Botaniska naturvärden och naturvård i Lingboskogarna

Rapport från rekognosering för och exkursioner med Skogsgruppen i Naturskyddsföreningen i Gävleborgs län den 3 - 4 juni 2001
Anders Delin

Den 3:e och 4:e juni 2001 träffades Skogsgruppen i Naturskyddsföreningen i Gävleborgs län i skogar kring Lingbo för att som vanligt lära och lära ut artkännedom men denna gång också för att något granska hur myndigheters och markägares naturvård i skogen utfaller i praktiken. De skogar som besöktes ligger dels i Hälsingland, dels i Gästrikland. Före mötet hade jag rekognoserat ett större antal områden, en dag tillsammans med Bosse Forsling och Kent Westlund och en tillsammans med Lotta och Ellinor Delin, men de flesta gångerna ensam. Sammanlagt besökte jag 21 objekt.
De besökta objekten utvaldes bland Skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotoper och områden klassade som "höga naturvärden", bland hänsynsområden som Per Mellström vid StoraEnso AB har meddelat, bland områden som Bosse Forsling och Kent Westlund har hittat och i något fall bland sådana som dök upp under rekognoseringen. Syftet var att se om nyckelbiotoper, områden klassade som "höga naturvärden" och hänsynsområden verkligen är de som har de högsta biologiska värdena och om de har klarat sig undan avverkning.
För artbestämningarna svarar i de flesta fall jag själv. Vissa mer svårbestämda mossarter har Gunnar Ersare tittat på. Vissa svåra svampar har Malte Edman artbestämt. Petter Hillborg svarar för vattenorganismerna i Gopån.

1. Område klassat som "högt naturvärde" SO om Stormossen, Lingbo 5:13, Hälsingland, areal 3 ha, koordinater 67710 15524, besökt tillsammans med Bosse Forsling och Kent Westlund 6 maj 2001.
Svag västsluttning med äldre skog med mycket stort inslag av asp. Gråspetten Picus canus har enligt Bosse Forsling häckat här nyligen, vid 677098 155214. Trots klassningen som "högt naturvärde" har markägaren nyligen kalhuggit en del av området och gallrat igenom en annan del. På en färsk asplåga på hygget, vid 677109 155230 fann vi rikligt med skinnlav Leptogium saturninum och småflikig brosklav Ramalina sinensis NT, i närheten även öronmurkla Discina perlata. Gråspetten hade huggit sig ett nytt bo i en asp i det gallrade området.
Avverkningen i detta område är ett exempel på skogsvårdsstyrelsens oförmåga att försvara de naturvårdsintressen de är satta att bevaka.

2. Nyckelbiotop i NO-sluttningen av Skalberget, Lingbo 11:1, Hälsingland, areal 3 ha, koordinater 67731 15455, besökt den 9 maj 2001.
Från skogsbilvägen sträcker sig detta område upp genom en sluttning med smärre lodytor och många stora block upp till ett planare parti med inslag av hällar. Skogen domineras av gran, men inslaget av tall är stort i de övre delarna och asp förekommer rikligt. Även sälg och björk finns. Trädens ålder är varierad, de äldsta mellan 100 och 200 år. Det finns måttliga mängder av död ved, främst som lågor. Området ger ett intryck av att ha avverkats mindre noggrant på grund av att blocken gör det mindre tillgängligt.
Här hittade jag tallört Monotropa hypopitys, knärot Goodyera repens, asphättemossa Orthotrichum gymnostomum NT, garnlav Alectoria sarmentosa, kattfotslav Arthonia leucopellaea, knopplav Biatora carneoalbida, blanksvart spiklav Calicium denigratum, liten spiklav Calicium parvum, aspgelélav Collema subnigrescens NT (vid 677314 154550), tunn flarnlav Hypocenomyce friesii, gammelgranslav Lecanactis abietina, skinnlav Leptogium saturninum, kortskaftad ärgspik Microcalicium ahlneri, lunglav Lobaria pulmonaria, norrlandslav Nephroma arcticum, stuplav Nephroma bellum, bårdlav Nephroma parile, korallblylav Parmeliella triptophylla och tallticka Phellinus pini.
På en gren i en tallkrona i områdets SO del, vid 677301 154559 satt något som sannolikt var vintertagging Irpicodon pendulus NT.
I sydväst gränsar området till en ungskog och i nordost till vägen och det har inte berörts av skogsbruk under senare decennier. Det har höga naturvärden och något hot mot dessa syntes inte.

3. Område med höga naturvärden, ej klassat av SVS, på ostsluttningen av Skalberget, Lingbo 23:1, Hälsingland, areal 5 ha, koordinater 677286 154558 - 677254 154577, besökt 9 maj.
Strax söder om föregående område fortsätter skog med liknande kvalitéer. Terrängen är även här starkt bruten, med smärre lodytor och stora block. Skogen är tämligen gammal och har starkt inslag av asp och sälg. Där finns tallar i åldrar mellan 150 och 200 år och mindre mängder med lågor.
Här påträffades lopplummer Huperzia selago, en Arthonia-art, sannolikt liten rostfläck Arthonia didyma (på gammal sälg vid 677290 154564), tunn flarnlav Hypocenomyce friesii, kortskaftad ärgspik Microcalicium ahlneri, bårdlav Nephroma parile, korallblylav Parmeliella triptophylla, granticka Phellinus chrysoloma och gråporing Antrodia lindbladii, vid 677290 154564.
Detta område har möjligen lika höga naturvärden som det föregående och är i så fall ett exempel på det välkända förhållandet att endast en femtedel av de verkligen existerande nyckelbiotoperna har påträffats i nyckelbiotopinventeringen.

4. Nyckelbiotop på hällmark med gammal tall på en sydostlig utlöpare av Skalberget, Lingbo 23:1, Hälsingland, areal 10 ha, koordinater 67723 15459, besökt den 9 maj.
Detta område domineras av hällar, omväxlande med mindre svackor, och får nog klassas som impediment. Tallskogen är mycket gammal och det finns förmodligen tallar med ålder upp emot 300 år. Skogen har inte berörts av skogsbruk på mycket lång tid. Det finns tallar med brandljud och åtskilliga rester av talltorrakor. En levande tall med 4 invallningar efter brand står vid 677232 154593, en stubbe efter tall med 5 invallningar vid 677225 154588.
Här påträffades garnlav Alectoria sarmentosa och blågrå svartspik Chaenothecopsis fennica vid 677223 154580.
Naturligtvis är det mycket viktigt att ett område som detta undantas från skogsbruk, men det bör vara undantaget redan genom sin karaktär av impediment. Klassningen som nyckelbiotop borde därför inte vara nödvändig. Den markägare som undantar detta område från brukning bör inte få tillgodoräkna sig detta i t.ex. en grön skogsbruksplan som kräver att 3 eller 5 procent av skogen ska undantas. De 3 eller 5 % som krävs ska vara produktiv skogsmark för att få räknas. Man kan alltså säga att Skogsvårdsstyrelsen gjorde det för enkelt för sig när den klassade detta område som nyckelbiotop.

5. Område med höga naturvärden, ej klassat av SVS, på SO-sluttningen av Skalberget, Lingbo 23:1, Hälsingland, areal 2 ha, koordinater 677237 154575, besökt den 9 maj.
Terrängen är även här starkt bruten, med smärre lodytor och stora block, och skogen är tämligen gammal och har inslag av asp och sälg. Där finns tallar i åldrar mellan 150 och 200 år och mindre mängder med lågor. En björk med brandljud sågs.
Här påträffades en Arthonia-art, sannolikt liten rostfläck Arthonia didyma, på en gammal sälg vid 677236 154575 och ullticka Phellinus ferrugineofuscus.
Detta område har en struktur som motiverar att det inkluderas i angränsande nyckelbiotop (hällmarken kring 67723 15459).

6. Område klassat som "högt naturvärde" i Källarbergets sydsluttning, Lingbo 7:1 m.fl., Hälsingland, areal 2 ha, koordinater 677369 154610, besökt 9 maj 2001.
Omgiven av yngre skog och ordinärt brukad skog finns här på en hällmark och i en mindre brant med block ett litet stycke skog med mest tall och asp, som har högre ålder och mer död ved. Skogen är gles och har låg bonitet. Det finns en asp med brandljud.
Här påträffades hjälmfrullania Frullania dilatata, asphättemossa Orthotricum gymnostomum NT, aspgelélav Collema subnigrescens NT och skinnlav Leptogium saturninum.
Med anledning av de två rödlistade arterna borde området klassas som nyckelbiotop.

7. Område klassat som "högt naturvärde" på Fallåsbergets NO-sluttning, Lingbo 3:23, Hälsingland, areal 3 ha, koordinater 67697 15434, besökt tillsammans med Lotta och Ellinor Delin 12 maj 2001.
I den ganska branta men blockfattiga sluttningen står här en gles, tämligen virkesfattig skog med stort inslag av björk, asp, sälg och rönn. Skogen är inte gammal, troligen under hundra år, och ger intryck av att ha brukats tämligen intensivt, men kanske på ovanligt sätt, t.ex. som betesskog med plockhuggning.
Här påträffades blåsippa Hepatica nobilis, hässlebrodd Milium effusum, ormbär Paris quadrifolia, nattviol Platanthera bifolia, vispstarr Carex digitata, mörk husmossa Hylocomiastrum umbratum, asphättemossa Orthotrichum gymnostomum NT, kranshakmossa Rhytidiadelphus triquetrus, krusig ulota Ulota crispa, stuplav Nephroma bellum, bårdlav Nephroma parile, luddlav Nephroma resupinatum, korallblylav Parmeliella triptophylla, granticka Phellinus chrysoloma, svart vårskål Pseudoplectania nigrella, gärdsmyg Troglodytes troglodytes, grönsångare Phylloscopus sibilatrix och koltrast Turdus merula (med bo).
Området innehåller förutom en rad signalarter även en rödlistad. Skogen är inte särskilt gammal och innehåller rätt få nyckelelement. Klassningen som "skog med höga naturvärden" verkar adekvat.

8. Område med höga naturvärden, ej klassat av SVS, mellan Fallåsberget och Gopån, Lingbo 3:23 och 21:1, Hälsingland, areal 1 ha, koordinater 676958 154410, besökt tillsammans med Lotta och Ellinor Delin 12 maj 2001.
Sänka i gran-tallskog med fem stora aspar.
På ett par av asparna aspgelélav Collema subnigrescens NT.
Visserligen bara en rödlistad art, men stora aspar. Mellan detta område och nyckelbiotopen vid 676951 154436 också bitvis höga naturvärden, bl.a. på mindre hällmarksområde. Möjligen borde nyckelbiotopen utvidgas och innefatta detta område.

9. Nyckelbiotop mellan Fallåsberget och Gopån, Lingbo 3:23 och 21:1, Hälsingland, areal 1 ha, koordinater 676951 154436, besökt tillsammans med Lotta och Ellinor Delin 12 maj 2001.
Uppklyftat berg med små lodytor och stora block i Fallåsbergets avslutning mot den flacka marken vid Gopån. Till största delen tekniskt impediment. Tall och gran dominerar, men inslaget av asp är stort. Trädåldrar mest kring 100 år. Måttligt med död ved.
Här påträffades aspfjädermossa Neckera pennata VU (på överluta under stort block, på den del av 3:23 som är söder om 21:1), bergveckmossa Diplophyllum taxifolium, liten trappmossa Anastrophyllum minutum, garnlav Alectoria sarmentosa, knopplav Biatora carneoalbida, aspgelélav Collema subnigrescens NT, skuggblåslav Hypogymnia vittata, skinnlav Leptogium saturninum, lunglav Lobaria pulmonaria, sprödlav Sphaerophorus fragilis (vid 676952 154441) och gullgröppa Pseudomerulius aureus.
Denna nyckelbiotop har två rödlistade arter och fem signalarter och alltså höga naturvärden. Eftersom den nästan i sin helhet är tekniskt impediment innebär det inte någon större uppoffring för markägaren att avstå från avverkning där.

10. Nyckelbiotop intill Gopåns NO strand, Fallet 11:1, Lingbo, Hälsingland, areal c:a 18 ha, koordinater 67712 15431, besökt 16 maj och tillsammans med skogsgruppen 3 juni 2001. Återbesökt tillsammans med Pär Fornling, Vi Skogsägare, 2 sept. 2003.
Området är en grovblockig moränhöjd NO om Gopån. Skogen i hela detta område har (hade) en för Gästrikland mycket ovanlig och gammaldags karaktär med ett gran-tallbestånd i 150-årsåldern, med kvarstående en meter höga och ofta grova tallstubbar från urskogen, avverkade med yxa. Där finns större och mindre rester av talltorrakor, en del grova tallågor från urskogsfasen och fler yngre och klenare gran- och tallågor från senare tid, och inslag av björk och asp. Den grövsta tallstubben är 94 cm i diameter i nuvarande skick, barklös och vittrad.
Flottled byggdes i Gopån 1873-74, varför det är tänkbart att denna och andra stortallar i området höggs strax därefter (Woxberg, Anders: Träpatron och Ribbkusk, Ockelbo hembygdsförening 1988)
Av denna nyckelbiotop har under våren 2000 den östra hälften avverkats. Andra hälften har räddats genom att biotopskyddsmedel har betalats till markägaren. Vi tittade både på den kvarvarande och på den avverkade delen, och på angränsande fastighet i SV, 1:28 som har en smal kil av äldre skog som löper in mellan Gopån och Fallet 11:1.
På hygget har man lämnat ett litet antal träd, bl.a. en asp (vid 677109 154316) med häckande större hackspett på vilken det finns både stor aspticka Phellinus populicola NT, asphättemossa Orthotrichum gymnostomum NT och aspgelélav Collema subnigrescens NT. De bägge förstnämnda arterna sågs även den 2 sept. 2003, medan aspgelélaven söktes förgäves.
Aspgelélav fanns dessutom på tre aspar vid 677107 154312. Där påträffades också träjon Dryopteris filix-mas på ett block, kolflarnlav Hypocenomyce anthracophila/castaneocinerea, kortskaftad ärgspik Microcalicium ahlneri, korallblylav Parmeliella triptophylla, ullticka Phellinus ferrugineofuscus, flerstädes. I östra änden finns ett rovfågelbo, troligen av duvhök, men nu inte bebott. Den 2 sept. 2003 sågs bergkorsört Senecio sylvaticus på många ställen och hallonplantor hade blivit fler och större.
Det råder ingen tvekan om att denna del av nyckelbiotopen före avverkningen höll hög klass, inte minst genom förekomsten av tre rödlistade arter. Skogsvårdsstyrelsens maktlöshet mot exploatering av nyckelbiotopernas virke är beklagansvärd.
I den del av skogen som har fått skydd genom biotopskyddsmedel hittade vi knärot Goodyera repens, garnlav Alectoria sarmentosa, med apothecier, knopplav Bacidia carneoalbida, aspgelélav Collema subnigrescens NT, lunglav Lobaria pulmonaria, kortskaftad ärgspik Microcalicium ahlneri, stuplav Nephroma bellum, korallblylav Parmeliella triptophylla, doftskinn Cystostereum murraii NT, ullticka Phellinus ferrugineofuscus, vedticka Phellinus viticola.

11. Nyckelbiotop intill Gopåns N strand, Fallet 1:28, Lingbo, Hälsingland, areal 1 ha, koordinater 67711 15428
I den lilla kilen mellan Fallet 11:1 och Gopån, finns också gammal skog med rätt rikligt med död ved. Där står en gammal men inte särskilt stor asp, koordinater 677112 154277, på vilken Kent Westlund fann en rik koloni av grynig gelélav Collema subflaccidum VU, en ny lokal långt från de tidigare kända i länet. Dessutom kådskål Sarea resinae.
Denna lilla nyckelbiotop är oskyddad men kanske inte direkt avverkningshotad på grund av sitt olämpliga läge för avverkning.

12. Område klassat som "högt naturvärde" intill Gopåns NO strand, Fallet 1:28, Lingbo, Hälsingland, areal c:a 8 ha, koordinater 67709 15433, besökt tillsammans med skogsgruppen 3 juni 2001.
C:a 100-årig skog med gran, tall, björk och asp. Mindre av urskogsrester än den på Fallet 11:1, men den har inte rörts på flera decennier och därför är tämligen skiktad och innehåller tämligen mycket asp och en hel del död ved.
I detta område hittade vi asphättemossa Orthotrichum gymnostomum NT, kantvitmossa Sphagnum quinquefarium, bollvitmossa Sphagnum wulfianum, garnlav Alectoria sarmentosa, max 40 cm lång, gulnål Chaenotheca brachypoda, aspgelélav Collema subnigrescens NT, skinnlav Leptogium saturninum, stuplav Nephroma bellum, korallblylav Parmeliella triptophylla, granticka Phellinus chrysoloma, ullticka Phellinus ferrugineofuscus, björkeldticka Phellinus lundellii, tjäder Tetrao urogallus, 2 ex.
På en liten ö i Gopån står en liten lönn Acer pseudoplatanus, sannolikt vild, och i ån sågs utter Lutra lutra VU, öring Salmo fario, gul forsslända Heptagenia sulfurea, flodpärlmussla Margaritifera margaritifera VU.
På grund av förekomsten av ett par rödlistade arter borde även detta område klassas som nyckelbiotop. Området är oskyddat och troligen avverkningshotat.

13. Hänsynsområde vid Krokbäcken, Lingbo 5:1 och 3:8, Hälsingland, areal 3 ha, koordinater 67713 15451, besökt 16 maj och tillsammans med skogsgruppen 3 juni 2001.
Denna märkliga almlokal har enligt Per Mellström hittats av StoraEnsos personal. Området ligger delvis på bolagets mark, 5:1, delvis på privatägda fastigheten 3:8. Bäcken rinner här i en svag sydostsluttning, där det på ett par ställen finns rörligt markvatten nära ytan, åtminstone på ett ställe i form av en liten källa. Kärlväxtfloran antyder ett högt mark-pH.
Den del av lokalen som ligger på Storas mark är i väster och söder omgiven av ett stort nyupptaget hygge. Det är en grandominerad ungefär hundraårig skog utan nämnvärda mängder död ved eller andra nyckelelement. Naturvärdena är knutna till den märkliga kärlväxtfloran, inklusive lövträden, som omfattar asp Populus tremula, sälg Salix caprea, gråal Alnus incana, klibbal Alnus glutinosa, glasbjörk Betula pubescens, hägg Prunus padus, rönn Sorbus aucuparia, flera almar Ulmus glabra och en hassel Corylus avellana.
På privatmarken är en del av skogen likartad, men där finns också en ungskog efter avverkning för c:a 15 år sedan. I denna ungskog finns buskformig alm.
Här fann vi följande anmärkningsvärda arter: blåsippa Hepatica nobilis, vårärt Lathyrus vernus, häckvicker Vicia sepium, myskmadra Galium odoratum, tibast Daphne mezereum, stinksyska Stachys sylvatica, skogstry Lonicera xylosteum, ängsvädd Succisa pratensis, kärrfibbla Crepis paludosa, skogssallat Mycelis muralis, ormbär Paris quadrifolia, grönkulla Coeloglossum viride, hässlebrodd Milium effusum, mörk husmossa Hylocomiastrum umbratum, lundpraktmossa Plagiomnium cuspidatum, kranshakmossa Rhytidiadelphus triquetrus, skriftlav Graphis scripta på alm, sprängticka Inonotus obliquus på gråal.
Almarna finns längs bäckens vänstra strand (NO om bäcken), från 677124 154518 drygt 100 m upp längs bäcken. Det är åtskilliga stammar med upp till 25 cm diameter och många buskformiga. Hasseln står bland några almar i mellersta delen av almlokalen, nära gränsen mellan Storas mark och privatmarken. Myskmadra finns bl.a. som en 30 m stor rund klon vid 677130 154510.
Almarnas historia på denna plats skulle man gärna vilja veta mer om. Det finns spår i marken efter tidigare mänsklig aktivitet. Man har grävt i bäcken och även i marken vid sidan därom, men vi har inte sett spår efter hus. Vi har frågat folk med kunskap om ortens historia men ännu inte fått upplysningar om hur den aktuella marken tidigare har brukats. Bertil Halden, som 1944 skrev om floran i Skogs socken (som Lingbo då tillhörde) nämner ingenting om denna almlokal. Gunnar Nilsson, som gick igenom de offentliga herbarierna, har inte noterat någon alm från Lingbo. Det ser för närvarande ut som om detta är tidigare okänd lokal för alm och hassel och att almarna skulle vara spontana på platsen och sannolikt även hasseln.
Den del av området som ligger på StoraEnsos mark bör vara skyddad genom bolagets FSC-certifiering. Delen på privatmark borde klassas som nyckelbiotop trots att den är nyligen avverkad.

14. Hänsynsområde på Korpudden, Kräftan 1:1, Ockelbo, Gästrikland, areal 3 ha, koordinater 676755 155178, besökt den 23 maj 2001.
Denna halvö på StoraEnsos mark är en storblockig moränrygg med ett litet stycke kvarvarande gammelskog, omgiven av ungskogar. Skogen domineras av tall, men där finns även gran, björk och asp. Där finns brandljud i levande tall och björk, enstaka gamla talltorrakor och måttliga mängder äldre och yngre lågor.
Följande arter hittades: Stinknäva Geranium robertianum på block, asphättemossa Orthotrichum gymnostomum NT, på grov asp på stranden, dvärgbägarlav Cladonia parasitica NT vid 676755 155178, tallticka Phellinus pini, tofsmes Parus cristatus med bo i murken björk.
Området har höga naturvärden och bör vara skyddat genom bolagets FSC-certifiering. Det är bara sorgligt att det inte finns mer kvar av gammelskog av denna klass.

15. Hänsynsområdet "Ponderosa" vid Björkångens S strand, Vi 44:1, Hamrånge, Gävle, Gästrikland, areal c:a 8 ha, koordinater 67681 15602, besökt tillsammans med Bosse Forsling och Kent Westlund den 6 maj 2001.
Denna lokal på StoraEnsos mark är en sänka med omgivande sluttningar i storblockig terräng med mycket riklig förekomst av asp. De centrala delarna är våta och domineras av gran, klibbal och asp. På sluttningarna står gran, tall, björk och asp. Trädåldrarna är tämligen höga och det finns enstaka tallar som antagligen kommer uppemot 200 års ålder. Där finns brandljud i björk.
Ett stort antal av asparna har fällts vintern 1966 -67, som föda för älg och hare. På lågorna finns nu en mängd tickor, framför allt veckticka.
Här har tidigare påträffats knärot Goodyera repens, Bosse Forsling, aspgelélav Collema subnigrescens NT, Bosse Forsling, skinnlav Leptogium saturninum, Bosse Forsling, veckticka Antrodia pulvinascens NT , på asp, Bosse Forsling, stjärntagging Asterodon ferruginosus NT, på gran, Bosse Forsling, kandelabersvamp Clavicorona pyxidata NT Bosse Forsling, rosenticka Fomitopsis rosea NT Bosse Forsling, fläckticka Skeletocutis nivea, på asp, Bosse Forsling, ostticka Skeletocutis tschulymica VU , på asp, Bosse Forsling
Vid vårt besök fann vi även asphättemossa Orthotrichum gymnostomum NT, lämmelmossa Tetraplodon mnioides, kattfotslav Arthonia leucopellaea, luddnål Chaenotheca stemonea och gammelgranslav Lecanactis abietina.
Detta område har mycket höga naturvärden och bör vara skyddat genom bolagets FSC-certifiering.

16. Hänsynsområde på Middagsbergets hällar och NO-brant, Kräftan 1:1, Ockelbo, Gästrikland, areal c:a 4 ha, koordinater 67663 15492, besökt 23 maj 2001.
StoraEnsos mark. Hällmark, små lodytor och remsa med skog nedom dessa. C:a 150 - 200-årig tall på hällmarken vid 676628 154916 och äldre tall även på produktiv skogsmark NV därom. Måttligt med död ved. En stor del är antingen impediment eller tekniskt impediment, dock ej den NV delen.
I lodytorna, delvis under överhäng, vid 676639 154914 fann jag gaffelbräken Asplenium septentrionale, svartbräken Asplenium trichomanes, stensöta Polypodium vulgare, liten trappmossa Anastrophyllum minutum, platt fjädermossa Neckera complanata, kruskalkmossa Tortella tortuosa. I annan lodyta, vid 676634 154916 fanns hällebräken Woodsia ilvensis, trubbfrostmossa Gymnomitrion obtusum och sprödlav Sphaerophorus fragilis. På grov gammal tallskate under smågranar vid 676638 154911 dvärgbägarlav Cladonia parasitica NT. Svartvit flugsnappare Ficedula hypoleuca, rödstjärt Pheonicurus phoenicurus, spillning av tjäder Terao urogallus. Nedom branten garnlav Alectoria sarmentosa.
Naturvärdena inom detta hänsynsområde är tämligen höga, bl.a. genom förekomsten av dvärgbägarlav. En hel del av naturvärdena är knutna till lodytorna, mindre till skogen. Detta område bör vara skyddat genom bolagets FSC-certifiering.

17. Område med höga naturvärden, ej klassat av SVS, NV om Nykolan, Kräftan 1:19, Ockelbo, Gästrikland, areal 3 ha, koordinater 676661 155044, besökt 23 maj 2001.
Yngre lövdominerad skog på f.d. odlingsmark längs ett litet kärr och en bäck. Det har anslutning till Storas hänsynsområde NV om Furunäs, ett klibbalkärr. Här finns tall, gran, glasbjörk, asp, klibbal i åldrar omkring 50 år. Bitvis dominerar lövträden helt.
Här påträffades blåsippa Hepatica nobilis, kabbeleka Caltha palustris, vitpyrola Pyrola rotundifolia, grönsångare Phylloscopus sibilatrix och gransångare Phylloscopus collybita.
Detta område har stor potential för utveckling till en nyckelbiotop.

18. Hänsynsområde NV om Furunäs, Kräftan 1:1, Ockelbo, Gästrikland, areal 3 ha, koordinater 676664 155070, besökt den 23 maj 2001.
StoraEnsos mark. Klibbalkärr med gamla alar, granar och tallar. Rikligt med granlågor. Bohål i klibbal.
Här påträffades: Gullpudra Chrysosplenium alternifolium, kärrfibbla Crepis paludosa, missne Calla palustris, vedtrappmossa Anastrophyllum hellerianum NT, kattfotslav Arthonia leucopellaea, sannolik mjölig dropplav Cliostomum leprosum (?) VU, skriftlav Graphis scripta, på klibbal, gammelgranslav Lecanactis abietina, citrongul skivlav Psilolechia lucida.
Området har mycket höga naturvärden på grund av sannolikt mycket gamla träd och förekomst av rödlistade arter, varav en sannolikt i klass VU, mjölig dropplav, som dock behöver bekräftas av specialist. Området bör vara skyddat genom bolagets FSC-certifiering.

19. Skog med höga naturvärden på Furunäs, Kräftan 1:1, Ockelbo, Gästrikland, areal 1 ha, koordinater 676650 155091, besökt den 23 maj 2001.
StoraEnsos mark. Gammal tallskog sparad kring en jaktstuga. Litet inslag av gran. Hög bonitet. Ringa inslag av död ved.
Här påträffades grönpyrola Pyrola chlorantha, gränsticka Phellinus nigrolimitatus NT, på gammal låga och i viken V om näset bunkestarr Carex elata.
I jämförelse med större delen av skogen i dessa trakter är denna skogsrest gammal och har höga naturvärden. Det vore värdefullt om detta lilla område klassades som hänsynsområde av bolaget och skyddades genom FSC-certifieringen.

20. Hänsynsområde NO om Dammsjön, Fors 1:23 och 1:7, Hamrånge, Gävle, Gästrikland, areal c:a 30 ha, koordinater 67659 15594 - 67662 15588, besökt tillsammans med Bosse Forsling och Kent Westlund 6 maj 2001.
StoraEnsos mark. Äldre gran-tallskog med mindre inslag av löv på flack mark N om Romsån och Dammsjön. Tämligen rikligt med död ved, främst granlågor.
Här har tidigare påträffats: Veckticka Antrodia pulvinascens NT Bosse Forsling, blackticka Junghuhnia collabens VU Bosse Forsling, kötticka Leptoporus mollis Bosse Forsling, lateritticka Oligoporus lateritius Kent Westlund, rynkskinn Phlebia centrifuga NT Karin Englund, Ostticka Skeletocutis tschulymica VU Kent Westlund, duvhök Accipiter gentilis, sparvuggla Glaucidium passerinum, tretåig hackspett Picoides tridactylus VU.
Vid besöket den 6 maj konstaterades att blackticka och rynkskinn fanns på granlågor vid koordinaterna 676620 155875. En ny blackticka hittades under en rotvält gran 10 m från ån vid 676587 155937.
Detta område har i sin helhet höga naturvärden genom att skogen där är gammal. I vissa delar är naturvärdena mycket höga genom förekomst av flera sällsynta rödlistade arter. Det bör vara skyddat genom bolagets FSC-certifiering.

21. Hänsynsområdet Romsenreservatet, Kräftan 1:1, Ockelbo, Gästrikland, areal c:a 50 ha (skog), koordinater 67675 15549, besökt tillsammans med skogsgruppen 4 juni 2001.
StoraEnsos mark. Äldre gran-tallskog med mycket hög bonitet, ursprungligen sparad av bolaget för sina praktfulla trädstammar, småningom även för naturvård. Området genomlöps av Bredtjärnsbäcken, som åtminstone i en stor del av reservatet är opåverkad av dikning och slingrar naturligt i finkornig sedimentmark. I den sumpskog som finns på den låga marken kring bäcken finns rikligt med klibbal.
Urskogsrester är få, men V om "torget" finns en torraka, rest av en urskogstall med tre invallningar efter brand högt upp.
Tidigare har följande arter av Bosse Forsling påträffats inom reservatet: Bollvitmossa Sphagnum wulfianum, kattfotslav Arthonia leucopellaea, skriftlav Graphis scripta, gammelgranslav Lecanactis abietina, rosenticka Fomitopsis rosea NT, koralltaggsvamp Hericium coralloides NT, granticka Phellinus chrysoloma, ullticka Phellinus ferrugineofuscus, tallticka Phellinus pini, rynkskinn Phlebia centrifuga NT, duvhök Accipiter gentilis, sparvuggla Glaucidium passerinum, slaguggla Strix uralensis NT, tretåig hackspett Picoides tridactylus VU, mindre flugsnappare Ficedula parva VU.
Vid vårt besök såg vi dessutom: Plattlummer Lycopodium complanatum, tallört Monotropa hypopitys, grönpyrola Pyrola chlorantha, spädstarr Carex disperma, knärot Goodyera repens, spindelblomster Listera cordata, vedtrappmossa Anastrophyllum hellerianum NT, korsflikig trådmossa Cephalozia loitlesbergeri, måntrådmossa Cephalozia lunulifolia, vedflikmossa Lophozia longiflora, skuggtjärnmossa Mnium hornum, handbålmossa Riccardia latifrons, sågskapania Scapania umbrosa, lysmossa Schistostega pennata, bollvitmossa Sphagnum wulfianum, gulnål Chaenotheca brachypoda, luddnål Chaenotheca stemonea, skuggblåslav Hypogymnia vittata, vitmosslav Icmadophila ericetorum, långskaftad ärgspik Microcalicium arenarium, på två rotvältor av gran, ärgspik Microcalicium disseminatum, gurkrödhätting Entoloma hirtipes, luddticka Inonotus tomentosus NT, grovticka Phaeolus schweinitzii, gränsticka Phellinus nigrolimitatus NT, gammelgransskål Pseudographis pinicola NT, vid 676757 155490, svart vårskål Pseudoplectania nigrella, kådskål Sarea resinae.
Detta bolagsreservat har mycket höga naturvärden på grund av både skogstillståndet, med mycket hög bonitet och stora och gamla träd, och på grund av artinnehållet, med tio rödlistade arter. Det borde vara skyddat genom bolagets FSC-certifiering.

Sammanfattning av artfynd
En hel del mycket intressanta äldre fynd från de besökta områdena redovisas i ovanstående beskrivningar. Bland fynden i maj - juni 2001 var de följande i mitt tycke intressantast: Aspfjädermossa Neckera pennata i område 9, stor aspticka Phellinus populicola i område 10, grynig gelélav Collema subflaccidum i område 11, hassel Corylus avellana och myskmadra Galium odoratum i område 13, blackticka Junghuhnia collabens i område 20, långskaftad ärgspik Microcalicium arenarium och luddticka Inonotus tomentosus i område 21.

Sammanfattning av naturvårdsaspekter
Inventeringen har visat att gammelskogsrester i denna del av Sverige är sällsynta. Den har också visat att vissa av dem fortfarande inte är upptäckta eller registrerade hos markägare och skogsvårdsstyrelse.
Tyvärr visar inventeringen också att inte ens den mycket lilla del av skogen som av skogsvårdsstyrelsen är klassad som nyckelbiotop (mindre än en procent) kan skyddas mot avverkning. Än mindre är chansen att en skog klassad som "högt naturvärde" (ytterligare c:a en procent) ska klara sig undan avverkning.
Skogsbolagens bidrag till att undanta skog med höga naturvärden från avverkning är i Sverige i stort ännu obekant, men i detta område tycks StoraEnso ha ambitionen att spara vissa viktiga bitar.

Källor
Halden, Bertil E., 1944: Några glimtar från Floras rike, i :
Humble, Nils C., Socknen på Ödmorden, Lund.

Arealen produktiv skogsmark i Lingbo är 5925 ha.
Hälsningar Sven Henriksson, SVS

Tillbaka till skrifter