Nyckelbiotoper och "Höga naturvärden" i Lingbo, Hälsingland
Vad innehåller
de och hur har det gått med dem? Finns andra områden som borde klassas
som nyckelbiotoper?
Anders Delin
Bakgrund
Under åren 1993 - 1997 inventerades Sveriges skogar av Skogsvårdsorganisationen
för att finna de kärnområden med särskilt höga naturvärden
som skulle bilda basen för ett nätverk av skyddade småbiotoper.
Cirka en procent av skogsmarken klassades som nyckelbiotop (NB) och ungefär
lika mycket som skog med "Höga naturvärden" (NV). Dessa
områden avgränsades på karta och beskrevs i text. Skogsvårdsorganisationen
har sedan arbetat med att ge dessa skogsområden skydd. Medelstilldelningen
har oftast satt gränsen för hur många av nyckelbiotoperna som
har kunnat få lagligt skydd genom ersättning till ägaren i form
av biotopskydd eller naturvårdsavtal.
Objekt som klassades som "Höga naturvärden" förväntades
kunna bli nyckelbiotoper inom en inte allt för avlägsen framtid (SKS
meddelande 3 - 1995, sid. 8)
Metod
Lingbo församling ligger i norra delen av Ockelbo kommun, Gävleborgs
län. Större delen av Ockelbo kommun tillhör Gästrikland,
men Lingbo tillhör Hälsingland. Församlingen har 5925 ha skog.
Den privatägda arealen är 5333 ha, vilket är 0,24 promille av
Sveriges skog. Bergvik skog äger 592 ha. Skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopinventering
omfattade bara privatmarken.
I början av år 2001 hade Skogsvårdsstyrelsen (SVS) i Gävleborgs län på sin karta över nyckelbiotoper (NB) och "höga naturvärden" (NV) avgränsat 51 områden i Lingbo församling. Jag har besökt och mer eller mindre noggrant inventerat 46 av dessa. De som jag inte har sett är de fyra som numer ingår i Kroksjö ögas naturreservat i västra änden av församlingen och ett endast 1 ha stort och något svårtillgängligt område.
Orsaken till mitt val av just Lingbo är i första hand att skogsgruppen i Naturskyddsföreningen i Gävleborgs län träffades där i juni 2001, i ett område som ligger geografiskt bra till för både hälsingar och gästrikar. Dessutom är församlingen liten, med en för mig någorlunda överblickbar skogsareal.
Jag har kopierat Skogsvårdsstyrelsens karta över de i Lingbo församling vid början av år 2001 avgränsade nyckelbiotoperna och områdena med "Höga naturvärden". Jag har sedan besökt dem för att ytterligare inventera dem och bedöma deras naturvärden. Jag har noterat vilka av dem som är helt eller delvis avverkade eller gallrade. Jag har noterat vilka nyckelbiotoper som har fått ett i fält synligt skydd. Jag har gjort en egen bedömning av vilka områden som har nyckelbiotopskvalitet. Jag har också sökt områden som inte har klassats alls men som har nyckelbiotopskvalitet. Jag har slutligen bedömt hur stor del av arealen av nyckelbiotoper och "Höga naturvärden" som är impediment eller tekniskt impediment.
Jag har beräknat den i början av 2001 kända arealen nyckelbiotoper och "Höga naturvärden" och hur stor del av den som har skadats genom avverkning eller gallring.
Nyckelbiotopinventeringens första fas avslutades 1997. Därefter har Skogsvårdsorganisationen meddelat att man avser att nyckelbiotopklassa värdefulla områden som dyker upp under den fortsatta granskningen av avverkningsanmälningar. Vilka sådana områden som eventuellt har identifierats i Lingbo efter början av år 2001 har jag inte tagit reda på, eftersom min studie bara avser att belysa ett kortvarigt skede i en långvarig process.
Studien gör alltså inte anspråk på att ge en fullständig bild av läget på nyckelbiotopsfronten i dag. Däremot visar den vad som har hänt med ett stort antal objekt och en stor areal av skog av nyckelbiotopskaraktär eller med höga naturvärden under perioden 1993-2003.
Resultat
Nedanstående sammanställning bygger på beskrivningar av varje
enskilt objekt, som finns tillgängliga i mitt arkiv. Sammanställningen
beskriver områdena i geografisk ordning, så som de ligger på
gula kartbladen Lingbo, Älgnäs, och Mörtebo, i den ordningen.
Områdena har numrerats uppifrån och ned och från vänster
till höger. Kartan finns också i mitt arkiv.
Nyckelbiotoper och "Höga naturvärden" år 2001 i Lingbo. Arealandelar som har förstörts genom avverkning eller gallring. Klassning som impediment eller tekniskt impediment
Obj. Nr NB el. NV Areal, ha Avverkad del, ha Impediment
1 NV 10 0 nej
2 NB 8 0 nej
3 NV 1 1 nej
4 NV 1 0 ja
5 NV 1 0 nej
6 NB 4 3 nej
7 NB 21 0 nej
8 NB 16 0 nej
9 NB 3 0 delvis
10 NV 2 0 ja
11 NV 2 0 nej
12 NB 12 0 nej
13 NV 15 7 nej
14 NV 1,5 0 ja
15 NV 15 0 nej
16 NV 1 0 nej
17 NB 10 0 ja
18 NV 7 7 nej
19 NV 6 0 nej
20 NV 0,5
21 NV 6 0 nej
22 NV 1 0 nej
23 NB 19 8 nej
24 NV 1 0 nej
25 NV 4 0 nej
26 NV 2,5 2,5 nej
27 NV 2,5 0 nej
28 NV 0,5 0 nej
29 NB 1,5 0 nej
30 NB 4,5 0 nej
31 NV 8 0 nej
32 NV 1,5 0 nej
33 NB 0,5 0,5 nej
34 NV 2,5 2,5 nej
35 NB 2,5 2,5 nej
36 NB 2 0 nej
37 NV 3 0 nej
38 NB 3 0 nej
39 NB 2 0 nej
40 NV 2 2 nej
41 NV 3 0 nej
42 NB 2 0 nej
43 NB 2 0 nej
44 NV 2,5 0 nej
45 NV 3 3 nej
46 NV 1 1 nej
47 NB 2 0 nej
48 NV 2,5 0 nej
49 NB 1 0 ja
50 NV 1,5 0 nej
51 NV 3 0 nej
Summa 230 40
Utveckling i områden klassade som nyckelbiotoper
Den sammanlagda skogsarealen på privatmark i Lingbo är 5333 ha. Den
sammanlagda ursprungliga arealen av nyckelbiotoper enligt SVS klassning var
116 ha = 2,2 % av hela den privata skogsarealen i Lingbo. Av denna areal har
14 ha skadats genom avverkning eller gallring. Efter avverkning eller gallring
av 14 ha återstår 102 ha = 1,9 % av hela den privata skogsarealen.
Utveckling i områden klassade som "Höga
naturvärden"
Den sammanlagda ursprungliga arealen av områden med "Höga naturvärden"
var 114 ha
= 2,1 % av hela den privata skogsarealen i Lingbo. Av denna areal har 26 ha
skadats genom avverkning eller gallring. Efter avverkning eller gallring av
26 ha återstår 88 ha = 1,7 % av hela den privata skogsarealen.
Utveckling i nyckelbiotoper och "Höga naturvärden"
sammanslagna
Den sammanlagda ursprungliga arealen av nyckelbiotoper och "Höga naturvärden"
var 230 ha = 4,3 % av hela den privata skogsarealen i Lingbo. Av denna areal
har 40 ha skadats genom avverkning eller gallring. Efter avverkning eller gallring
av 40 ha återstår 190 ha = 3,6 % av hela den privata skogsarealen.
Av denna areal har minst 59 ha = 1,1 % av hela den privata skogsarealen fått
skydd. Ytterligare delar av de 190 hektaren kan ha fått eller vara på
väg att få skydd.
Min klassning av de aktuella områdena
Av de 190 ha som inte har skadats av skogsbruksingrepp har 128,5 ha = 2,4 %
av hela den privata skogsarealen nyckelbiotopkvalitet enligt min bedömning.
Av den totala arealen av nyckelbiotoper är 10 ha impediment. Av den totala arealen av nyckelbiotoper och "Höga naturvärden" är 15,5 ha impediment.
Två av de genom avverkning skadade objekten, som SVS hade klassat som "Höga naturvärden" hade enligt min bedömning nyckelbiotopkvalitet, nämligen objekt 26 med 2,5 ha och 40 med 2 ha.
Rödlistade arter i de undersökta områdena
Följande rödlistade växtarter påträffades under inventeringen.
Antalet områden som de anträffades i anges sist i tabellen
Platt spretmossa Herzogiella turfacea, NT, det. Gunnar
Ersare, 1
Aspfjädermossa Neckera pennata VU, 1
Asphättemossa Orthotrichum gymnostomum NT, 14
Stiftgelélav Collema furfuraceum NT, 1
Grynig gelélav Collema subflaccidum VU, 4
Aspgelélav Collema subnigrescens NT, 10
Brunpudrad nållav Chaenotheca gracillima NT, 1
Trädbasdynlav Micarea globulosella NT, 2
Småflikig brosklav Ramalina sinensis NT, 3
Doftskinn Cystostereum murraii NT, 2
Rosenticka Fomitopsis rosea NT, 1
Gränsticka Phellinus nigrolimitatus NT, 1
Stor aspticka Phellinus populicola NT, 4
Gammelgransskål Pseudographis pinicola NT, 2
(Anmärkning: Samtliga artbestämningar utom den för platt spretmossa Herzogiella seligerii är fältbestämningar. Bland fynden av "aspgelélav" kan dölja sig något som tillhör arterna läderlappslav Collema nigrescens eller liten aspglélav C. curtisporum)
Diskussion
Ett positivt resultat av undersökningen är att den kända kvarvarande
andelen skog med nyckelbiotopkvalitet är så hög som 2,4 %. Positivt
är också att Skogsvårdsstyrelsens klassning ofta har utpekat
de enligt min bedömning för naturvården mest värdefulla
områdena.
Hur stor del av denna skyddsvärda areal som i dag faktiskt har fått skydd har jag inte tagit reda på. Skyddsprocessen är långdragen och ibland komplicerad. Det är Skogsvårdsstyrelsens uppgift att redovisa detta.
Några objekt har emellertid uppenbarligen fått
skydd. Nr 1, 2, 7 och 8, ingår i Kroksjö ögas naturreservat.
Nr 39 har blåa prickar på träden och är tydligen taxerat
och värderat. Nr 47 har skylt "Biotopskydd" och gränserna
är målade. Tillsammans har dessa en areal på 59 ha = 1,1 %
av den privata skogsarealen i Lingbo.
Ett mycket negativt resultat av undersökningen är att 17 % av den
klassade arealen har skadats genom avverkning eller gallring under de få
år som har gått sedan nyckelbiotopinventeringen genomfördes,
1993 - 1997. Siffran för enbart nyckelbiotoperna är 12 %.
Följande områden saknas i SKS databas "Skogens pärlor": Område 6, 9, 12, 16, 18, 19, 23, 38, 39, 43, 47 och 49. Beträffande område 47, som är inlöst och markerat som biotopskyddsområde i fält är detta speciellt förvånande.
Framtiden för de skogsområden av nyckelbiotopkaraktär eller med höga naturvärden som fortfarande finns kvar ter sig oviss speciellt nu, då opinionen bland skogsägarna är starkt negativ till att undanta ytterligare skog från avverkning, och då regeringen har krympt anslagen för säkerställande av nyckelbiotoperna från 250 miljoner kronor, som man väntade sig att få 2004, till 150 miljoner.
Frågor till Skogsvårdsstyrelsen
1. Hur många områden har redan skydd utöver dem som jag har
sett med egna ögon (1, 2, 7, 8, 39 och 47)?
2. Hur bedrivs SVS arbete med att ge skydd åt de områden som är
kända men inte har skydd?
3. Vad gör SVS för att skydda de nyckelbiotoper som inte påträffades
under nyckelbiotopinventeringen, men som kan antas dyka upp i samband med granskning
av avverkningsanmälningar?
4. Vad vill SVS göra med de områden, som jag har bedömt ha nyckelbiotopkvalitet,
men som antingen är oklassade av SVS eller har klassats som "Höga
naturvärden" (Redovisade sist i bilagan)?
21 jan. 2004
Nyckelbiotoper och "Höga naturvärden" i Lingbo.
Vad innehåller de och hur har det gått med dem?
Sammanfattning
Under åren 1993 - 1997 inventerades Sveriges privatägda skogar av
Skogsvårdsstyrelsen (SVS) för att finna de kärnområden
med särskilt höga naturvärden som skulle bilda basen för
ett nätverk av skyddade småbiotoper. Cirka en procent av skogsmarken
klassades som nyckelbiotop (NB) och ungefär lika mycket som skog med "Höga
naturvärden" (NV). Skogsvårdsorganisationen har sedan arbetat
med att ge dessa skogsområden skydd, antingen med biotopskyddspengar eller
genom naturvårdsavtal.
Jag har undersökt de NB och NV som SVS har avgränsat
i Lingbo, där den privatägda skogen omfattar 5333 ha, vilket är
0,24 promille av Sveriges skog.
Min studie gör inte anspråk på att ge en fullständig bild
av läget på NB-fronten i dag. Däremot visar den vad som har
hänt med ett stort antal NB- och NV- objekt under perioden 1993-2003.
Den sammanlagda ursprungliga arealen av NB var 116 ha och av NV 114 ha, tillsammans 230 ha = 4,3 % av hela den privata skogsarealen i Lingbo. Av denna areal har 40 ha (varav NB 14 ha) skadats genom avverkning eller gallring. Av de 190 ha som inte har skadats har 128,5 ha = 2,4 % NB-kvalitet enligt min bedömning.
Det är positivt att den kända kvarvarande andelen skog med NB-kvalitet är så hög som 2,4 %. Positivt är också att SVS ofta har avgränsat de enligt min bedömning för naturvården mest värdefulla områdena.
Det är mycket negativt att 17 % av den klassade arealen har skadats genom avverkning eller gallring under de få år som har gått sedan NB-inventeringen genomfördes, 1993 - 1997. Siffran för enbart NB är 12 %.
Framtiden för kvarvarande skogsområden av NB-karaktär är oviss speciellt nu, då opinionen bland skogsägarna är negativ till att undanta ytterligare skog från avverkning, och då regeringen har krympt anslagen för säkerställande av NB från förväntade 250 miljoner kronor till 150 miljoner.
Två frågor till SVS är motiverade:
Hur kan SVS rädda kvarvarande klassade områden från avverkning
?
Kan SVS kompensera förlusterna av vissa NB genom att ge skydd åt
eventuellt existerande men ännu oklassade områden med NB- eller NV-karaktär
?
Anders Delin, Kulgatan 40, 81171 Järbo, 0290-70087, anders.delin@snf.se