Nyckelbiotoper finns i oskötta skogar!
I NV den 17/12 tar Arne Lindström, ordförande
för LRF i Västerbotten, upp en viktig fråga. Det finns idag skogar
med höga naturvärden, s.k. nyckelbiotoper, som är för små
för att Länsstyrelsen ska bilda naturreservat och för stora för
att Skogsvårdsstyrelsen ska bilda biotopskydd. Eftersom de stora virkesköparna
inte köper virke från nyckelbiotoper så kan de ekonomiska konsekvenserna
bli betydande för en enskild markägare, särskilt om nyckelbiotopen
utgör en stor den av hans fastighet. Jag håller med LRF om att detta
är ett stort problem.
Däremot kan det inte vara så att den nyckelbiotop Arne berör i
sin insändare var en "välskött skog" och att markägaren
genom sin skötsel skapat en nyckelbiotop. Detta är en utbredd missuppfattning
som ledande personer inom LRF och Skogsägarna verkar tro på.
I det vetenskapliga underlag som ligger till grund för myndigheternas naturvård
i skogen anges det tydligt att det är just människans storskaliga påverkan
på skogen som orsakat bristen på skogar med höga naturvärden!
De enda undantagen finns i södra Sverige i form av t.ex. trädbevuxna
hagmarker. Många skogslevande arter är idag hotade av bristen på
gamla och döda träd i våra skogar och därför måste
nyckelbiotoper skyddas från avverkning. Skogar med höga naturvärden
(nyckelbiotoper) bildas när en äldre skog fått stå orörd
under flera decennier och därför blivit urskogsartad, d.v.s. luckig
med träd i alla åldrar och döda träd i olika stadier av nedbrytning.
Många privata skogsägare gör stora insatser för miljön
genom att certifiera sitt skogsbruk och därigenom lämna 5% av sin gammelskog
orörd och ta naturhänsyn i sitt brukande. Dessa insatser skulle få
en kraftigt ökad status om de avsatta skogarna redovisades för myndigheterna
och naturvården så att kvalitén på de skyddade skogarna
kunde granskas.
Patrik Nygren, Samordnare för Naturskyddsföreningens Skogsnätverk i Västerbotten