6 juli 2004.
Till debattred. för publicering
Skogsnäringen vill gödsla - bryter mot
FSC
Skogsnäringen och dess organ SkogForsk fortsätter att sprida lögnaktiga påståenden om skogsgödslingens oskadlighet för biologisk mångfald och rödlistade arter. Orsaken är den virkesbrist som nu är uppenbar och försöken att öka virkesproduktionen. Man vet att det på kort sikt (10-15 år) lönar sig att gödsla, om man bara ser till virkesvolymproduktion. Hur det förhåller sig på längre sikt diskuteras inte mycket.
Skogsnäringen hänvisar till ett litet antal vetenskapliga studier av skogsgödslingens effekter på olika organismgrupper och på mark- och vattenkemi, som gjordes under åren 1997-2002 och presenterades i den sammanfattande rapporten "Kväve 2002". Enligt dessa skulle skogsgödsling med calciumammoniumnitrat inte leda till några negativa effekter på miljön. En av de fåtaliga rödlistade arter som studerades var dvärgbägarlav, vilken visade sig minska kraftigt på grund av gödsling. Detta förtiger dock näringen.
Allvarligare är att inga studier har gjorts på de arter som bland svampkunniga människor befaras vara mest i farozonen, vissa rödlistade mykorrhizabildande svampar. För bl.a. följande hotade arter finns ingen dokumentation, eftersom inga studier av dessa arters reaktion på kvävegödsling har presenterats: Frygisk spindling, brandtaggsvamp, rosaskivig vaxskivling, hyacintvaxskivling, slöjvaxskivling, lilaköttig taggsvamp, slät taggsvamp och sammetstaggsvamp. Följande rödlistade arter, mot vilka hotet bedöms vara något mindre är inte heller undersökta: Tallgråticka, grangråticka, kejsarskivling, gyllenspindling, puderspindling, blekspindling, bullspindling, kopparspindling, granrotspindling, sotbandad spindling, rovspindling, violettrandad spindling, rostspindling, äggspindling, torvjordtryffel, violgubbe, gul taggsvamp, raggtaggsvamp, slemringad vaxskivling, skäggvaxskivling, narrvaxskivling, bitter taggsvamp, blåfotad taggsvamp, koppartaggsvamp, brödtaggsvamp, lakritsmusseron, svartfjällig musseron, brandmusseron, jättemusseron och fjällfotad musseron.
Alla dessa arter är sådana som kan tänkas förekomma i skogar som skogsnäringen finner lämpliga att gödsla. Alla är dock ovanliga. Vill man chansa kan man påstå att det är liten risk att de ska drabbas. Vill man vara försiktig - och det är en viktig princip i fråga om miljöhänsyn - tar man reda på var de finns och/eller om de tål gödsling.
Skogsnäringen har alltså två möjliga vägar att gå: Antingen att ta reda på var dessa arter finns och undvika att gödsla där, eller att ta reda på hur tåliga de är för kvävegödsling.
Det går inte att rådfråga en databas om var dessa arter finns. Endast mycket små delar av den svenska skogen har inventerats med avseende på marksvampar. Skogsnäringen måste själv titta efter på alla de ytor där gödsling planeras. I praktiken torde detta vara en mycket kostsam metod.
En något billigare metod torde vara att undersöka hur dessa arter reagerar på gödsling. Man måste dock då vara medveten om att sådana undersökningar måste sträcka sig över många år för att bli trovärdiga.
Så länge som kvävegödslingens effekt
på dessa arter, och de större sammanhang där de ingår,
inte har studerats har skogsnäringen inte uppfyllt de krav som ställdes
1997 när FSC-avtalet undertecknades. Om skogsnäringen inte kan visa
att dessa arter klarar kvävegödsling förbjuder FSC-kriterierna
att gödsling genomförs. I dagens läge, när ingen vet hur
känsliga dessa arter är, är kvävegödsling ett brott
mot FSC-avtalet. Dessutom kan gödslingen
strida mot det nationella miljökvalitetsmålet "Ingen övergödning".
Det näringen nu sysslar med är att med obestyrkta påståenden
legitimera kvävegödsling. Som vanligt styr kortsiktiga vinster näringens
agerande, inte miljöhänsyn och långsiktig planering.
Nätverket för Naturvård i Svensk Skog
Anders Bohlin, Trollhättan
Jan Brenander, Oskarshamn
Espen Dahl, Selfors
Anders Delin, Järbo
Charlie Ekenberg, Falun
Kjell Eklund, Västerfärnebo
Dag Fredriksson, Stenstorp
Ylva Grudd, Sollerön
Per Gullstrand, Mönsterås
Anders Janols, Idkerberget
Kjell Jansson, Söderhamn
Christer & Helena Klingberg, Örebro
Per C. Larsson, Arvika
Björn Mildh, Piteå
Bernt-Erik Nordenström, Sorsele
Patrik Nygren, Lövånger
Bo Nyström, Göteborg