25 feb. 2004.
Till Redaktionen
Skogsbolagen vantolkar forskningsresultat för att få gödsla
Skogsbolagen vill åter börja gödsla skogen. I en av TT distribuerad grupp av artiklar, skrivna av Anders Edholm och publicerade den 21 februari i en del av den svenska pressen, uppges att Holmen Skog och Sveaskog vill börja gödsla igen. De grundar sig på en studie utförd av SkogForsk, som de anser skulle rentvå skogsgödslingen från befarade miljörisker.
Den studie som avses heter "Kväve 2002"
och offentliggjordes den 14 juni 2002.
Tvärs emot vad bolagen påstår, visar rapporten att kvävegödsling
har negativa effekter på den biologiska mångfalden. Möjligen
ändå allvarligare är, att rapporten inte alls tar upp det problem
som bland biologer bedöms vara det allvarligaste, nämligen hur rödlistade
mykorrhiza-bildande svampar reagerar på kvävegödsling.
Bolagen saknar vetenskaplig grund för sitt påstående att gödsling av skogsmark inte leder till några allvarliga miljöeffekter. Som vanligt går produktion före naturvård. Skogsnäringen vantolkar forskningsresultat för att maximera vinsten.
Anders Delin
En mer ingående analys av problemet följer i nedanstående debattartikel, som skrevs i samband med offentliggörandet av forskningsresultaten år 2002. Den har lika stor relevans i dag som då.
Anders Delin
Till Red. för ev. publicering 25 feb. 2004.
Skogsnäringen förtiger negativa effekter av skogsgödsling
Skogsnäringen kräver som vanligt snabba vinster. Den har aldrig haft ambitionen att göra skogsbruket långsiktigt hållbart, än mindre att sörja för myllret av liv i skogen. Då skogsnäringen avkrävs vetenskapligt stöd för fortsatt skogsgödsling försöker man snabbt och lättvindigt trolla fram sådant stöd ur intet.
Skogsgödsling med nitrat ("kväve") höjer virkestillväxten under tio år. Om träden då avverkas får man större virkesvolym. Det är på kort sikt kanske ekonomiskt lönsamt att gödsla. På lång sikt kan förluster drabba den biologiska mångfalden, speciellt rödlistade arter bland mossor, lavar och svampar. Sådana förluster redovisas i en forskningsrapport från i somras, men skogsnäringen försöker dölja detta genom vantolkning av forskningsresultaten.
Skogsnäringen beställde av SkogForsk i Uppsala en serie undersökningar som presenterades i en forskningsrapport den 14 juni 2002 med orden: "Gödsling av skogsmark ger inga allvarliga miljöeffekter- men gödselmedlet måste hamna på rätt ställe. Kvävegödsling av skogsmark har pågått sedan 1960-talet och ger i dagsläget svenskt skogsbruk extraintäkter på ca 75 miljoner kronor per år. Nu visar en ny forskningsrapport från SkogForsk att skogsgödsling inte ger några allvarliga miljöeffekter. Men förutsättningen är att gödselmedlet hamnar på rätt ställe. Annars finns risk för att känsliga arter kan skadas."
Undersökningarna genomfördes för att skogsgödsling ska få göras av de av FSC (Forest Stewardship Council) certifierade bolagen även i framtiden. Det inleds just nu en revision av FSC-standarden. I den standard som antogs den 5 maj 1998 och som skogsbolagen anslöt sig till finns § 6.4.1 med lydelsen: "Markägare som tillför kväve skall senast vid utgången av år 2002 med stöd av övergripande dokumentation visa att åtgärderna inte skadar biologisk mångfald".
SkogForsk - rapporten heter "Kväve-2002, en konsekvensbeskrivning av skogsmarksgödsling i Sverige". I den kan man bl.a. läsa följande:
# Förekomsten av rödlistade mossor och lavar samt signalarter i dessa artgrupper undersöktes i 74 bestånd där gödsling planerades. Inom bestånden fanns även våtare partier som skall undantas från gödsling. Tjugonio procent av fynden av rödlistade arter och 65% av fynden av signalarter gjordes i de delar av bestånden som skulle gödslas. Svampar undersöktes inte i denna studie.
# Förekomsten av mykorrhizasvampar undersöktes före och efter kvävegödsling av fem ytor. Man fann minskning av spindlingar och ökning av riskor. Det framgår inte av rapporten vilka arter av spindlingar och riskor det var fråga om. I den svenska rödlistan finns 62 spindlingar och 5 riskor.
# Gödslingspåverkan på mossor och lavar på fallna trädstammar studerades på 221 provytor. Totala mängden mossor och lavar gick ned, och 10 lavar och en mossa minskade. En av de arter som minskade mest var den rödlistade dvärgbägarlaven.
De undersökningar som redovisas i rapporten är alldeles för lite inriktade på den artgrupp som kan förväntas skadas mest av kvävegödsling, mykorrhizasvamparna som lever i symbios med träd och andra gröna växter. Det är en allvarlig brist, eftersom dessa svampar är nyckelorganismer för trädens och många gröna växters näringsupptagning, alltså bl.a. för den långsiktiga virkesproduktionen. De har under årtusenden i ett intrikat samspel anpassats till de naturligt förekommande näringsnivåerna i marken. Många av dessa mykorrhizasvampar är också rödlistade.
Den tidigare forskningen kring dessa svampar är otillräcklig. De få vetenskapliga studier som har gjorts har visat att viktiga mykorrhizasvampar minskar efter gödsling. Mykorrhizasvampar i Holland och Danmark har dött ut p.g.a. långvarigt ökat atmosfäriskt kvävenedfall. De många amatörerna bland svampkännarna i Sverige har stor fälterfarenhet. De har sett att många mykorrhizasvampar enbart påträffas i äldre skog som aldrig har påverkats av modernt kalhyggesbruk. På kalhyggen frisätts mycket näring, en effekt som kan jämföras med gödsling.
De av SkogForsk gjorda studierna visar tydligt att skogsbolagen inte har lyckats visa det som skulle visas, nämligen att kvävegödsling är oskadlig för biologisk mångfald. Kvävegödsling i skog bör alltså inte tillåtas inom ramen för FSC-certifieringen eller i Skogsvårdslagen. Pressmeddelandet den 14 juni 2002 är ett försök av skogsnäringen att vilseleda allmänhet, journalister, politiker och dem som förhandlar om en ny FSC-standard.
Anders Delin, Järbo, Anders Janols, Idkerberget, Annchristin Nyström, Vislanda
Korrespondens till
Anders Delin, Kulgatan 40, 81171 Järbo, 0290-70821, anders.delin@snf.se