen ved skulle ha större brotthållfasthet än sådana med rakvuxen. Stammens uppbyggnad får en viss likhet med kryssfanér.

Rekommenderade termer
Det vore bäst att sluta använda ordet vriden om denna företeelse. Veden vrider sig inte, utan varje nytt lager av ved anläggs allt mer snett ovanpå varje gammalt lager. Vi bör kalla fenomenet spiralvuxen ved. Det skulle hjälpa oss till en korrektare föreställning om historien bakom dessa för naturvården i skogen så viktiga stammar.

Även beskrivningarna medsols och motsols spiral borde ersättas av vänsterhands- och högerhandsspiral. De senare är giltiga oavsett om man ser trädet nedifrån eller ovanifrån och är tillämpbara även på fragment av lågor, på vilka man inte kan se vilket som är upp- och nedända. De är också giltiga på alla delar av jordklotet, till skillnad från med- och motsols, som duger bara på nordliga latituder.

Betydelse i naturvårdsarbetet
För inventering och bedömning av naturvård i skogen har spiralvuxen ved stor betydelse. Vi talar om gammelskogar och kräver att de ska undantas från avverkning. Även enstaka gamla träd i yngre skog har stora naturvärden. Åldersbestämning är inte alltid lätt. Bäst är förstås att provborra, men vissa träd är murkna inuti och provborrning tar tid och kan misslyckas. En av de många detaljer i utseendet som kan användas för ungefärlig bedömning av åldern är spiralvuxen ved. Spiralen syns ibland i barksprickornas mönster på en levande stam. Döda barklösa grenar eller stamskador med blottad ved kan finnas.

Levande gamla träd och döda stammar som härrör från tallar som har levt länge har större naturvärde än sådana som har en kortare historia bakom sig. Spiralens vinkel i förhållande till trädets längsaxel ger en indikation om trädets ålder. Sannolikt är uttalad spiralväxt en bättre indikator på hög ålder än stor stamdiameter.

Avslutning
Det är trädet själv som bestämmer spiralväxten. Den är knuten till trädindividen och är mer eller mindre uttalad i olika träd. Den beror på en biologisk process. Den är tydligast på gamla träd. Den studeras bäst på döda träd eller rester av sådana. Den fyller alla kriterier på att vara naturens egen angelägenhet. Den ställer till med besvär för människor som vill nyttja veden. Den leder tankarna in på trädets mening. De gamla snickarna gladdes när de fann gamla tallar utan spiralväxt - rakvuxna. Dessa var kanske menade att förvandlas till möbler eller andra mänskliga ägodelar. De mest spiralvuxna är uppenbarligen menade att stå kvar - därute - att betrakta.

Tillbaka till skrifter