Mats Hagner 2003-01-26
professor emeritus 090-141620, 070-6422244
Mats.Hagner@telia.com
Kompromissa - med vinst för alla parter
Dramatiska bilder i TV med skogsmaskiner som hotfulla
närmar sig skyddslösa bybor. Turist-entreprenörer som ser den
natur de lever av försvinna. Sveaskog har i onödan kört in i
en
återvändsgränd. Bolaget kan eliminera konflikten utan att förlora
intäkter på sikt. Goda föredömen finns i Arjeplog där
två skogsägare under flera decennier arbetat med kontinuitetsskogsbruk
i gran- och tallskog och visat att den formen är både miljövänlig
och ekonomisk. Skogsstyrelsen har granskat och godkänt deras verksamhet
och delat ut medalj för god skogsvård. Faror lurar dock i form av
giriga exploatörer, varför myndigheten måste skapa strikta regler.
Våra bittra erfarenheter från 1930-talet får inte glömmas.
Myndigheten har accepterat kontinuitetsskogsbruk i vilket skiktad skog sköts genom återkommande kvalitetsgallring med uttag av fullmogna träd. Stora och små träd blandas. Skogsstyrelsen godkänner sedan oktober 2003 en återväxt som består av en kombination av halvstora och små träd om skogsägaren kompletterar med plantering i luckor. Detta genombrott kom efter att skogsstyrelsen granskat resultatet av många decenniers kontinuitetsskogsbruk i Arjeplog. Det är skogsägarna Rune Holmström (tallskog) och Kjell-Olov Lindell (granskog) som är föregångsmän. Den sistnämnde har fått statens medalj för god skogsvård. Deras skogar finns beskrivna i två rapporter från SLU. Resultaten av deras insatser är mycket uppmuntrande eftersom volymproduktionen är acceptabel och ekonomin starkt förbättrad.
Som framgår av bilden är en fullskiktad skog skött efter ekonomiska principer, vacker och gästvänlig. Dessutom tillkommer fördelen att det blir mindre skada på miljö och fornlämningar när markberedning upphör. Samerna har sagt sig vara nöjda med den här sortens skogsbruk och hänvisar till både markbete och förekomst av hänglav. Förutsättningarna för den turism med hundsläde, som bedrivs i de skogar som nu diskuteras, blir enligt min mening förbättrad, eftersom skogen blir öppnare och vitaliserad. Miljövårdare menar att behovet av naturreservat minskar, då skogen blir mer naturlig och många ekologiska nischer bibehålls.
Lantbrukuniversitetet har för 13 år sedan anlagt en landsomfattande mycket storskalig försöksserie där kalhyggesbruk jämförs med kontinuitetsskogsbruk. Ett av försöken ligger på Sveaskogs mark vid Kåbdalis. Resultaten har publicerats i många rapporter, i en lärobok och sammanfattats vetenskapligt i Forest Ecology and Management. Resultaten visar att det ekonomiska utfallet vid den första avverkningen blev lika bra som vid kalhuggning, trots att vanliga skogsmaskiner med otränade förare utnyttjades. Berikande plantering direkt i mossan har fungerat bra och beräkningar visar att det långsiktiga ekonomiska resultatet blir avsevärt bättre än vid konventionellt skogsbruk. Det vetenskapliga arbetet fortsätter och viktigast är nu att studera hur volymproduktionen påverkas.
Annan forskning, med experiment som pågått lång tid, tyder på att volymproduktionen i skiktad skog blir ungefär densamma som i enskiktad skog, när man betraktar hela omloppstiden. Rikstaxens provytor med skiktad skog har en något högre volymproduktion än ytor med enskiktad skog, resultat som konstaterats både i Finland och Sverige. Taxens material passar dock inte för dylika studier. I vetenskapliga experiment som anlagts i medelålders skog i Finland, har ytor med stark skiktning den högsta volymproduktionen.
Genom att frångå det konventionella kalhyggesbruket med röjning och gallring som utjämnar skogen, kan vi nu göra pengar på den ojämnhet som uppstår på grund av konkurrens mellan träd. Genom att låta ojämnheten accentueras tar de stora, glest stående träden hand om det mesta av näringsämnena och växer fort. Sköter man skogen med tanke på god ekonomi skall de stora träden växa tills de inte längre ger bra ränta på sitt eget kapital. Ju fortare de växer desto större blir de innan de skall avverkas. Stora träd har ett mycket större nettovärde per kubikmeter än små träd, dels därför att sågverken betalar mycket mer för grovt virke än för klent virke, dels därför att kostnaden för upparbetning och transport sänks med ökande diameter. Utöver denna ekonomiska fördel tillkommer flera andra. Virkeskvaliteten förbättras då de mindre träden växer hämmade av konkurrensen från de stora träden. Detta ger en jämn årsringsutveckling med liten andel ungdomsved, få grenar per grenvarv och tunna grenar.
I Norge har skogsägareföreningarna Mjösa och Glommen (tillsammans 20 % av Norges skogsmark) för två år sedan beslutat övergå till kontinuerligt skogsbruk. Hänsyn till ekonomi är det främsta skälet.
De flesta fördelarna som nämnts ovan försvinner dessvärre om den skiktade skogen exploateras av okunniga eller giriga skogsskötare. Vi har många negativa erfarenheter från mellankrigsperioden, då det var tillåtet att plockhugga. Det tog lång tid att reparera skadorna som uppstod då. För att kontinuitetsskogsbruk inte skall urarta krävs därför en intensiv utbildning. EU-medel skulle kunna utnyttjas för denna verksamhet.